Mellanbjälklag - val av konstruktion och ljuddämpning
Hej!
Här delar jag med mig av en utmaning! Håller på med bygglov och konstruktionsritningar för en tillbyggnad och totalrenovering på min villa som är ett plankhus från 30-talet med källare och två våningar. Källaren inreds som egen bostad och därmed behövs ett lägenhetsskilljande bjälklag med stegljudsdämpning. Jag har läst på väldigt mycket om stegljudsdämpning och har en konstruktör som inte är kunnig inom ljuddämpning så jag har instruerat honom. Sitter nu och funderar på om jag kan spika lösningen som jag valt på mellanbjälklaget eller om den går att optimera.
Befintligt bjälklag 55m2 med spännvidd 3,1m + 3,7m (två upplag) på respektive sida av hjärtvägg kommer att färstärkas med en ny regel på varje regel, pga lång spännvidd och tyngre last, samt nya skivor över reglar. Källartaket är redan klart sedan tidigare. Konstruktionen blir då 2x13mm gips, gles, 2x45x170mm cc300-450 med 170mm stenull, skruvlimmat golvspån, 12mm Sylomer SR42, flytande golv med 22mm golvspån med golvvärme i spår + 15mm flytspackel. Total vikt på bjälklaget blir 100 kg/m2 varav det flytande skiktet 40 kg/m2. Rumshöjden blir då 2,35m i källaren och 2,45m på 1a våningen, vilket kan vara ok.
Nu kommer själva frågan: en optimering jag vill undersöka är om jag kan undvika den skruvlimmade spånskivan och istället lägga Sylomerlisten direkt på reglarna. Spånskivan föreslog jag till konstruktören för att göra bjälklaget starkare i längsled. Men hur viktig är den med tanke på att jag har 2x45x170mm reglar, och jag kan ju krysskolva också som kompensation? Vinsten skulle bli ett lager golvspån mindre, 22mm högre rumshöjd samt att jag slipper specialbeställa eller fräsa upp ett kopiöst antal spår (typ så här https://byggkatalogen.byggtjanst.se/produkt/spanskivor/forestia-ljudgolv/126566) eller borra hål i spånskivan för att inte få en stum luftkudde i Sylomerskiktet (egentligen ska Sylomerlisten läggas direkt på reglarna). Jag har bett konstruktören att räkna på det men han verkar inte ha tid att uppdatera k-ritningen. Är det någon här som kan ge råd främst om den skruvlimmade spånskivans vara eller icke varande men även andra förbättringar map funktion, ekonomi och arbetsmängd. Funktionen är viktig då det inte är kul med stegljud för hyresgäst i källarvåningen. Idag är det som att vara i en trumma när man är i källaren när någon går på 1a våningen.
Här delar jag med mig av en utmaning! Håller på med bygglov och konstruktionsritningar för en tillbyggnad och totalrenovering på min villa som är ett plankhus från 30-talet med källare och två våningar. Källaren inreds som egen bostad och därmed behövs ett lägenhetsskilljande bjälklag med stegljudsdämpning. Jag har läst på väldigt mycket om stegljudsdämpning och har en konstruktör som inte är kunnig inom ljuddämpning så jag har instruerat honom. Sitter nu och funderar på om jag kan spika lösningen som jag valt på mellanbjälklaget eller om den går att optimera.
Befintligt bjälklag 55m2 med spännvidd 3,1m + 3,7m (två upplag) på respektive sida av hjärtvägg kommer att färstärkas med en ny regel på varje regel, pga lång spännvidd och tyngre last, samt nya skivor över reglar. Källartaket är redan klart sedan tidigare. Konstruktionen blir då 2x13mm gips, gles, 2x45x170mm cc300-450 med 170mm stenull, skruvlimmat golvspån, 12mm Sylomer SR42, flytande golv med 22mm golvspån med golvvärme i spår + 15mm flytspackel. Total vikt på bjälklaget blir 100 kg/m2 varav det flytande skiktet 40 kg/m2. Rumshöjden blir då 2,35m i källaren och 2,45m på 1a våningen, vilket kan vara ok.
Nu kommer själva frågan: en optimering jag vill undersöka är om jag kan undvika den skruvlimmade spånskivan och istället lägga Sylomerlisten direkt på reglarna. Spånskivan föreslog jag till konstruktören för att göra bjälklaget starkare i längsled. Men hur viktig är den med tanke på att jag har 2x45x170mm reglar, och jag kan ju krysskolva också som kompensation? Vinsten skulle bli ett lager golvspån mindre, 22mm högre rumshöjd samt att jag slipper specialbeställa eller fräsa upp ett kopiöst antal spår (typ så här https://byggkatalogen.byggtjanst.se/produkt/spanskivor/forestia-ljudgolv/126566) eller borra hål i spånskivan för att inte få en stum luftkudde i Sylomerskiktet (egentligen ska Sylomerlisten läggas direkt på reglarna). Jag har bett konstruktören att räkna på det men han verkar inte ha tid att uppdatera k-ritningen. Är det någon här som kan ge råd främst om den skruvlimmade spånskivans vara eller icke varande men även andra förbättringar map funktion, ekonomi och arbetsmängd. Funktionen är viktig då det inte är kul med stegljud för hyresgäst i källarvåningen. Idag är det som att vara i en trumma när man är i källaren när någon går på 1a våningen.
Att göra flytande golv med spånskivor blir inte särskilt bra eftersom ytvikten är för låg, det kan dessutom ge parkettresonans.
Att lägga Sylomer-remsor på reglarna och använda en högre ytskiktsvikt är ett bättre alternativ. Man kan helt skippa golvspån och göra en lösning med laxstjärtplåtar som i länken nedan.
http://www.lip.dk/media/173262/lewis_laxstj_rtpl_t.pdf?v=1524491783907
Att lägga Sylomer-remsor på reglarna och använda en högre ytskiktsvikt är ett bättre alternativ. Man kan helt skippa golvspån och göra en lösning med laxstjärtplåtar som i länken nedan.
http://www.lip.dk/media/173262/lewis_laxstj_rtpl_t.pdf?v=1524491783907
Laxstjärtplåtar funderade jag på först. Men det kommer väga för mycket med golvvärmeslingor i flytspacklet också. Annars hade det varit smidigt. Nu har jag flytspackel på spånet i det flytande golvet med en sammanlagd vikt på ca 40 kg/m2. Det ska räcka, det motsvarar mer än spån+2 gips.
Verktygstokig
· Stockholm
· 1 360 inlägg
@hejhopp
Rent akustiskt är ditt förslag helt rätt. Du verkar ha bra koll på detta. Tänk på att inte kortsluta det nya golvet mott vägg samt att köra utanpåliggande el i undervåningens tak. Vad gäller hållfastheten så skulle jag krysskolvat. @justusandersson har bra koll på sånt.
Rent akustiskt är ditt förslag helt rätt. Du verkar ha bra koll på detta. Tänk på att inte kortsluta det nya golvet mott vägg samt att köra utanpåliggande el i undervåningens tak. Vad gäller hållfastheten så skulle jag krysskolvat. @justusandersson har bra koll på sånt.
Bifogar en fil med lite mätresultat på liknande lösningar.
Den alternativa lösningen med Sylomerlister på balkarna borde ge ett bättre resultat i form av lägre trumljud. Jag har ett flytande golv på Stepisolmatta och jag tycker det ger en ganska svampig känsla, samt högt trumljud jämfört med styvare övergolv.
