Vilket mellanbjälklag för långa spännvidder?
Vi skall bygga en sutterängvilla med 2½ våningar.
Ifrån vån 1 till vån 2 så är spännvidderna endast 4,5 meter
Men ifrån vån 2 till vån 3 så är spännvidderna mellan 6,5 - 9,3 meter
(Ganska så öppen planlösning)
Vissa pratar om plattbärlag (filigran) och andra pratar om håldäck.
Vilken typ av mellanbjälklag är bäst vid långa spännvidder som i vårt fall på upp till 9,3 meter?
Och varför?
Behöver man kanske gjuta in en stålbalk i mellanbjälklaget där det är som allra längst spännvidd?
Det som skall rymmas inuti är ju det vanliga, dvs VA, ventilation, el ...
Vi har redan lämnat in bygglovsansökningarna och där har vi en marginal att mellanbjälklagen inkl golvvärme ej får överstiga en tjocklek på 30cm.
Jag var inne och kollade på en sajt som hade ett verktyg som hette "Håldäck direkt" där man kunde räkna ut
hur tjockt mellanbjälklaget blir genom att man fyller i spännvidder m,m.
Verkar i vårt fall som att tjockleken skulle bli 26,5cm.
Länk:
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/statik/haldack/haldack-direkt
Men klarar plattbärlag sådana här spännvidder också?
Och hur mycket bygger det extra när man lagt på golvvärme?
Vore jättetacksam för svar.
Vi skall leta rätt på en konstruktör för denna byggnation men hade ändå varit kul att se vad folk tyckte här inne till att börja med.
MvH
Ifrån vån 1 till vån 2 så är spännvidderna endast 4,5 meter
Men ifrån vån 2 till vån 3 så är spännvidderna mellan 6,5 - 9,3 meter
(Ganska så öppen planlösning)
Vissa pratar om plattbärlag (filigran) och andra pratar om håldäck.
Vilken typ av mellanbjälklag är bäst vid långa spännvidder som i vårt fall på upp till 9,3 meter?
Och varför?
Behöver man kanske gjuta in en stålbalk i mellanbjälklaget där det är som allra längst spännvidd?
Det som skall rymmas inuti är ju det vanliga, dvs VA, ventilation, el ...
Vi har redan lämnat in bygglovsansökningarna och där har vi en marginal att mellanbjälklagen inkl golvvärme ej får överstiga en tjocklek på 30cm.
Jag var inne och kollade på en sajt som hade ett verktyg som hette "Håldäck direkt" där man kunde räkna ut
hur tjockt mellanbjälklaget blir genom att man fyller i spännvidder m,m.
Verkar i vårt fall som att tjockleken skulle bli 26,5cm.
Länk:
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/statik/haldack/haldack-direkt
Men klarar plattbärlag sådana här spännvidder också?
Och hur mycket bygger det extra när man lagt på golvvärme?
Vore jättetacksam för svar.
Vi skall leta rätt på en konstruktör för denna byggnation men hade ändå varit kul att se vad folk tyckte här inne till att börja med.
MvH
Redigerat:
Har ingen erfarenhet av teknikerna du väljer mellan ovan, vi bygger gjutet mellanbjälklag med Plannja Combidäck 45 (230mm betong). Kan dock vara värt lite info om ett tredje alternativ.
Nackdelen med detta systemet är att Plannja inte längre erbjuder beräkning av last från konstruktör utan ger istället din konstruktör ett beräkningsverktyg och eget ansvar. Vi märkte att det inte var många konstruktörer som ville ta detta ansvaret men efter mycket om och men så hittade vi en.
Finns andra leverantörer som erbjuder liknande lösningar, tex Paroc, den högre kostnaden äts snabbt upp av konstruktörstimmar för Plannjas lösning.
Man måste även ta hänsyn till eventuella avlopp och kanaler när man gör beräkningen, inte säkert att det går dra dom precis som man önskar. Går inte heller sätta ett större avlopp (likt unidrain) längs med ytterväggen (om man inte förstärker under).
Med en spännvid på 620cm så behöver vi 23cm betong, hade vi behövt tjockare mellanbjälklag så hade vi fått förstärka väggarna (300 leka massivblock) med fler VKR-pelare för att hantera lasten.
Finns ju dock många fördelar. Man gjuter in golvvärmen, golvet är naturligt ljudisolerat, långa spännvidder, fall går förbereda för att slippa flytspackling i badrum mm
Nackdelen med detta systemet är att Plannja inte längre erbjuder beräkning av last från konstruktör utan ger istället din konstruktör ett beräkningsverktyg och eget ansvar. Vi märkte att det inte var många konstruktörer som ville ta detta ansvaret men efter mycket om och men så hittade vi en.
Finns andra leverantörer som erbjuder liknande lösningar, tex Paroc, den högre kostnaden äts snabbt upp av konstruktörstimmar för Plannjas lösning.
Man måste även ta hänsyn till eventuella avlopp och kanaler när man gör beräkningen, inte säkert att det går dra dom precis som man önskar. Går inte heller sätta ett större avlopp (likt unidrain) längs med ytterväggen (om man inte förstärker under).
Med en spännvid på 620cm så behöver vi 23cm betong, hade vi behövt tjockare mellanbjälklag så hade vi fått förstärka väggarna (300 leka massivblock) med fler VKR-pelare för att hantera lasten.
Finns ju dock många fördelar. Man gjuter in golvvärmen, golvet är naturligt ljudisolerat, långa spännvidder, fall går förbereda för att slippa flytspackling i badrum mm
Det finns olika fördelar med respektive bjälklagstyp. Håldäck klarar större spännvidder än filigran och det finns möjlighet att dra installationsrör i håldäcket. Det är svårt att svara på din fråga vilket bjälklag som är bäst i ditt fall. Spännvidden talar för håldäck men det är troligen dyrare.
Du är själv inne på svaret, kontakta en konstruktör
Du är själv inne på svaret, kontakta en konstruktör
Börja med att ringa och höra efter hur tillgängligheten är för plattbärlag/hdf. Kan tyvärr tänka mig att intresset för att leverera en relativt lite mängd prefab inte är så stort. Hdf behöver öven en avjämning av betong på ca 20-50 mm där även golvvärmen kan gjutas in.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Med hjälp av förspända bjälklagselement av betong kan man klara ganska stora spännvidder med relativt låg bjälklagshöjd. Det är dock en metod som vanligtvis inte förekommer i samband med småhus. Jag tycker det borde vara både enklare och billigare att använda en lösning där limträ kombineras med vanligt konstruktionsvirke. Ett enkelt bjälklagskoncept består av primarbalkar av limträ och sekundärbalkar av konstruktionsvirke. De senare ligger då vinkelrätt mellan primärbalkarna. Avståndet mellan primärbalkarna väljer man beroende på om man vill prioritera begränsad höjd eller pris. Höjden på primärbalkarna kommer att hamna mellan ca 300 och 500 mm, vilket kan vara en nackdel. Fördelen är att konstruktionen ger stor frihet när det gäller dragning av el och VA.
