Det stämmer att värmaren drar ca 4kW och med 16A så laddar den ca 3,3kW (den maxar ca 14A vill jag minnas). Då blir tappet minimalt.pacman42 skrev:
Precis, det ligger nära till hands att tro att de har en proprietär signalering eftersom lägsta officiella PWM duty cycle på 10% ger en laddström på 6A.
Hittade denna länk till specialladdaren med 400V och borttagen pre-balancing innan utvecklaren hade fått pengar till den (det verkar som hans idé blev uppköpt av ett företag):ClasseClas skrev:
- https://www.myoutlanderphev.com/forum/viewtopic.php?f=11&t=1350&view=next
Hur som helst, i kommentarer antyder man att pre-balancing enbart används om batteriet är helt tomt. Någon som vet om detta stämmer?
Ett icke oväsentligt argument är att det är att det är "de som har råd" som banar väg för billigare alternativ till den stora massan när det gäller senaste tekniken.Detta gäller överlag när det gäller ny teknik. Diskussioner såsom detta har jag hört sedan jag skaffade min första PC, resultatet av liknade debatt blev "HEMPC" vilket var bra då jag fick mitt fina THX system sponsrat av staten...Man skall generellt vara försiktig att dela ut populistiska subventioner då historien gör sig ständigt påmind av mindre önskade bieffekter. Detta bidrag är klart nyttigare än annat såsom tex solfångare och elcyklar och HemPC...Om det nu är någon stadsbo som köper en dyr el-bil så är detta bara bra, då vi måste få in fler elbilar på marknaden så att hela systemet kommer in på ett nytt spår dvs att tillverkarna ser att det går att både tillverka och sälja elbilar. Att jantelagen skall styra Sverige är inte optimalt för fem öre.
Kul projekt. Speciellt att du vill optimera laddströmmen efter husets förmåga.
Om du vill hoppa förbi steget att själv fundera ut hur man simulerar en diazed-säkrings karakteristik i programvara, så kan jag skicka dig kod för detta. I mitt eget bygge provade jag först att ge akustisk signal varje gång strömmen momentant översteg huvudsäkringarna. Tyvärr pep det i tid och otid vid kortvariga belastningar typ laga mat, så då bestämde jag mig för att simulera säkringarnas karakteristik och lägga en tröskel på detta istället.
Pen
PS: Annars är det en rätt kul uppgift att fundera ut algoritmen själv
Om du vill hoppa förbi steget att själv fundera ut hur man simulerar en diazed-säkrings karakteristik i programvara, så kan jag skicka dig kod för detta. I mitt eget bygge provade jag först att ge akustisk signal varje gång strömmen momentant översteg huvudsäkringarna. Tyvärr pep det i tid och otid vid kortvariga belastningar typ laga mat, så då bestämde jag mig för att simulera säkringarnas karakteristik och lägga en tröskel på detta istället.
Pen
PS: Annars är det en rätt kul uppgift att fundera ut algoritmen själv
Det beror väl på graden av överlast. Pratar vi 50-100% överlast kanske det fungerar. Eventuellt att man bör kolla på derivatan av temperaturen. Högre strömmar så misstänker jag (fast utan att veta) att gradienten i diazeden blir för stor för att veta något om temperaturen på tråden.
@Pen hade du någon modell för avsvalning? Eller hur använde du dig av karakteristiken? Låter väldigt intressant! Jag har sett reläskydd som har en modell av kabeln (och i detta fallet kontaktledningen) som den matar och med hjälp av detta bryter om temperatur skulle bli för hög.
Sorry för off topic.
@Pen hade du någon modell för avsvalning? Eller hur använde du dig av karakteristiken? Låter väldigt intressant! Jag har sett reläskydd som har en modell av kabeln (och i detta fallet kontaktledningen) som den matar och med hjälp av detta bryter om temperatur skulle bli för hög.
Sorry för off topic.
Min modell av en diazed är en termisk tröghet/motstånd mellan tråden och en tänkt omgivning. Det är en enstegsmodell, men den fungerar rätt bra. Tröskeln i modellen är trådens smälttemperatur.
Man kan sedan visa att en rätt enkel algoritm simulerar detta. Genom att diazed-säkringens karakteristik är känd kan man sedan enkelt sätta in motsvarande parametrar i algoritmen (utan att känna till några termiska parametrar för den egentliga säkringen).
Man kan sedan visa att en rätt enkel algoritm simulerar detta. Genom att diazed-säkringens karakteristik är känd kan man sedan enkelt sätta in motsvarande parametrar i algoritmen (utan att känna till några termiska parametrar för den egentliga säkringen).
Tack för tipset rörande säkringens tröghet mm. Jag tror dock att jag får återkomma med detta till dess att jag har något verkligt att köra på. Måste också monitorera strömmarna på de individuella faserna för detta. Har tittat på lite olika lösningar, dels att bygga eget via spolar på ferritkärnor som läggs runt inkommande faser, dels baserat på att köpa en enfas mätare från Biltema som har S0-interface. Vi får se vad det blir, först skall vi få igång själva laddningen med styrning av maximal laddström från webb-interfacet som ESP8266 (NodeMCU) har.
Jag körde elektroniken i en simulator igår och konstaterade att min (ytterst enkla) design fungerade för att generera PWM-vågen. Även om designen inte är komplex så sparar man in mycket potentiellt arbete om man har verifierat att den faktiskt fungerar. Jag sparar in en transistor och ett par motstånd på att i koden kräva att man inverterar pulsbredden (90% ger 10% osv). Inte för att det är jobbigt att stoppa dit en transistor till, men allt som sparar tid (i detta fallet lödning) är bara bra.
Jag kommer att publicera kretsscheman här när jag har provkört dem i verkligheten och de är kompletta, just nu väntar jag mest på att J1772-kontakt och kabel skall anlända från England. Har dock satt ihop styrelektroniken på ett bread-board och har påbörjat programmeringen. Det är mycket klipp och klistra från gamla projekt. Även koden kommer att publiceras här när jag har testat av den i verkligheten och rensat upp den så att den inte är så "kladdig".
Blev också lite sugen att använda en OLED-display för att visa statusen på laddaren, men det kommer också i ett senare skede. En OLED-display kostar ca 60kr inklusive frakt från Tyskland, så det kan ju faktiskt vara värt att slippa lysdioder och motstånd för dessa också. Det går ju dessutom på detta sätt att utöka funktionaliteten med information om nuvarande laddström mm allteftersom man utvecklar lösningen. Sannolikt så kommer detta till i andra iterationen av projektet.
Jag körde elektroniken i en simulator igår och konstaterade att min (ytterst enkla) design fungerade för att generera PWM-vågen. Även om designen inte är komplex så sparar man in mycket potentiellt arbete om man har verifierat att den faktiskt fungerar. Jag sparar in en transistor och ett par motstånd på att i koden kräva att man inverterar pulsbredden (90% ger 10% osv). Inte för att det är jobbigt att stoppa dit en transistor till, men allt som sparar tid (i detta fallet lödning) är bara bra.
Jag kommer att publicera kretsscheman här när jag har provkört dem i verkligheten och de är kompletta, just nu väntar jag mest på att J1772-kontakt och kabel skall anlända från England. Har dock satt ihop styrelektroniken på ett bread-board och har påbörjat programmeringen. Det är mycket klipp och klistra från gamla projekt. Även koden kommer att publiceras här när jag har testat av den i verkligheten och rensat upp den så att den inte är så "kladdig".
