Är det inte tekniskt omöjligt att träffa kullagret innan skäret, såvida man inte kommer uppifrån med ämnet och glider ner längs kullagret tills man träffar skäret (vilket man aldrig gör)?
Förstår vad du menar men "stöd innan du når in till kullagret" lät bättre
Är det inte tekniskt omöjligt att träffa kullagret innan skäret, såvida man inte kommer uppifrån med ämnet och glider ner längs kullagret tills man träffar skäret (vilket man aldrig gör)?
Förstår vad du menar men "stöd innan du når in till kullagret" lät bättre
Det har du såklart helt rätt i Ola Låter jag lite snurrig här så vänta bara till videon om sickling.....
Vad jag borde ha sagt är något i stil med "träbiten jag har spänt fast stöjder mitt arbetsstycke och hindrar det från att flyga i sidled fram tills dess att mitt arbetsstycke har fått kontakt med kullagret och får sitt stöd där".
Jag var också lite för snabb när jag talade om vad man ska tänka på när man vänder en fräs upp-och-ner för att använda som "minifräsbord". Förutom det jag säger om luft till motorn och att det skall vara stabilt så är det också viktigt att man använder en fräs med ett litet hål för stålet (tex en kantfräs som jag använder i videon). Fräsar med stora hål är inte lämpade, eftersom de små bitarna kan trilla ner i hålet med väldigt dåliga följder. Naturligtvis kan man tillverka en extra bas med mindre hål.
Just den här sortens fräsning. Liten fas alltså. Går att göra helt säker även i vertikalfräs. Med eller utan matarverk.
Dock inte med kullager. Hjälpanhåll är medlet.
Bredvid fräsen brukar det stå en skiva med ett fast anhåll. På undersidan av skivan sitter fasta klotsar så att den alltid hamnar på samma plats när den läggs ovanpå fräsen.
Har man nu en faskutter i maskinen hissar man bara upp verktyget tills någon/några mm inkräktar på hörnet i vinkeln.
Biten man kör måste vara större än hålet som verktyget gör i vinkeln. Det är å andra sidan mycket litet. Mindre än spetsen på ett lillfinger.
Ända sättet att skada sig är att medvetet trycka ner fingrarna i hörnet och hålla dem där. Även då räcker det med plåster om man lyckas.
Handöverfräsversionen är en list till sitt fräsbord.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Många av ger har sådana.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Genom att förbereda listen så att den är tunn just där kullagret sitter fungerar det. Vid inställningen hissar man upp fräsen lite för högt och sedan går man ner till den fas man vill ha.
Resultatet blir en postning där biten ligger säkert mot anhåll tills man når fräsen. Som bonus slipper man det jäkla kullagret som gärna komprimerar ytan lite. Med anhåll är det således enklare att putsa resultatet.
Som ytterligare bonus använder man en annan del av stålet. Gamla fasstål med kullager är helt oanvända några mm från lagret. Genom att flytta anhållet går det att med tiden slita ut hela.
Just den här sortens fräsning. Liten fas alltså. Går att göra helt säker även i vertikalfräs. Med eller utan matarverk.
Dock inte med kullager. Hjälpanhåll är medlet.
Bredvid fräsen brukar det stå en skiva med ett fast anhåll. På undersidan av skivan sitter fasta klotsar så att den alltid hamnar på samma plats när den läggs ovanpå fräsen.
Har man nu en faskutter i maskinen hissar man bara upp verktyget tills någon/några mm inkräktar på hörnet i vinkeln.
Biten man kör måste vara större än hålet som verktyget gör i vinkeln. Det är å andra sidan mycket litet. Mindre än spetsen på ett lillfinger.
Ända sättet att skada sig är att medvetet trycka ner fingrarna i hörnet och hålla dem där. Även då räcker det med plåster om man lyckas.
Handöverfräsversionen är en list till sitt fräsbord.
[bild]
Många av ger har sådana.
[bild]
Genom att förbereda listen så att den är tunn just där kullagret sitter fungerar det. Vid inställningen hissar man upp fräsen lite för högt och sedan går man ner till den fas man vill ha.
Resultatet blir en postning där biten ligger säkert mot anhåll tills man når fräsen. Som bonus slipper man det jäkla kullagret som gärna komprimerar ytan lite. Med anhåll är det således enklare att putsa resultatet.
Som ytterligare bonus använder man en annan del av stålet. Gamla fasstål med kullager är helt oanvända några mm från lagret. Genom att flytta anhållet går det att med tiden slita ut hela.
Mvh Findus
Mycket bra tips! Och jag borde inte ha sagt att det inte går att köra säkert på de stora maskinerna, utan snarare att det kräver lite mer förberedelse för att köra enkelt eller något liknande. För visst går det, precis som du skriver. Ett tillägg kan vara att man ibland kan behöva en skiva i botten också, för att minska diametern på hålet i bordet - är bitarna riktigt små kan de annars vilja tippa ner där. Dvs motsvarande vad jag skrev tidigare om en bas till handöverfräsen.
Även om jag ibland kör denna typ av jobb i vertikalfräsen så blir det ändå ofta den lilla fräsen upp-och-ner som i videon. Jag gillar att fräsen kommer betydligt högre upp, vilket är bekvämt när man ska stå och mata en massa småbitar för hand. Jag gillar också att jag kan arbeta med händerna delvis "under" bordet (eftersom det är så litet) vilket också är smidigt.
Ola C skrev:
Är det inte tekniskt omöjligt att träffa kullagret innan skäret, såvida man inte kommer uppifrån med ämnet och glider ner längs kullagret tills man träffar skäret (vilket man aldrig gör)?Daniel_N skrev:
Det har du såklart helt rätt i Ola
findus42 skrev:
