Svärföräldrarnas stuga (som vi skall sälja av under våren ...) i Sörmland med strandtomt hade samma förutsättningar med näckrosor, vass och dy.
Under årens lopp las det ut sprängmattor, kopiösa mängder sand, grannen la även en liner till en större pool i sjön. Inget hjälper mod dyn, den kommer tillbaka och tar över efter relativt kort tid och resultatet är absolut inte värt ansträngningarna. Vi har fördelen att det går att ta 10 årtag till badklippor tvärs över sjön eller ro 10 minuter till andra ändan där det finns en sandstrand.
Vad det gäller näckrosor som dragen alltid fastnar i, dessa går att minska men då gäller det att inte klippa av dessa utan dra upp hela rotstocken. Dessa är rätt långa, sitter hårt och väger mycket men det gick att dra upp dessa från roddbåt med en rejäl metallkrok på skaft. Efter ett par år hade vi en öppen vattenspegel som inte krävde alltför mycket jobb att hålla ren varje vår
Under årens lopp las det ut sprängmattor, kopiösa mängder sand, grannen la även en liner till en större pool i sjön. Inget hjälper mod dyn, den kommer tillbaka och tar över efter relativt kort tid och resultatet är absolut inte värt ansträngningarna. Vi har fördelen att det går att ta 10 årtag till badklippor tvärs över sjön eller ro 10 minuter till andra ändan där det finns en sandstrand.
Vad det gäller näckrosor som dragen alltid fastnar i, dessa går att minska men då gäller det att inte klippa av dessa utan dra upp hela rotstocken. Dessa är rätt långa, sitter hårt och väger mycket men det gick att dra upp dessa från roddbåt med en rejäl metallkrok på skaft. Efter ett par år hade vi en öppen vattenspegel som inte krävde alltför mycket jobb att hålla ren varje vår
Om de håller på sådär och låter vassen ligga kvar är det helt onödigt att klippa den tror jag.H Hållihatten skrev:
Knepet lär enligt uppgift vara att svetsa ihop en lämplig gripklo med flera långa piggar som man slår ned i vassberget. Glipklon sitter fast i en vajer från en traktor med vajerkran som står på land.
Jag har inte varit med och gjort den här operationen själv men jag har sett resultatet och frågade av dem hur det var möjligt att två halvskraltiga gubbar hade flyttat sådär mycket vass upp på stranden på några timmar.
Tack för alla kloka tips!
Spännande med den där gripklon du berättar om, heimlaga. Vi har tillgång till en riktig vassklippningsmaskin, så att klippa vassen går snabbt, det är att ta hand om den som är det stora jobbet. Vet du något mer om hur gripklon är konstruerad, berätta gärna!
TeroM, tack för att du delar med dig av dina erfarenheter från er sjö! Det är bra att få veta redan innan hur svårt det är att lyckat förbättra stranden.
Visst förstår jag att det är en sjö med dåliga förutsättningar att bli en bra badsjö. Men det hade varit roligt om det gick att göra det något bättre än det är idag.
Har någon några fler tips, så tas de tacksamt emot!
Spännande med den där gripklon du berättar om, heimlaga. Vi har tillgång till en riktig vassklippningsmaskin, så att klippa vassen går snabbt, det är att ta hand om den som är det stora jobbet. Vet du något mer om hur gripklon är konstruerad, berätta gärna!
TeroM, tack för att du delar med dig av dina erfarenheter från er sjö! Det är bra att få veta redan innan hur svårt det är att lyckat förbättra stranden.
Visst förstår jag att det är en sjö med dåliga förutsättningar att bli en bra badsjö. Men det hade varit roligt om det gick att göra det något bättre än det är idag.
Har någon några fler tips, så tas de tacksamt emot!
vet dom som fick vassklippan lägga högar på fastmark. så man kunde köra bort dem med traktor å kärra med lastare eller skogsgrip sedan eldades de upp
om Länsstyrelsen är intresserad av sjön vilket de verkar vara tycker jag ni kan prata med dem.
Vilka är problemen? Är grundorsaken övergödning (vilket förekomsten av vass indikerar till viss del) finns bidrag att söka. Inte kanske för dig och din strand men om ni går ihop. Problem som dessa är svåra att lösa lokalt utan hela sjön påverkar er ni behöver gå ihop och genomföra åtgärder tillsammans. Att du tar bort vass vid dig har endast liten påverkan. Att du skulle få tillstånd att lägga annat bottenmaterial ovanpå känns långsökt. Något djurliv finns säkert i sjön. Bättre lösa grundorsaken. Jag har dock inte arbetat med sjöar, bara kust.