Blev också lite sugen att använda en OLED-display för att visa statusen på laddaren, men det kommer också i ett senare skede. En OLED-display kostar ca 60kr inklusive frakt från Tyskland, så det kan ju faktiskt vara värt att slippa lysdioder och motstånd för dessa också. Det går ju dessutom på detta sätt att utöka funktionaliteten med information om nuvarande laddström mm allteftersom man utvecklar lösningen. Sannolikt så kommer detta till i andra iterationen av projektet.
Insåg just ytterligare en förenkling till en början. Jag övervakar redan hur mycket tillägg som elpatronerna ger i min elpanna via mitt hemautomatiseringssystem. Så till en början så kan jag helt enkelt göra så att bilen bara får laddas med 16A minus aktuell strömförbrukning i elpatronen. Då bör jag vara nästintill säker på att säkringarna håller.
Har nu beställt strömtransformatorer (från Kina) för att mäta inkommande ström till huset fasvis också (måste dedicera ytterligare en ESP8266 till detta och dessutom sampla de tre faserna en och en då endast en analog ingång finns på ESPn, detta gör jag med transistorer som styr vilken fas som levererar strömmen för ögonblicket - 1kHz samplingshastighet bör räcka långt). En sådan lösning duger ju inte till att mäta husets energiförbrukning (då jag inte har den exakta nätspänningen för tillfället, denna måste också mätas för att kunna räkna ut effekten), men när det gäller att övervaka hur mycket ström som går åt i de olika faserna så är det en väldigt bra lösning. Beställde dessutom en strömtransformator extra så att jag kan mäta den aktuella laddströmmen i laddboxen också.
En annan intressant sak är att jag redan nu ser rätt tydligt på elförbrukningen när min bil laddar. Under ca 4,5h varje afton så är elförbrukningen högre än under resten av dygnet. Man ser även att detta sammanfaller med när man använder som mest hushållsel. Det kommer att bli jättebra att kunna styra bort laddningen från denna tid genom att helt enkelt inte ge bilen någon laddström alls när det inte behövs och när elförbrukningen är hög av andra skäl. Kanske vore läge att stoppa in en effektvakt på elpatronen också, men jag planerar att köpa en luft-luft värmepump för att komplettera min frånluftsvärmepump med (då den inte riktigt orkar värma huset pga för små element och för låg effekt) vilket skulle minska behovet av att nyttja elpatronen drastiskt.
Har nu beställt strömtransformatorer (från Kina) för att mäta inkommande ström till huset fasvis också (måste dedicera ytterligare en ESP8266 till detta och dessutom sampla de tre faserna en och en då endast en analog ingång finns på ESPn, detta gör jag med transistorer som styr vilken fas som levererar strömmen för ögonblicket - 1kHz samplingshastighet bör räcka långt). En sådan lösning duger ju inte till att mäta husets energiförbrukning (då jag inte har den exakta nätspänningen för tillfället, denna måste också mätas för att kunna räkna ut effekten), men när det gäller att övervaka hur mycket ström som går åt i de olika faserna så är det en väldigt bra lösning. Beställde dessutom en strömtransformator extra så att jag kan mäta den aktuella laddströmmen i laddboxen också.
En annan intressant sak är att jag redan nu ser rätt tydligt på elförbrukningen när min bil laddar. Under ca 4,5h varje afton så är elförbrukningen högre än under resten av dygnet. Man ser även att detta sammanfaller med när man använder som mest hushållsel. Det kommer att bli jättebra att kunna styra bort laddningen från denna tid genom att helt enkelt inte ge bilen någon laddström alls när det inte behövs och när elförbrukningen är hög av andra skäl. Kanske vore läge att stoppa in en effektvakt på elpatronen också, men jag planerar att köpa en luft-luft värmepump för att komplettera min frånluftsvärmepump med (då den inte riktigt orkar värma huset pga för små element och för låg effekt) vilket skulle minska behovet av att nyttja elpatronen drastiskt.
Hej.
