Vad söker man på för att hitta en sådan firma? Det är inte så att dom helst vill göra hela jobbet med armering och isolering och hela bibban då?T Polos skrev:
Om man ska göra lokalt fall till en golvbrunn gjuter man då över brunnen först och skrapar fram den sen eller hur gör man det. I så fall måste man kanske märka ut var den är med någon pinne.Jag ska även göra ett lite fall utanför portarna och har skurit ner kantbalkarna där 6 cm. Dels för att få tjockare betongkant och sedan för att göra någon cm fall de sista 15 centimetrarna. Kantjärnet struntar jag i då jag inte ska hå slagportar.
/Mats
Det låter väldigt intressant. Bor i Ramvik så det är ju en bit att åka i och för sig. Du får gärna PM:a mig kontkaktuppgifter. Sedan får dom väl avgöra om dom tycker det är för långt. Men jag ska även höra mig för med de jag känner så kanske det finns någon på närmare håll. Men det är ju värt något att veta att dom är duktiga. Min brorsdotter var tidigare gift med en som höll på med såna jobb i Övikstrakten.
Om man anlitar en sådan firma sköter dom kontakten med betongleverantören då så de blir enklare att samordna? Själv tänkte jag åka på semester den dagen
/Mats
Om man anlitar en sådan firma sköter dom kontakten med betongleverantören då så de blir enklare att samordna? Själv tänkte jag åka på semester den dagen
/Mats
Exmedlemmen har inte de bästa pedagogiska/sociala egenskaper jag stött på, men har så vitt jag kan bedöma rätt i sak. För mig var det en aha-upplevelse att se luftspalten som ett tryckutjämningssystem. Min tidigare uppfattning var som de flesta andra här i tråden. Nu är ju inte den uppfattningen fel, men den är kompletterad med drivkrafterna bakom fuktinträngningen. Mkt givande!Marlen Eskilsson skrev:
I min begränsade erfarenhet så är fuktskador i träfasader huvudsakligen lokaliserade till syll och under fönster. I båda de fallen antar jag att det huvudsakligen beror på andra faktorer, även om generell fuktinträngning pga slagregn (lufttryck!) snabbar upp processen ytterligare.
Sedan är det alltid intressant att veta hur stor betydelse detta har i verkligheten. Om denna faktor (fuktinträngning pga lufttrycksskillnader) svarar för t ex 95% eller 5% av alla fuktskadade fasader/väggar så gör det ju stor skillnad för hur stor vikt/hänsyn/åtgärd som är befogat att göra.
Det enda fall som jag känner till där detta fenomen bevisligen ställt till det, är de enstegstätade putsfasaderna. De var tydligen jättebra i teorin, men inte i verkligheten...
En annan viktig faktor är hur välisolerad väggen är. Ju mer välisolerad vägg, desto större betydelse har det att förhindra fuktinträngning. På dåligt isolerade väggar drivs inträngande fukt ut med värmeförluster. På mkt välisolerade väggar (passivhus) är fuktutdrivning med värmeförluster obefintlig, vilket gör att fukten stannar längre och hinner ställa till med problem.
Ytterligare en väsentlig faktor är hur blåsigt huset ligger. Blåst är inte bra när det samtidigt regnar, men när det inte regnar så driver blåsten (tryckskillnaden!) ut fukten även ur smala spalter/springor. Eller kanske är det klimatfaktorn "antalet regniga dagar vs antalet uppehållsdagar per år" som är avgörande?
Summa summarum så bör TS kunna köra på enl beprövad erfarenhet, och lägga stor vikt vid utförande, detaljer och mtrl. Då finns förutsättningar för ett kvalitativt och långlivat bygge.
Här är en intressant artikel som belyser problemet på ett i mitt tycke rätt begripligt sätt och väger in lite nya aspekter än de som diskuterats här. Eller lite fler orsakssamband i alla fall.
https://www.lfs-web.se/ventilation-overtryck-undertryck.htm
Man förstår vikten av fuktspärr på insidan av moderna hus. Hur tät den är borde väl i högsta grad påverka tryckskillnaden i väggen?
/Mats
https://www.lfs-web.se/ventilation-overtryck-undertryck.htm
Man förstår vikten av fuktspärr på insidan av moderna hus. Hur tät den är borde väl i högsta grad påverka tryckskillnaden i väggen?
/Mats
Vad får dig egentligen att anamma en sådan här "tryckutjämnings"teori?Oldboy skrev:
Du kan väl knappast hänvisa till upplevelser och erfarenhet, för att jag har svårt att tro att du varit ute och mätt lufttrycket utanför och inne i luftspalten.
Nej, för mig är detta teknisk mumbo-jumbo och rappakalja.
Du kanske borde ta till dig lite av nya forskningsrön. Fenomenet existerar och är ett reellt problem. Dock är det nog, som @Oldboy är inte på, ett relativt litet problem i en i övrigt rätt utförd fasad så man behöver kanske inte blåsa upp betydelsen av en större luftspalt än den som bildas bakom ett lager spikläkt.KnockOnWood skrev:
Att det uppstår tryckskillnad över väggen tycker jag inte är särskilt svårt att förstå. Inte minst i nya hus där man väl strävar efter undertryck med frånluftsfläkt. Däremot har även jag svårt med begreppet tryckutjämning för det är väl inte det det handlar, tryckskillnaden finns väl kvar oavsett hur man utformar panelen. Skillnaden är väl huruvida panelen är inblandad i denna tryckskillnad eller inte. Men förmodligen skulle en god pedagog kunna förklara hur man tänker.
Det är väl i och för sig så att tryckskillnaden strax bakom panelen och uteluften utjämnas om man lyfter ut panelen. Men ska det bli någon verklig tryckutjämning får man väl stänga fläkten och öppna ytterdörren.
Efter drygt fyra år på högskola, dock i ett helt annat icke tekniskt ämne, vet jag att akademiker har en märkligt förmåga att få det enkla att låta svårt och obegripligt.
/Mats
Det är väl i och för sig så att tryckskillnaden strax bakom panelen och uteluften utjämnas om man lyfter ut panelen. Men ska det bli någon verklig tryckutjämning får man väl stänga fläkten och öppna ytterdörren.
Efter drygt fyra år på högskola, dock i ett helt annat icke tekniskt ämne, vet jag att akademiker har en märkligt förmåga att få det enkla att låta svårt och obegripligt.
/Mats
Det är ju just det det handlar om. Tydligt förklarat för en gångs skull. Man vill inte att regnvatten sugs in i huset.S senmathal skrev:
Sen vill man ju även att det vatten som kommit in ska komma ut hyfsat fort, och att det ska vara så enkelt att vattnet inte tar genvägen in i huset.
Oj, nu sätter du min pedagogiska förmåga på prov. Nåväl, som jag tänker mig det:
Om det är samma lufttryck framför som bakom en träpanel så finns det ingen kraft som trycker/drar vattendropparna från utsidan till insidan, dvs de kommer huvudsakligen att rinna neråt på panelens utsida.
Om det är tryckskillnad över panelen så att det är övertryck på utsidan och undertryck på insidan så kommer både luft och vattendroppar att tryckas/sugas genom panelen i hål och springor från utsida till insida.
Om luften är stillastående, dvs vindstilla, så är trycket detsamma på ut och insida av panelen, men så fort det blåser så kommer en tryckskillnad att uppstå eftersom panelen utgör ett hinder. Ju större luftspalt desto mindre hinder iom att luften lättare kommer runt hindret och följaktligen desto mindre tryckskillnad.
Nu till det till synes kontraintuitiva:
Om det inte är ngn nämnvärd tryckskillnad över panelen så blir all tryckskillnad över den isolerade väggen (exkl panel och luftspalt). Det låter inte eftersträvansvärt, men poängen är då att det är torr luft bakom panelen, dvs det finns inget fritt vatten (vattendroppar) eftersom de stannat på utsidan. Alltså kommer inget vatten att tränga in i den isolerade väggen, utan bara (relativt) torr luft.
Edit/Tillägg:
"Tryckutjämningssystem/teori" är bara en generellt beskrivande titel, (eller "tag" för den yngre generationen). Så att det blir lättare att hitta/söka.
System blir nästan alla tekniska funktioner om det involverar mer än en sak. Särskilt när marknadsförare får ett ord med i leken.
Redigerat:
