Är det inga fler som lagt av eller GK100 kanske tagit sommarlov från testandet.
Det är en del fler som gett upp men jag har inte lagt in dem här, är inte så ofta jag kommer åt att köra tester och med valda påkänningar håller de flesta länge innan fullt ut haveri. Kanske kommer någon mer nu men annars tänkte jag sammanfatta lite mer ordnat i augusti-september.
Och vi kommer säkert få se ganska tydliga tendenser i hur olika testdata skiljer mer eller mindre kvalitativa exemplar åt. Det trots att de i princip inte är gjorda för riktigt så många relativt tuffa brytningar precis som PST skriver. Vissa av de som ingår i testet är av så pass gott utförande att man inte kan förvänta sig att de ger sig vid detta test mer än som enstaka rent mekaniska utfall. Och testutrustningen jag kör i har inte heller kapacitet att göra den typen större skada heller vid full kortslutning betydligt värre än bostadsfallen. De av enklare utförande men med samma stämpling kan jag iofs lätt knäcka men tror den valda intensiteten gör att vi får en vettigare bild för vår lilla övning och givet den lilla populationen.
Åja vi är inte i augusti-september än.
Vi kan mellanlanda med en bild av delar av startfältet där finns en relativt udda fågel i form av en IFÖ dvärg knappast vad som förknippas med det namnet. Blir en ganska lång del när detta ska presenteras med lite bilder invändigt osv men det kommer. Lite data från växtbekämpning med elektrokemi ska in också om någon kanske mot förmodan har intresse av det också.
När jag nu studerat denna lite mer ett tag, funderat lite över hur den fungerar i alla aspekter, så har jag hittat denna lilla skruv, som gör mig nyfiken.
Inringad med rött i bilden.
Den ligger ju an mot det termiska skyddet, bimetallen som bryter för överlast.
Vad gör denna skruv egentligen?
Kan man justera nivån för brytningen mot överlast med denna?
Borde ju i så fall inte vara konstruerat såhär, det borde ju inte gå att pillra på sen den väl lämnat fabrik, kan jag tycka.
Nu på morgonen borrade jag upp en Malmbergs C10 ur deras aura-serie.
Såhär ser den ut, kommentarer... Verkar det vara någorlunda vettig konstruktion?
[bild] [bild] [bild]
Den ser ut att vara en typisk produkt där man kopierat olika detaljer från diverse andra liknande, dvs utan att man närmare ser till hur helheten ska samverka. Det behöver ju inte innebära något större fel eller problem men tillverkaren jobbar nog helt på lego utan större konstruktionshänsyn.
Tex verkar släckdelen väl utförd men riktning, instyrning från den synbart vettiga kontakten med tydlig pol är sämre osv. Lite extra material inlagt mot kammarens sidor men är det rätt typ och vettigt? Mekanismen för uppklinkningen är i stort 1:1 tagen från några andra typer men där är frågan hur friutlösningen ev kan fela via enkla mekaniska fel. Samma med den pliktskyldiga sanna indikeringen av kontaktläget via lilla extra fönstret. Hur ligger det till med fjädern som både driver utlösaren och verkar stå för kontakttryck? Termiska utlösaren verkar också sakna lite i det mer finstilta men ändå väsentliga och troligtvis även den magnetiska delen. Trots allt ser den ju vettig ut i de svetsade övergångarna, kontaktpunkterna men stort kanske den saknar bakomliggande insikter i hur/varför vissa saker ska göras för att vara fullt ut till nytta.
Fettet vid mekanismen är också en sak att se upp med i en vettig apparat ska det inte se ut så. Pss som JFB av budgetmodeller kan det nog vara så att en rejäl mekanisk motionering vid montagetillfället kan göra den till en bra fungerande dvärg. Förebygger istället för att vänta på ev funktion efter 10 år i okänd miljö och stelnad smörjning.
När jag nu studerat denna lite mer ett tag, funderat lite över hur den fungerar i alla aspekter, så har jag hittat denna lilla skruv, som gör mig nyfiken.
Inringad med rött i bilden.
Den ligger ju an mot det termiska skyddet, bimetallen som bryter för överlast.
Vad gör denna skruv egentligen?
Kan man justera nivån för brytningen mot överlast med denna?
Borde ju i så fall inte vara konstruerat såhär, det borde ju inte gå att pillra på sen den väl lämnat fabrik, kan jag tycka.
[bild]
Ja normalt är öppningen mot justerskruven för bimetallutlösaren förseglad. Knappast en besparingspunkt snarare en miss i kopieringen.
Mikael_L skrev:
