Om samerna i norr kan bråka om att staten inte hur som helst kan lägga beslag på deras land så finns det säkerligen en och annan sörlänning som skulle kunna hävda samma sak. Tittar man historiskt har väl både kyrka och stat snott åt sig en hel del egendom som nyttjats och bebotts av folk som borde kunnat sägas ha haft någon form av besittnings- eller äganderätt.
Samer nyttjar säkerligen även de fördelarna som Sverige har att erbjud . Då bör de även följa samma lagar och regler som resten av befolkningen, oavsett om de äger marken eller ej.
Samer nyttjar säkerligen även de fördelarna som Sverige har att erbjud . Då bör de även följa samma lagar och regler som resten av befolkningen, oavsett om de äger marken eller ej.
Bara för att man tycker sig ha äganderätt så betyder det inte att man äger och har rätt att göra som man vill.
För då kan gemene man med friköpt tomt börja snickra och bygga Hej vilt på sin friköpta tomt.
Så vi kan inte ha speciella rättigheter för vissa (förutom politiker tydligen)
Sen att jag tycker väldigt illa om renägare och tycker att största delen av dom är rasistiska jävla idioter hör inte hit.
För då kan gemene man med friköpt tomt börja snickra och bygga Hej vilt på sin friköpta tomt.
Så vi kan inte ha speciella rättigheter för vissa (förutom politiker tydligen)
Sen att jag tycker väldigt illa om renägare och tycker att största delen av dom är rasistiska jävla idioter hör inte hit.
Man kan iofs tycka att man sedan inte lätt kan jämföra rätten till 1000m2 vattendrag med tillhörande smedja, men nyttjanderätt till 1000 hektar betesmark. Det skall väl rimligen få plats för lite samer i Europas mest glesbefolkade land? Det är ju inte heller så att de populerar den mest attraktiva delen av landet (populationsnässigt)
Medlem
· Västernorrland
· 2 058 inlägg
Lappskattelanden betraktades som "ägda" annars hade man ju inte betalat skatt för dem. De kunde köpas, säljas och ärvas.Dan_Johansson skrev:
Vanliga bönders skattejord hade ett "ägande" som var mycket svagare än idag. Betalades inte skatten eller om man inte brukade marken så förlorade man den. Så en rättighet som kontinuerligt måste "förtjänas". Begränsningar i vem man kunde sälja till och företräde för släkten. Bykollektivet beslutade kring mycket av brukningen och utmarken var gemensam.
Skillnaden på de två var inte så olika som ägandeformer.(typ 1600 eller så?) Men den ena kom att stärkas kraftigt och den andra att urholkas till en begränsad nyttjanderätt.
De kraftigt subventionerade nybyggena på mark som ibland knappt var odlingsbar och hela avvittringen är också en viktig faktor in utvecklingen. Den helt orealistiska idéen att nybyggena inte skulle innebära någon konkurrens med den markanvändning som fanns där innan. Och den hårt drivna linjen att samerna skulle vara enbart renskötare och nomadiserande för att vara "riktiga" samer.
Sen kom eran med flottning, sågverk osv. när skog i sig plötsligt blev värd pengar också. Antar det kan ha spelat roll också. Malmbrytningen har väl bara berört vissa delar av området, så det borde inte förklara allt?
Men jag ska inte säga att jag kan allt om saken heller.