På www.viss.lansstyrelsen.se kan du söka och se om sjön är en egen vattenförekomst och isåfall vilka problem den har och vilka åtgärder som föreslås för att komma tillrätta. Det finns chans att ni kan söka sk LOVA-medel för åtgärder i sjön. Eller att ni kan få bidrag av Länsstyrelsen att tillsammans genomföra åtgärder. Om du vill avslöja namnet på sjön kan jag hjälpa dig tolka informationen i länken (om den inte är för liten för att vara en egen vattenförekomst)
För dammar kan kornhalm användas om man har problem med algblomning. Även vegetationsöar där rötterna till växter som flyter omkring kan ta upp näringsämnen ur vattnet och sjön blir klarare och mindre sedimentation. Används ofta i dagvattendammar.
Vilka är problemen? Är grundorsaken övergödning (vilket förekomsten av vass indikerar till viss del) finns bidrag att söka. Inte kanske för dig och din strand men om ni går ihop. Problem som dessa är svåra att lösa lokalt utan hela sjön påverkar er ni behöver gå ihop och genomföra åtgärder tillsammans. Att du tar bort vass vid dig har endast liten påverkan. Att du skulle få tillstånd att lägga annat bottenmaterial ovanpå känns långsökt. Något djurliv finns säkert i sjön. Bättre lösa grundorsaken. Jag har dock inte arbetat med sjöar, bara kust.
På www.viss.lansstyrelsen.se kan du söka och se om sjön är en egen vattenförekomst och isåfall vilka problem den har och vilka åtgärder som föreslås för att komma tillrätta. Det finns chans att ni kan söka sk LOVA-medel för åtgärder i sjön. Eller att ni kan få bidrag av Länsstyrelsen att tillsammans genomföra åtgärder. Om du vill avslöja namnet på sjön kan jag hjälpa dig tolka informationen i länken (om den inte är för liten för att vara en egen vattenförekomst)
För dammar kan kornhalm användas om man har problem med algblomning. Även vegetationsöar där rötterna till växter som flyter omkring kan ta upp näringsämnen ur vattnet och sjön blir klarare och mindre sedimentation. Används ofta i dagvattendammar.
Redigerat:
jag har en damm på baksidan som tidigare husägarna grävde ur för ca 25-30år sen, då gick det bara en lite bäckfåra genom dammen. Man grävde ur när det var halvfruset med grävmaskin och la massorna i hög. Efter några år så såldes det som matjord och hela urgrävningen gick plus minus noll.
Nu har jag vass 2-3m ut, jag och grannen har pratat om gräsätande karp, problemet är att det är så pass grunt att det har bottenfrusit några gånger...
Tyvärr har jag en massa grodor / paddor som häckar här varje år så man kan nog inte bara gräva hur som helst i strandkanten längre...
Nu har jag vass 2-3m ut, jag och grannen har pratat om gräsätande karp, problemet är att det är så pass grunt att det har bottenfrusit några gånger...
Tyvärr har jag en massa grodor / paddor som häckar här varje år så man kan nog inte bara gräva hur som helst i strandkanten längre...
Sjön det gäller heter Närdingen och ligger i Stockholms län, mellan Hallstavik och Norrtälje. Tack för att du erbjuder dig att tolka VISS-datat!
Och detta tarmellan 50 och 200 år.H heimlaga skrev:
Jag har kanskje inte så mycket att tillföra, men håller på med exakt det samma i Hälsingland just nu i vår stuga
Jag sökte hos länsstyrelsen/miljökontoret om mudring och pålning och fick detta godkänt. Min plan är att mudra en ca 4 meter bred och 15 meter lång den av botten (kommer inte ihåg exakta mått). Så påla 6 punkter. 2 för att fästa en landgång på och 4 för att fästa en flytbrygga på. Pålningen blev klar idag och det ser lovande ut. Så ska ny landgång byggas mens det fortfarande är is att stå på där. Dom fick undrar lite med grävaren mens dom var där nu. Resten tar dom med en mindre sugmaskin innan första maj (sen är det förbud mot mudring pga häckning till fisken, eller vad det heter). Ev måste dom vänta till hösten för att suga det sista. Massorna lägger jag på land för att fylla upp så att det blir högre där och jag slipper att högvatten gör det till sumpmark.
Kan skaffa bilder och mer dokumentation om du vill
Jag sökte hos länsstyrelsen/miljökontoret om mudring och pålning och fick detta godkänt. Min plan är att mudra en ca 4 meter bred och 15 meter lång den av botten (kommer inte ihåg exakta mått). Så påla 6 punkter. 2 för att fästa en landgång på och 4 för att fästa en flytbrygga på. Pålningen blev klar idag och det ser lovande ut. Så ska ny landgång byggas mens det fortfarande är is att stå på där. Dom fick undrar lite med grävaren mens dom var där nu. Resten tar dom med en mindre sugmaskin innan första maj (sen är det förbud mot mudring pga häckning till fisken, eller vad det heter). Ev måste dom vänta till hösten för att suga det sista. Massorna lägger jag på land för att fylla upp så att det blir högre där och jag slipper att högvatten gör det till sumpmark. Kan skaffa bilder och mer dokumentation om du vill
1975 la vi ut en "vira"(begagnat transportband från industrin, de byts när de blivit slitna,kostnad 0,viran var 4 m bred...) i sjön över dybotten. På viran la vi sand,så länge vi var där,cirka 30 år, och "höll snyggt" klarade sig stranden. Utanför viran/sanden slog vi vass o näckrosor med lie,jag stod i sjön med vatten upp till bröstet. OBSERVERA vassen måste slås så nära botten som möjligt och slås före midsommar,efter vart år vart det mindre o mindre att slå..... Tyvärr sköts inte vasslagningen längre o vatten spegeln på cirka 150m2 har nu vuxit igen sedan vi lämnade sjön för 10 år sedan...
Hosse, vad spännande! Berätta gärna mer om ert projekt! Vad vill ni uppnå när det är klart? Bilder vore roligt!
Nu har jag kollat och det är övergödning som är den huvudsakliga problematiken samt problem med blågröna alger. Man har även dåligt siktdjup (grumligt vatten). Men inga problem med miljögifter.
Lite oklart ursprunget till övergödningen, åtgärder som föreslås pekar mot jordbruket men även enskilda avlopp finns i området. Enligt Eniro ser det inte ut att vara bebyggt runt i någon större grad så dagvatten bör inte vara huvudproblemet. Det finns fisk i sjön vilket är positivt och den verkar ändå må relativt bra och artsammansättningen med.
Det gör det lite klurigt och som sagt har jag framförallt arbetat med åtgärder vid kust. Men en sak som är lite häftigt är just flytande våtmarker, eftersom jag nu är privat så får jag tipsa och en metod som verkar lovande och prisvärd särskilt eftersom blågröna alger är problematiskt är en metod som testats i Hönsan där man genom att kombinera kornhalm (som minskar blågröna alger) och flytande öar som tar upp näring ur vattnet har man på 3 år lyckats skapa en badbar sjö med bra siktdjup. För en rimlig kostnad. De är även nu stödberättigade enligt jordbruksverket.
Jag tycker ni kvalificerar er som möjlighet att söka LOVA-medel och nu får man 80 % finansiering, dock behöver man vara organiserade eller att ni får hjälp av kommunen att söka. Jag skulle ta kontakt med Johan på www.flytandeoar.se och prata lite med honom och med hans hjälp om han tror lösningen skulle fungera på er sjö försöka få med kommunen på tåget att söka bidrag.
Precis som med illaluktande källare behöver grundorsaken åtgärdas långsiktigt!
Lite oklart ursprunget till övergödningen, åtgärder som föreslås pekar mot jordbruket men även enskilda avlopp finns i området. Enligt Eniro ser det inte ut att vara bebyggt runt i någon större grad så dagvatten bör inte vara huvudproblemet. Det finns fisk i sjön vilket är positivt och den verkar ändå må relativt bra och artsammansättningen med.
Det gör det lite klurigt och som sagt har jag framförallt arbetat med åtgärder vid kust. Men en sak som är lite häftigt är just flytande våtmarker, eftersom jag nu är privat så får jag tipsa och en metod som verkar lovande och prisvärd särskilt eftersom blågröna alger är problematiskt är en metod som testats i Hönsan där man genom att kombinera kornhalm (som minskar blågröna alger) och flytande öar som tar upp näring ur vattnet har man på 3 år lyckats skapa en badbar sjö med bra siktdjup. För en rimlig kostnad. De är även nu stödberättigade enligt jordbruksverket.
Jag tycker ni kvalificerar er som möjlighet att söka LOVA-medel och nu får man 80 % finansiering, dock behöver man vara organiserade eller att ni får hjälp av kommunen att söka. Jag skulle ta kontakt med Johan på www.flytandeoar.se och prata lite med honom och med hans hjälp om han tror lösningen skulle fungera på er sjö försöka få med kommunen på tåget att söka bidrag.
Precis som med illaluktande källare behöver grundorsaken åtgärdas långsiktigt!
ps resterande finansiering kan man utföra som ideellt arbete eller bättre om ni får med kommunen då kan de gå in med de 20 %.
tror dock det kan vara försent att söka i år men kolla med länsstyrelsen. Annars har ni god tid att arbeta fram en ansökan till nästa år!
tror dock det kan vara försent att söka i år men kolla med länsstyrelsen. Annars har ni god tid att arbeta fram en ansökan till nästa år!