Om jag bodde granne med dig skulle jag nog inte vilja att du byggde en sådan själv. Om det blir en olycka i efterförloppet sitter du nog väldigt pyrt till ekonomiskt.
https://www.mestmotor.se/recharge/a...ning-brande-ned-huset-nu-ar-utredningen-klar/
Om jag bodde granne med dig skulle jag nog inte vilja att du byggde en sådan själv. Om det blir en olycka i efterförloppet sitter du nog väldigt pyrt till ekonomiskt.
https://www.mestmotor.se/recharge/a...ning-brande-ned-huset-nu-ar-utredningen-klar/
Problemen som man pekar på i artikeln är några av sakerna jag försöker undvika genom att faktiskt bygga en fast laddstation hemma. Har just spenderat delar av helgen med att dra fram 16A ledning från centralen via vinden till ett nytt 16A uttag (CEE). Sedan får en certifierad elektriker koppla in den (har både släktingar och kompisar som är elektriker). Laddboxen kommer att ha en CEE-handske för anslutning till detta uttag. Schuko är inte lämpligt för 16A och knappt för 10A (inte tillrådligt utan att det är bra delar och gjorda anslutningar), även om det är godkänt. Rörande branden i artikeln som refereras så sätter jag en slant på timern som de kopplat laddningen genom. Sådana reläer som sitter i dessa må vara godkända för exempelvis 16A, men de håller inte för att göra många till- och från-slag vid den strömmen och de är inte designade för att vara säkra när de väl går sönder (de borde inte vara godkända helt enkelt).
I artikeln står det:
Om vi nu återgår till min laddbox så består själva laddboxens inkoppling i elöverföringen enbart av ett relä (jag har dock valt en två-polig 25A kontaktor av flera skäl, bland annat för att den skall tåla att sättas på och stängas av vid höga strömmar). Jag har även galvaniskt avskild styrning av kontaktorn och jag har inte byggt något eget när det gäller själva växelspänningen (även om jag har kunskapen så vill jag ändå inte göra det av just försäkringsskäl). Min lösning bygger på en fyra modulers IP65 normcentral med DIN-skena och DIN-produkter i. Till och med nätaggregatet (12V likspänning) är på DIN-skena. Elektroniken har jag i en elektronikbox för montage på DIN-skena.
I praktiken har jag alltså plockat ihop starkströmskomponenter, det enda jag bygger själv är elektroniken (egentligen så styrs all logik av en ESP8266 CPU med WiFi) som talar om för bilen hur mycket ström (hur många ampere) den får ta från elnätet, denna får även information från bilen om kontaktorn skall vara tillslagen eller inte. Det kommer snart bilder på hur jag löst det hela, väntar dock fortfarande på kabeln från England (har fått paketet den första gången, men de hade skickat typ2 istället för typ1 som jag beställt så jag väntar fortfarande på rätt kabel).
Tittar man på bilderna av den OpenSource laddstation som finns på nätet så blir jag som före detta elektriker inte imponerad. Den hade jag inte stoppat in i elnätet. Jag har även tittat på de kretskort som finns att köpa lösa från Kina för styrning av laddningen i olika laddboxar, de är helt OK designade elsäkerhetsmässigt.
Notera alltså att min laddbox inte är fast ansluten till elnätet utan går via en CEE-handske.
I artikeln står det:
- Branden startade i carporten. Elbilen var ansluten till ett vanligt schukouttag med en timer och brukade laddas nattetid. Det här är en lösning som inte bör användas permanent för elbilsladdning, enligt Elsäkerhetsverket, eftersom det ger hög belastning på husets elnät under lång tid.
