Kan själv sa barnet , är inget barn men kanT Thomas_Blekinge skrev:
Men det finns en del som ska kommentera i negativ riktning , så då är det bättre att någon annan säger
vad det blir enligt mina frågor , då undviks en massa tjafs , när ev tilltro till mig är negativ .
Och ingen kommentar till andra är då bra , samt att de som normalt ska kommentera förblir
tysta får jag hoppas
Behovet av tvåpolig avsäkring eller inte har inget med spänningskällan att göra, utan systemet utanför. För att skydda ett isolerat batteri från överlast räcker det att skydda vilken av polerna som helst.
I installationer som är känsliga för vagabonderande strömmar, t ex i ett fartyg med likspänningssystrm kan man med fördel använda ett impedansjordat system med jordfelsövervakning. Då kan det, beroende på hur reglerna för frånkoppling vid jordfel, vara nödvändigt med särkring på båda benen. Utan isolationsövervakning behövs det normalt avsäkring av båda benen vid ett impedansjordat system.
Med plus eller minusjordat system finns inte det behovet, egentligen Lika lite som det behövs på neutralledaren i ett TN-system.
I installationer som är känsliga för vagabonderande strömmar, t ex i ett fartyg med likspänningssystrm kan man med fördel använda ett impedansjordat system med jordfelsövervakning. Då kan det, beroende på hur reglerna för frånkoppling vid jordfel, vara nödvändigt med särkring på båda benen. Utan isolationsövervakning behövs det normalt avsäkring av båda benen vid ett impedansjordat system.
Med plus eller minusjordat system finns inte det behovet, egentligen Lika lite som det behövs på neutralledaren i ett TN-system.
Det kommer nog inte längre nu efter så många varv kring grundprincipen. Och förhoppningsvis förstår nu de flesta att AC och DC eller batterier inte ger någon principiell skillnad. Enda man behöver överväga är om källan är så kraftig att väsentliga risker uppkommer vid multipla isoöationsfel och hur sannolika såna är. Här kommer då givetvis vald installationsteknik in och utbredning, ledande större strukturer osv.P petersv skrev:
Enda jag skulle vända mig mot är uppfattningen att källan skulle säkras enpoligt när man i övrigt väljer följa princip isolerat med tvåpolig säkring. Är det något man bör ordna även om det sen rätt eller fel läggs enpoligt är att fixa en tvåpolig avsäkring i battericentral direkt invid eller med säkringar i ledarna vid anslutningarna.
En annan fortsättning på diskussionerna här kan vara hur och var ansluts laddare, omformare osv i de olika fallen. Hur kommer ovannämnda principer in då? Är intressant då det där öppnas för många felgrepp som i majoriteten fall förblir tysta fel. Men med tanke på mentaliteten i tråden där något man inte fullt greppar måste vara rätt och har man aldrig sett eller alla gör så då är det rätt kan det tåla tänkas på lite.
Just pga de stora strömmarna tycker jag man bör ha en (eller två) säkringar så nära batteriet som möjligt. Utom i fallet med direktjordning i princip på ena batteripolen så skulle jag nog välja att avsäkra båda polerna. En tvåpolig säkring på den platsen ger ett praktiskt sätt att frånskilja batteriet helt om det behövs
Ledningarna från batteriet till avsäkringen måste dras så risken för åverkan minimeras.
Efter batterisäkringen/-arna är det som vanligt vad gäller en / tvåpolig säkribg beroende på jordsysyem.
Ledningarna från batteriet till avsäkringen måste dras så risken för åverkan minimeras.
Efter batterisäkringen/-arna är det som vanligt vad gäller en / tvåpolig säkribg beroende på jordsysyem.
Ja med den frågan kan vi nog dubbla inläggen till 14 sidor!GK100 skrev:
På stora båtar, ofta kallade fartyg, är det ingen diskussion: Landanslutning sker över isolertransformator (om den sker alls...), och jord i båten sköts av lokalt jordtag, vilket ofta är skrovet.
I kabeln från landuttaget till fartygsinmatningen är det till och med tveksamt om det skall vara någon gul-grön ledare med.
Landströmssystemet ses om bord som ett högspänningssystem, jag har vid sådant arbete valt att betrakta det som 6 kV spänningsnivå fram till trafon.
Jordfelsskydd i utmatande ände, dvs på landsidan.
Förordningarna kräver sedan säkringar och brytare direkt vid intagskontakten, vilket ju ofta är en bit från trafon, men rimligtvis syftar till att säkerställa rätt skyddsnivå för fasta kablar om bord, där matningen från land kan vara "grövre", dvs kortslutningsskydd snarare än överlastskydd.
Men i en fritidsbåt gäller samma tankar, men i lite smidigare format.
I någon elförordning finns det bild på någon mindre, mycket mindre, segelbåt, och formuleringar att det skall vara isolationstransformator med flera, ej sammankopplade, sekundärlindningar, och inga grenuttag. En lindning för varje för förbrukare.
Själv tycker jag inte det verkar realistiskt, jag har gjort jobb på "fritidsbåtar" som har mer elutrustning än mitt egen villa, och någon isolertrafo med 20+ lindningar i olika styrkor har jag då aldrig träffat på.
Däremot anser jag att en isolertrafo i en liten båt givetvis skall jordas sekundärt, dvs i båten. Och här kommer mitt förra inlägg in - jordas till motor/axel och gärna potentialutjämnas till andra saker som kan komma i någon form av riskfaktor. Givetvis ett jordfelsskydd ombord, det som är i land kan inte mäta något som sker efter isolertransformatorn.
Glömde det förrut, men masten, vant mm är ju lite utberdda, och ofta i metall...
En batteriladdare, som i sig har inbyggd isolertransformator, behöver inte kopplas via en extra - två i rad skall inte behövas, den första skall räcka.
Om inte den kajplats man får ström från har jordfelsbrytare skall man ha en egen i början på sin egen sladd.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 570 inlägg
Då kör vi!S Soltorp40 skrev:Ja med den frågan kan vi nog dubbla inläggen till 14 sidor!
Jag drar mitt strå till stacken genom att utveckla nedanstående: Ja, men om man direktjordar den i skrovet/kölen (som iaf är av ledande material på många båtar) så har man just gjort sig en åskledare modell större, med tveksam dimensionering. Rådet är att jorda masten via gnistgap till speciellt jordtag utanpå skrovet, just för att i första hand undvika blixtnedslag, och i andra hand att blixten i så fall inte slår igenom skrovet. Det är inte en, utan många, segelbåtar som sjunkit vid blixtnedslag just för att blixten tar vägen genom skrov när den väl hittat ner via masten.S Soltorp40 skrev:
Så hur man än vänder sig så har man röven bak mao. Jag fortsätter nog att vara mera rädd för åska under själva seglatsen, än elfel när båten ligger vid brygga.
Och, nej, jag har heller inte sett isolertrafos av den sort du beskriver. S.k. "zink savers" förekommer dock, dvs att man har isolertrafo på skyddsjorden. Detta borde vara obligatoriskt om man jordat motor/propelleraxel/köl eller dylikt, dvs något som har kontakt med omgivande vatten. (Inte ens alla mindre båtar har tvåpoligt skydd för landströmmen där det kopplas in, exv. tvåpolig PSA. Detta trots att man i praktiken inte vet vad som är fas och nolla när man kopplar in. Det är ju inte optimalt ur elsäkerhetssynpunkt. Särskilt vid arbete.)
Du kan ju inte ha isolertrafo på skyddsjorden. Däremot är det ju bra att ha isolertrafo på landsnslutningen, och då blir det ju en ny jordpunkt efter den.
Det var ju något helt annat. Det låter inte orimligt.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 570 inlägg
Ja, så bör det vara. Jag rapade bara upp vad jag fått höra, helt okritiskt. Mea culpa!
Här var en bra överblick över de två sätten att göra. Dels med dioder för att ge en spänningströskel, och del med trafo. (Som blev lite mer involverad än jag trodde). Och de verkar fungera sämre idag iom att alla har switchade nätagg överallt.
Redigerat:
Jag är i sammanhanget militant anhängare av trafon! Att "hjälpa" elnätet med att vara jordtag, med risk för strömmar speciellt vid fel i matande transformatorstation, där upp till 600V spänning är tillåtet i upp till 5 s, kan göra att en 1,5 / 2,5 mm²-ledning till ett alternativt jordtag utsätts för avsevärda strömmar, med tillhörande risker.Ja, så bör det vara. Jag rapade bara upp vad jag fått höra, helt okritiskt. Mea culpa!
Här var en bra överblick över de två sätten att göra. Dels med dioder för att ge en spänningströskel, och del med trafo. (Som blev lite mer involverad än jag trodde). Och de verkar fungera sämre idag iom att alla har switchade nätagg överallt.
Därtill risk för frätskador på lager mm när propellern blir jordtag och motorblocket är jordat, och hur kollar man att dioderna är hela?
Och jag ser absolut ingen säkerhetsmässig vinst med att dra landets jord till båten. Håll isär systemen, precis som 12-V systemet inte kopplas ihop med 230 i onödan, om än de kan dela jord...
Som trådstartare är jag visserligen imponerad och tacksam över visat engagemang men nu känns det som om diskussionen har hamnat en smula offtopic. Jordning av fartygsel ingick inte direkt i min frågeställning. Jag tror jag har fått svar på frågan huruvida vanliga dvärgbrytare funkar som avsäkring av 12-voltssystem. Plus en del andra nyttiga råd gällande avsäkring av batteri redan innan ”proppskåpet”, kabeldimensioner med mera. Tackar hjärtligt för alla svar!
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 570 inlägg
Ja, jag börjar väga över jag med.S Soltorp40 skrev:
Men det är tyvärr ingen som håller med dig. Jag har nog aldrig sett en fritidsbåt (även stora dylika) med annat än direktansluten jord från fabrik. Dvs inte ens en diod emellan (som man som du påpekar mycket riktigt måste kontrollera med jämna mellanrum).
Medlem
· Västerbotten
· 3 283 inlägg
Bygger man lågvoltsanäggningar så brukar man polseparera..
Vad är en lågvolt? Ellärans motsvarighet till kortmeter?
Edit: Polerna är väl alltid separerade?
Edit: Polerna är väl alltid separerade?
Redigerat:
