I ditt senaste exempel har montören i de flesta rimligt praktiska fall rätt alternativ 1 är gynnsammare. Ni kan tänka tex som att fläkten på inloppsidan begränsas av vakuum dvs ca: 100 000 Pa under normalt lufttryck men på utloppssidan kan man komprimera luften betydligt högre. Dessutom blir luften "tunnare" lättare med lägre densitet vid lägre tryck dvs svårare för fläktens skovlar att jobba och omvänt vid högre tryck. Jämför att vifta med armarna i luften eller i vatten.
Dina tidigare exempel reder ni lättare ut genom att kolla fläktkurvor för olika modeller som andra skrivit tidigare. Lägg märke till att det inte är raka linjer mellan olika tryck och flöden. Samma gäller för dina olika öppningar eller rörsträckor kring fläkten. Så halva ytan eller dubbla längden ger inte halva flödet utan mindre än det sättet att räkna.
Ventilationaren kanske har kollegor som justerar anläggningar de kan åtminstone praktiskt visa hur det inverkar. Typiskt beräknar de flöden genom att mäta tryck över strypflänsar, spjäll, fläktar osv. Med en given faktor för delen gånger kvadratroten ur tryckfallet får man flödet.
Dina tidigare exempel reder ni lättare ut genom att kolla fläktkurvor för olika modeller som andra skrivit tidigare. Lägg märke till att det inte är raka linjer mellan olika tryck och flöden. Samma gäller för dina olika öppningar eller rörsträckor kring fläkten. Så halva ytan eller dubbla längden ger inte halva flödet utan mindre än det sättet att räkna.
Ventilationaren kanske har kollegor som justerar anläggningar de kan åtminstone praktiskt visa hur det inverkar. Typiskt beräknar de flöden genom att mäta tryck över strypflänsar, spjäll, fläktar osv. Med en given faktor för delen gånger kvadratroten ur tryckfallet får man flödet.
)