Den alternativa lösningen med Sylomerlister på balkarna borde ge ett bättre resultat i form av lägre trumljud. Jag har ett flytande golv på Stepisolmatta och jag tycker det ger en ganska svampig känsla, samt högt trumljud jämfört med styvare övergolv.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Den intressanta frågan blir då om din lösning fungerar utan en skruvlimmad spånskiva? Om du skruvlimmar en 45x170 regel på den befintliga så räcker det för att hålla nedböjningen på en acceptabel nivå (mindre än 1/300 av spännvidden). På den sida av hjärtväggen där spännvidden är 3,7 m blir däremot svikten lite för hög. En krysskolvning på bjälklagets mitt räcker troligen för att motverka det. Observera att krysskolvning kan ha effekt i detta fall, däremot förhindrar den inte nedböjning från en jämnt utbredd last.
Tack Björn Melander för vänlig referens!
Tack Björn Melander för vänlig referens!
Ska jag ha en tredje skruvlimmad regel på halvan med lång spännvidd Justus? Lasten från bjälklagets alla reglar och skivor är ju jämnt fördelat. Då blir täckningen 30-40% reglar i golvet. Tur att jag inte ska ha några avloppsrör där...
Behöver fylla på med mer information, har inte berättat hela historien. Har inte så många bra kort på bjälklaget från källarrenoveringen men i bifogat bild ser du gamla reglarna med cc600-900. De flesta var 45mm breda men med okänd kvalitet och det fanns även en enstaka rejäl bjälke. Alla 18 cm höga. Så jag kompletterade då underifrån med 42x180 limträ mellan varje gammal regel för framtida bruk. Det är dessa gamla och halvnya reglar som jag nu får limskruva ytterligare en regel till. Konstruktören föreslog då att använda 45x170 reglar då dessa är 3 ggr billigare än limträ. Om vi nu ligger på gränsen så blir det bättre att välja limträ att limskruva på sidan med lång spännvidd och c24-reglar på den korta sidan. Klarar jag mig från att limskruva tre reglar då Justus? Kan ju försöka mig på att krysskolva också även om jag är osäker på effekten.
Tillbyggnaden har spännvidden 7,3 m med 200mm hjärtvägg i mitten och jag använder hela reglar så jag får tre upplägg. De längderna är säkert dyrare men de behövs nog. Där har jag för närvarande i k-ritningen dubbelgips, akustikregel, 2x45x170 cc600 och skruvlimmad golvspån, Sylomer, golvspån+flytspackel. Visst blir svikten så låg att jag klarar mig utan golvspån här också? Krysskolvning i fyra rader 1/3 från upplägg?
Behöver fylla på med mer information, har inte berättat hela historien. Har inte så många bra kort på bjälklaget från källarrenoveringen men i bifogat bild ser du gamla reglarna med cc600-900. De flesta var 45mm breda men med okänd kvalitet och det fanns även en enstaka rejäl bjälke. Alla 18 cm höga. Så jag kompletterade då underifrån med 42x180 limträ mellan varje gammal regel för framtida bruk. Det är dessa gamla och halvnya reglar som jag nu får limskruva ytterligare en regel till. Konstruktören föreslog då att använda 45x170 reglar då dessa är 3 ggr billigare än limträ. Om vi nu ligger på gränsen så blir det bättre att välja limträ att limskruva på sidan med lång spännvidd och c24-reglar på den korta sidan. Klarar jag mig från att limskruva tre reglar då Justus? Kan ju försöka mig på att krysskolva också även om jag är osäker på effekten.
Tillbyggnaden har spännvidden 7,3 m med 200mm hjärtvägg i mitten och jag använder hela reglar så jag får tre upplägg. De längderna är säkert dyrare men de behövs nog. Där har jag för närvarande i k-ritningen dubbelgips, akustikregel, 2x45x170 cc600 och skruvlimmad golvspån, Sylomer, golvspån+flytspackel. Visst blir svikten så låg att jag klarar mig utan golvspån här också? Krysskolvning i fyra rader 1/3 från upplägg?
FG, dina diagram indikerar att jag kommer hamna i ljudklass C om man lyckas undvika kortslutning. Tyngden i mitt flytande golv motsvarar deras "heavy". För tillbyggnaden kommer jag använda akustikreglar i taket också.
Tror också att det blir bäst att dra utanpåliggande kablar till takbelysningen i tillbyggnaden för att minimera håltagning Björn. Får se om jag kommer på en lösning att dra el ovan gips utan att det rör takreglar och bli ljudtätt. Det befintliga källartaket har dock eldosor och spotlights. Där tänkte jag begrava dessa ovanifrån med gipsbruk
, både för ljuddämpningen och för brandskyddets skull. Gipstaket får jag täta med brandfogmassa, får kolla upp om det är elastiskt nog. Christian Berner har en luftspalt mellan flytande golv och vägg i sina instruktioner. Är det inte bättre att fylla spalten med något som inte kortsluter dämpningen men som hindrar luftljud något. Vågar man fylla med akustikfogmassa eller någon sorts mineralull?
Mvh Christian
, både för ljuddämpningen och för brandskyddets skull. Gipstaket får jag täta med brandfogmassa, får kolla upp om det är elastiskt nog. Christian Berner har en luftspalt mellan flytande golv och vägg i sina instruktioner. Är det inte bättre att fylla spalten med något som inte kortsluter dämpningen men som hindrar luftljud något. Vågar man fylla med akustikfogmassa eller någon sorts mineralull?Mvh Christian
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Här är många bollar i luften... Det är alltid en fördel att använda hela bjälkar som spänner över två fack med tre stöd. Man får då något som brukar kallas kontinuerliga balkar. Vridmomentet som uppstår över mittstödet är störst och dessutom uppåtriktat och motverkar därför nedböjningen i fackens mitt.
Lösningar med limträ är oftast bättre än de med vanligt konstruktionsvirke. Limträ är styvare vid samma tvvärsnitt och finns dessutom i många bredder. Skulle jag renovera ett gammalt bjälklag med relativt låga bjälkar (t.ex. 180 mm höga) skulle jag lägga in nya limträbalkar mellan de gamla och ta till breddmåttet (jag skulle givetvis räkna på det först) förslagsvis 90x180.
Krysskolvning för att motverka golvsvikt bör framför allt förläggas till bjälkarnas mittpunkt.
Detta var kanske inte svar på alla frågorna, men kanske skingrades några tveksamheter?
Lösningar med limträ är oftast bättre än de med vanligt konstruktionsvirke. Limträ är styvare vid samma tvvärsnitt och finns dessutom i många bredder. Skulle jag renovera ett gammalt bjälklag med relativt låga bjälkar (t.ex. 180 mm höga) skulle jag lägga in nya limträbalkar mellan de gamla och ta till breddmåttet (jag skulle givetvis räkna på det först) förslagsvis 90x180.
Krysskolvning för att motverka golvsvikt bör framför allt förläggas till bjälkarnas mittpunkt.
Detta var kanske inte svar på alla frågorna, men kanske skingrades några tveksamheter?
Källarväggarna är uppe på tillbyggnaden och jag håller på att beställa mellanbjälklagsreglar mm för stomresning nästa vecka. Har tänkt några varv till och har bestämt mig för 90x180x8000 limträ i tillbyggnadens nedre bjälklag i alla fall (det tunga med ca 100kg/m2 egenvikt och total spännvidd på 7350mm, s600 och tre upplägg inkl hjärtväggen). Detta istället för att limskruva 8meters 170 reglar i vinterklimat. Den extra cm tar jag bort genom jacka ur en cm extra mot syllen och pillar bort lite leca. De tio balkarna kostar lite extra men det blir en på alla sätt bättre och snabbare lösning. Det övre mellanbjälklagret (normal egenvikt) ändrar jag från 2x45x170 s600 till 45x170 s300, så undviker jag skruvlimmningen där också. Jag beställer några extra reglar för limskruvning i badrumsgolvet så får jag ju testa hur det går också. Kommer nog använda Wurth trälim D3/D4 PVAc som går att använda ner till -10C. Befintligt bjälklag som ska renoveras blir ett senare problem.
