Reparera vermiculit
Hepp har en Contura 660T sedan många år som fungerar utmärkt.
Det enda som irriterar är att jag fått byta delar av inre beklädnaden flera gånger. Det är sidobitarna som går sönder av nornal eldning, och de kostar 800 paret (måste köpa parvis, alt. Helt set för 1300). Bytte för ett år sedan, nu krävde sotaren att de ska bytas igen då det finns en spricka. Antar att det påverkar kaminens funktion, kanske.
Fråga: kan man reparera vermiculite?
Bitarna är böjda och falsade så man inte ersätta dom med något annat
Det enda som irriterar är att jag fått byta delar av inre beklädnaden flera gånger. Det är sidobitarna som går sönder av nornal eldning, och de kostar 800 paret (måste köpa parvis, alt. Helt set för 1300). Bytte för ett år sedan, nu krävde sotaren att de ska bytas igen då det finns en spricka. Antar att det påverkar kaminens funktion, kanske.
Fråga: kan man reparera vermiculite?
Bitarna är böjda och falsade så man inte ersätta dom med något annat
Redigerat:
Tjocklek , storlek på plattorna , är dom svängda
Svårt fall med specialdelar
Något lim hittar jag inte bara bruk för hög temp till kaminer och kakelungnar
finns på varuhusen eller sök på eldfast bruk , kan inte svara på om det går att använda
ring någon tillverkare
Det med att dom är svängda och falsade är ju lite special för just Contura , annars finns det att få tag på plattor i europa men då är dom raka och plana
I Ukriana finns någon som fräser materialet , men hur det går att köpa därifrån vet jag inte
Något lim hittar jag inte bara bruk för hög temp till kaminer och kakelungnar
finns på varuhusen eller sök på eldfast bruk , kan inte svara på om det går att använda
ring någon tillverkare
Det med att dom är svängda och falsade är ju lite special för just Contura , annars finns det att få tag på plattor i europa men då är dom raka och plana
I Ukriana finns någon som fräser materialet , men hur det går att köpa därifrån vet jag inte
Pannkitt tål inte så höga temperaturer , det är mest för att täta skorstensrör 300 C om det ser bra ut ut är en annan sak och blir godkänt .
Vermiculiten ska skydda kaminens omfattning mot för hög värme , den tål inte mer än ca
300 till 400 grader , kan bli bra mycket varmare i eldhärden , är den plåtskodd bakom vermiculiten eller är det täljsten där
Vermiculiten ska skydda kaminens omfattning mot för hög värme , den tål inte mer än ca
300 till 400 grader , kan bli bra mycket varmare i eldhärden , är den plåtskodd bakom vermiculiten eller är det täljsten där
Vanlig lera. Sånt som du kanske har på tomten eller i grannens dike eller kakelugnslera du köper i butik.
Leran ska vara mager, dvs innehålla en del grövre partiklar, drejlera är för fet så den måste blandas med nåt, helst krossad keramik, tegelkross, pimpsten eller nåt sånt som tål hetta. Krossat bränt material kallas chamotte, och leran du blandar kallas chamottelera. När det sedan bränts kallas den chamottekeramik eller chamottemagrad keramik.
Det är lätt att göra egen chamottelera från schratch om du har nåtsånär bra lera hemmavid, och den chansen är mkt god i Norden. Bäst resultat får du om du torkar leran sedan du grävt upp den, därefter krossar klumparna och mal ner större partiklar, särskilt svavelkis (kattguld) som annars kan jäsa när keramiken bränns. Jag har använt en "utomhusmortel" en fördjupning i en häll som skål och en sten som mortelstöt. Hammare, träklubba eller liten slägga funkar också. Krossa keramik, ex gamla tegelpannor eller bitar av din kaminkeramik till fint grus, typ 3 mm, på samma sätt. Blanda med vatten till rätt konsistens. Kladda dit. Låt torka en vecka eller så innan du eldar.
Eller så tar du bara lera direkt från där du grävt upp den, kladdar på och låter torka. Det tar en kvart, kostar noll och är lätt att göra om om det inte blir perfekt. Du kan magra lera med mineralull från isolering också, då får du stenolofit.
Leran ska vara mager, dvs innehålla en del grövre partiklar, drejlera är för fet så den måste blandas med nåt, helst krossad keramik, tegelkross, pimpsten eller nåt sånt som tål hetta. Krossat bränt material kallas chamotte, och leran du blandar kallas chamottelera. När det sedan bränts kallas den chamottekeramik eller chamottemagrad keramik.
Det är lätt att göra egen chamottelera från schratch om du har nåtsånär bra lera hemmavid, och den chansen är mkt god i Norden. Bäst resultat får du om du torkar leran sedan du grävt upp den, därefter krossar klumparna och mal ner större partiklar, särskilt svavelkis (kattguld) som annars kan jäsa när keramiken bränns. Jag har använt en "utomhusmortel" en fördjupning i en häll som skål och en sten som mortelstöt. Hammare, träklubba eller liten slägga funkar också. Krossa keramik, ex gamla tegelpannor eller bitar av din kaminkeramik till fint grus, typ 3 mm, på samma sätt. Blanda med vatten till rätt konsistens. Kladda dit. Låt torka en vecka eller så innan du eldar.
Eller så tar du bara lera direkt från där du grävt upp den, kladdar på och låter torka. Det tar en kvart, kostar noll och är lätt att göra om om det inte blir perfekt. Du kan magra lera med mineralull från isolering också, då får du stenolofit.
Hur länge har du haft kaminen? Om du behövt byta plattorna flera gånger är det nog något fel. Det vanligaste är ju att man trycker till dem med en vedklabb så att de spricker. De håller sämre om man eldar väldigt hårt. Det är även bra att lyfta ut plattorna och damsuga bort aska från spåren där plattorna sitter så att de får mer utrymme att expandera.
Tack för väldigt bra svar. Stenolofit låter intressant, borde kanske patentsökas
Har haft kaminen tolv år. Den är klädd med täljsten utanpå, mest för utseendet och för att ge en skön och lagom varm yta. Den håller värme nån timme efter att det slutat brinna. Det är luftspalt mellan vermiculiten och kaminens skal. Luftflödet är noggrannt designat för hög verkningsgrad även vid snåleldning, och för att brinna rent.
Problemet är nog att jag gillar rejäla glödbäddar, med riktigt hög värme. Så jag kan lägga på en rejäl kubbe innan jag somnar. Ibland är den fortfarande varm på morron då.
Men jag tror vermiculiten är för tunn i nerkant, den klarar inte värmen. .
Ska experimentera med lera när tjälen gått. Bygga på nertill.
Har haft kaminen tolv år. Den är klädd med täljsten utanpå, mest för utseendet och för att ge en skön och lagom varm yta. Den håller värme nån timme efter att det slutat brinna. Det är luftspalt mellan vermiculiten och kaminens skal. Luftflödet är noggrannt designat för hög verkningsgrad även vid snåleldning, och för att brinna rent.
Problemet är nog att jag gillar rejäla glödbäddar, med riktigt hög värme. Så jag kan lägga på en rejäl kubbe innan jag somnar. Ibland är den fortfarande varm på morron då.
Men jag tror vermiculiten är för tunn i nerkant, den klarar inte värmen. .
Ska experimentera med lera när tjälen gått. Bygga på nertill.
Varje vedklamp som kommer i kontakt med v-kuliten tar med sig lite material och efter ett par år kan det vara ganska tunt. Plattorna sitter där i huvudsak för att isolera mot de kallare plåtytorna så att vedgaserna ska hålla sig över de 800 grader som gör dem antändningsbara men sotarna gillar att påpeka sprickor o slitage vid brandskyddskontrollen (troligen för att ge sken av att de uppdagat nåt som befogar 1000-lappen de debiterar) Det går med lera blandat med vattenglas