Om vi nu återgår till min laddbox så består själva laddboxens inkoppling i elöverföringen enbart av ett relä (jag har dock valt en två-polig 25A kontaktor av flera skäl, bland annat för att den skall tåla att sättas på och stängas av vid höga strömmar). Jag har även galvaniskt avskild styrning av kontaktorn och jag har inte byggt något eget när det gäller själva växelspänningen (även om jag har kunskapen så vill jag ändå inte göra det av just försäkringsskäl). Min lösning bygger på en fyra modulers IP65 normcentral med DIN-skena och DIN-produkter i. Till och med nätaggregatet (12V likspänning) är på DIN-skena. Elektroniken har jag i en elektronikbox för montage på DIN-skena.
I praktiken har jag alltså plockat ihop starkströmskomponenter, det enda jag bygger själv är elektroniken (egentligen så styrs all logik av en ESP8266 CPU med WiFi) som talar om för bilen hur mycket ström (hur många ampere) den får ta från elnätet, denna får även information från bilen om kontaktorn skall vara tillslagen eller inte. Det kommer snart bilder på hur jag löst det hela, väntar dock fortfarande på kabeln från England (har fått paketet den första gången, men de hade skickat typ2 istället för typ1 som jag beställt så jag väntar fortfarande på rätt kabel).
Tittar man på bilderna av den OpenSource laddstation som finns på nätet så blir jag som före detta elektriker inte imponerad. Den hade jag inte stoppat in i elnätet. Jag har även tittat på de kretskort som finns att köpa lösa från Kina för styrning av laddningen i olika laddboxar, de är helt OK designade elsäkerhetsmässigt.
Notera alltså att min laddbox inte är fast ansluten till elnätet utan går via en CEE-handske.
En kommentar:
Nu var det ett tag sedan jag läste på hur det fungerade, men visst var det väl så att control pilot signalen också kontinuitetsmäter jordförbindelsen? Hittar inte mina dokument, men gissar att du är nyligen påläst.
Jag kanske är lite nojig, men det känns som att alla "stickkontakter" är en svag punkt och då är det ju bra om du ser till att fel i jordförbindelsen i CEE donet upptäcks av ditt system. Alternativt drar jord med permanent anslutning.
Nu var det ett tag sedan jag läste på hur det fungerade, men visst var det väl så att control pilot signalen också kontinuitetsmäter jordförbindelsen? Hittar inte mina dokument, men gissar att du är nyligen påläst.
Jag kanske är lite nojig, men det känns som att alla "stickkontakter" är en svag punkt och då är det ju bra om du ser till att fel i jordförbindelsen i CEE donet upptäcks av ditt system. Alternativt drar jord med permanent anslutning.
Pacman42, din lösning låter elsäkerhetsmässigt bra i mina öron, men jag är inte så duktig på reglerna. Är det inte lättare att göra en fast installation? Då kan du låta en behörig elektriker titta på starkströmsdelarna och därmed få anläggningen godkänd. Väljer du att ansluta den via eluttag så blir det klassat som en portabel utrustning och kommer sannolikt att behöva mer än att en elektriker tittar på den.
Det kan även vara en finess att ha lågspänningskomponenterna utanför din låda med DIN-skena, eller i varje fall separerat. Annars kanske de också blir högspänningsklassade. Men jag är som sagt dålig på reglerna så du borde höra med någon som faktiskt har koll.
Schucko är tyvärr direkt farligt. Mitt uttag smälte och när plasten var helt oigenkännlig blev det som tur var kortslutning så proppen gick innan det började brinna. Rena turen.
Jag antar samma sak kan hända i vilken skarv som helst på vägen mellan central och uttag.
Det kan även vara en finess att ha lågspänningskomponenterna utanför din låda med DIN-skena, eller i varje fall separerat. Annars kanske de också blir högspänningsklassade. Men jag är som sagt dålig på reglerna så du borde höra med någon som faktiskt har koll.
Schucko är tyvärr direkt farligt. Mitt uttag smälte och när plasten var helt oigenkännlig blev det som tur var kortslutning så proppen gick innan det började brinna. Rena turen.
Jag antar samma sak kan hända i vilken skarv som helst på vägen mellan central och uttag.
Redigerat:
