Dörren stängd för bolån - en hel generation tjänar för lite. Eller?

[A-Man_08]

Politikerna har ju varit med och skapat den marknad vi har så med all rätt.

 

[Mikael_L]

Eller möjligen beror det på politikerna inte alls brytt sig om bostadsmarknaden, bara låtit allt vara, som gör att det ser ut som det gör nu ...

 

[Jidderberg]

Jo helt klart är det politikernas fel eftersom de sitter på instrumenten att styra bostadsmarknaden med. Men för att lösa nuvarande situation måste vi ha en lösning och det är nog oundvikligt att folk kommer i kläm ekonomiskt oavsett hur politikerna väljer att lösa eller inte lösa problemet. Bättre att inte göra någonting än att göra fel och få blåslampan på sig är nog partiernas motto, och jag tror det är därför det inte händer nåt.

 

[Nötegårdsgubben]

Eller möjligen beror det på politikerna inte alls brytt sig om bostadsmarknaden, bara låtit allt vara, som gör att det ser ut som det gör nu ...

Och där står politikerna och kliar sitt skägg över marknadens usla funktionssätt på samma sätt som någon som låser in någon annan i en fängelsecell utan mat och förvånas över att vederbörande svälter ihjäl, eller hur menar du att politikerna ”låtit allt vara”?

 

[mnils]

Eller möjligen beror det på politikerna inte alls brytt sig om bostadsmarknaden, bara låtit allt vara, som gör att det ser ut som det gör nu ...

Bostadsmarknaden är ju genomreglerad, så att låta allt vara som det är är verkligen inte att låta den sköta sig självt, om det nu var det du menade...

 

[Mikael_L]

Bostadsmarknaden är ju genomreglerad, så att låta allt vara som det är är verkligen inte att låta den sköta sig självt, om det nu var det du menade...

Jag tänkte nog inte efter tillräckligt djupt för att ens själv veta vad jag exakt menade ...

Jag kollade nu och såg att jag skrev "bara låtit allt varit" ...
Och det är väl dock en ganska korrekt beskrivning.

Detta innebär inte att bostadsmarknaden har fått sköta sig självt helt utan påverkan eller regler i en 100% marknadsliberal bostadsmarknad.

Jag kan väl nu, när jag blev uppmärksammad på mitt eget inlägg, och insåg att jag inte riktigt visste vad jag ville säga med inlägget, och därefter funderat ett varv till .....

...konstatera att politikerna har just ... inte styrt så mycket, utan bara släppt rodret, utan att vare sig reglera bostadsmarknaden mer, eller frigöra den mer. Inte heller har några program eller lagar eller annat som kan styra marknaden eller bostadsproduktionen i någon större omfattning sjösatts.
Det är helt enkelt ganska roderlöst, och det hela har t.o.m tappat styrfart.

Vi kan nu, så här i backspegeln, konstatera att det rent marknadsliberala byggandet inte lyckas få till en bra fungerande bostadsmarknad, i alla fall omgivet utav dagens (och alltså de senaste 30 årens) regelverk.
Så att bara fortsätta att låta det vara, verkar inte vara någon gynnsam strategi.

Jag sitter definitivt inte med någon patentlösning. Mer reglerad bostadsmarknad vänder jag mig instinktivt mot, jag tvivlar också på att en kraftig avreglering löser något (tror bara att det gör några riktigt rika ännu mer rika). Jag vänder mig också emot ett subventionerat byggande, jag tror det kommer mycket ont utav sånt längre fram.

Möjligen skulle ett lagstiftande om att kommuner måste tillhandahålla bostäder i "allmännyttan" kunna vara något, det tar dock lång tid att genomföra, vi kan ju knappast tvinga kommuner att med skattepengar snabbt bygga ett rejält bostadsbestånd. Och risken är också överhängande att detta snabbt blir ett bostädernas A och B -lag.

Nä, några lätta lösningar ser jag inte. Jag är inte tillräckligt mycket politikerämne för det.

 

[daVinci]

Jag menade att på den fria marknaden borde det bli balans mellan BR och HR eftersom hyror inte styr avgiften i BR så skulle bostadsbristen byggas bort av sig själv. Speciellt som låneräntan är nära noll. Fast om det inte finns någon bostadsbrist så finns det väl inget problem?

Dock är hyresmarknaden reglerad.

Annars håller jag med. På en fri marknad tror jag vi skulle se mer HR.
(Notera att realräntan för bostadslån har inte varierat så mycket genom decennierna. Det var just vid krisen i början på 90-talet som den gick upp lite ett tag).

Det kanske är bra att ungdomar inte vill bli snickare och plåtslagare etc. Det kanske sänker byggkostnaderna på sikt.
Jämför med mat som blivit en mindre kostnad för hushållen. Där accepterar vi 50% importerad mat som inte producerats enligt svenska krav på kvalité, gifter, medicinrester eller svenska kollektivavtal.

Nuvarande regering+SD har dock tagit bort Lex Laval. Så vi får nog se fram emot högre produktionskostnad. Och därmed andrahnadspriser.

Vilka syftar du på med "de som försvarar hyresregleringen"?

De som säger att de vill ha kvar den.
De borde ta ansvar för det och betala för att det byggs hyreshus. Så att bostadsköerna "byggs bort".

Hur skulle höjda hyror göra det lättare att låna pengar på banken?

Det ser jag inte. Och inte ser jag heller någon koppling till det jag skrev.

Det blir lätt tokigt när politiker petar i lagar och regler. Om man vill undvika att några få bolag/personer blir "onödigt rika" så får man peta i hyresregleringen med kirurgisk precision.

Det enda rimliga är att ta bort den. Då slipper vi köer, och folk kan hyra sig en bostad i den stadsdel de vill bo i.
Och det kommer att byggas så mycket HR som folk är beredda att betala för.

Däremot förstår jag att "de rådande värderingarna" hos massorna som röstar till vänster gör att man troligen får göra detta stegvist. Och det har också våra politiker jobbat med i mer än ett decennium. Den fria hyran och den reglerade behöver närma sig varandra successivt så att en övergång blir odramatisk. Idag tror jag inte heller att skillnaden är så stor.
Man kan inte utgå från andrahandsuthyrning, då den är för begränsad i volym. Den är inte representativ.
Dock lär det finnas lägenheter i centrala Stockholm som går upp en del.

 

[skogstomten]

Hur mycket ”Bostadsbrist” har vi i Sverige egentligen?

Är det egentligen mer en form av ”brist på ÖNSKAT boende” vi pratar om?

Är det då kanske till och med önske-DRÖMMAR vi pratar om? Tex en önskan om/av många 21åringar med ingångslön gärna vill ha åtminstone en 1:a, helst en 2:a ”innanför tullarna” i Stockholm. Där hyran för 1:an skulle vara ca 4000kr/mån och en 2:a 6000kr/mån?. Dvs en hyra man utan problem kan hantera med en igångslön och ändå få börja sitt vuxenliv? Dvs som vi födda på 60-talet faktiskt hade det!

Är det mer just en ”önskan” om något som man förr hade/kunde men som idag är otänkbart för många? På samma sätt som pensionernas villkor på 60-80 talet, möjligheten/enkelheten att få jobb på 60-80 talet.

Hur ser det ut om vi tittar på andra länders ”storstäder”. Minns själv om hyrorna som nämndes i ”London” för 20-30 år sen. Hur de ”kändes helt orimligt” att man skulle vara tvungen att ”dela lägenhet” i en närförort UTANFÖR London för att ha råd med första boendet. Dvs ungefär som alternativet är idag för många i Stockholm.

Hur ser det ut idag om man är beredd att dela lägenhet och pendla 1-1,5 timme enkel väg in till Stockholm? Eller vänta nu, Sverige består ju av väldigt många fler städer än Stockholm. Säg andra samhällen/mellanstora städer. Är det egentligen mer en ”brist på önskat boende” det handlar om?

Ett tankeexperiment:

1 Vad skulle hända om man tillät fri hyressättning på HR?

2 Tillät fri 2:a handsuthyrning av BR?

3 Tog bort räntesubventionerna helt?

4 Tog bort Reavinstbeskattningen?

Vad skulle hända om man tillät alla eller bara vissa av ovanstående?

Jag säger inte att det nödvändigtvis vore bra, säger inte ens att det är möjligt rent praktiskt i dagsläget. Men vad skulle hända?

 

[DennisCA]

Tja koncentrationen av alla pengar och jobb till de stora städerna gör ju inte situationen bättre. Bostäder finns nog i landet, men om man inte kan leva och bo där då inget jobb finns. Så folk flyttar ju inte bara för att dom vill utan för att dom måste. Skulle inte det finnas ekonomiska faktorer som driver på den här utvecklingen skulle nog urbaniseringen avstanna eller sakta in ordentligt. Och bostadspriserna i de här hetaste områderna skulle sjunka som resultat.

 

[A-Man_08]

Om man bortser från brist på hyresrätter så är det väl ingen brist på bostäder, problemet är väl att prislappen på bostadsrätter börjar bli för dyra så många inte har råd att köpa?

Och däremed blir det även problem att sälja.

 

[skogstomten]

Om priserna blir för dyra, så ”ingen” har råd att köpa borde väl priserna sjunka enligt teorin om utbud/efterfrågan...

Sen att säljarna ”avvaktar” utifrån en önskan om högre pris OCH köparna ”avvaktar” utifrån att man inte har råd att köpa det man ”vill”. Så då är det väl egentligen mer en avvikelse mellan önskningar än ett verkligt problem.

Så vad är i så fall egentligen problemet? ”Tiden” kommer ju att göra att det löser sig på ett eller annat sätt eller?

 

[HasseTeknik]

Jag förstår inte riktigt varför folk tror att priserna kan stiga över produktionskostnad för produkter som tillverkas.

Det finns väl ett otal med produkter, som fyller de kriterierna? Du nämnde t.ex. mobiltelefoner, där rena tillverkningskostnaden kanske ligger på 400-800 :- och de säljs för 8000-15000:-. Annat exempel är tandborstar tillverkning kanske 1:- och säljs för 15:- och "tåspretare" för tånagelmålning tillverkning max 10 öre (troligen betydligt lägre) och säljs för 30:-

 

[MultiMan]

400-800 stämmer absolut inte för telefoner som kostar 8000-15000kr. Som exempel är materialkostnaden för en iPhone8 runt $250. Väldigt långt från det påstådda beloppet.

 

[Claes Sörmland]

Upplevd brist på olika saker är en väldigt integrerad del av vår svenska kultur har jag fått lära mig av kollegor från andra länder. Kanske mest slående är att våra tidningar gärna använder ordet brist i sin rubriker. Det är bostadsbrist, vattenbrist, smörbrist, elbrist o s v. Kanske är det vår oförmåga/ovilja att förstå att marknadsmekanismer är rätt så bra på se till att det inte uppstår brister.

Så nej vi har inte bostadsbrist, utan istället folk bor istället rätt så stort jämfört med andra länder. Eget rum för barnen är ju numera standard och många familjer sitter både på flera hus och lägenheter. Däremot har vi ett problem med att bostadsmarknaden för hyresrätter inte fungerar i storstäderna och att det inte har byggts attraktiv, tät storstad under många årtionden. Sen är hitta rimligt boende en utmaning för ungdomar med små medel och de flesta nya flyktinginvandrade som inte får jobb.

Dock ska vi inte överdriva, jag jobbar på universitet och varje termin rekryterar vi mängder med studenter och forskare på olika nivåer. Trots mycket begränsade resurser och ingen anknytning till Sverige så har det aldrig hänt att boendet inte har löst sig för dem. Men det är inte bostadskön som löser några problem om man säger så.

 

[HasseTeknik]

400-800 stämmer absolut inte för telefoner som kostar 8000-15000kr. Som exempel är materialkostnaden för en iPhone8 runt $250. Väldigt långt från det påstådda beloppet.

Tvivlar starkt på den siffran. Och vems siffror är det? Vem har tillgång till Apples alla avtal med underleverantörer? Vem vet priset på komponenter, som köps i mångmiljonantal?
Sedan ska vi dock veta att påslag för utvecklingskostnaderna är ( och bör vara ) stora p.g.a. att forsknings-/utvecklingsarbetet måste betalas, men i material och ren tillverkning, är summan liten.

Att jämföra med husbyggen är dock svårt, då vi konsumenter ju vill att husen ska se lite olika ut, så vissa anpassningar måste ske vid varje enskilt bygge. Dock borde det vara möjligt, att i större utsträckning än nu, återanvända husritningar ( flerbostadshus) för byggen på olika platser ( så ingen ser likheterna ) i Sverige.