Medlem
· Västra Götaland
· 55 inlägg
Hej! Som många i tråden redan är inne på, så handlar det om att koloniområden ofta (alltid?) är anlagda inom stadens expansionsområden och att man därför får räkna med att de inte är av permanent natur. Som bank vill man inte låna ut till något som kan förlora sitt värde, eftersom objektet/huset är det som utgör säkerhet i den typen av lån.
Däremot så visar användningen av koloniområden som bostäder att denna boendeform borde kunna byggas ut som alternativ till stora villatomter med byggrätter för hus på 150 kvm. En liten tomt på 100-200 kvm kan inrymma en behändig minivilla för 1-2 personer. Fler minivillor!
Däremot så visar användningen av koloniområden som bostäder att denna boendeform borde kunna byggas ut som alternativ till stora villatomter med byggrätter för hus på 150 kvm. En liten tomt på 100-200 kvm kan inrymma en behändig minivilla för 1-2 personer. Fler minivillor!
Det finns flerbostadshus (lägenheter) i andelsform också, och dessa är inte heller belåningsbara. Det är inte så mycket med att det är en kolonistuga, utan det är den juridiska formen som sätter stopp. Det har att göra med att man inte kan använda lägenheten som säkerhet utan att man måste inteckna hela fastigheten med pantbrev , ungefär som en vanlig fastighet. Dessutom finns det ett antal andra begränsningar (tex hembudsrätt) som gör de svåra att sätta ett marknadsvärde på. De är inte vanliga, men jag har stött på ett par sådana hus i stockholms innerstad.
Andelslägenheter är så vitt jag förstår, helt enkelt en fastighet med många delägare. Då får man samma risker som ex. med en samägd villa. I praktiken blir alla delägare solidariskt ansvariga för alla lån som finns på fastigheten. Så OM grannen Kalle har lyckats få låna, och sedan inte kan betala, så tar banken hela fastigheten.
