Hållfasthet på plint
Håller på och bygger ett mindre hus med plintgrund och har gjort förråd och gäststuga på liknande sätt. Papprör, diameter 190, dubbade i berg med 12 mm armeringsjärn, armerade med fyra armeringsjärn 10 mm nedstuckna i plintens fulla längd men med de rekommenderade 30 mm avstånd till plintens färdiga utsida.
Min fundering blir när man ser det färdiga resultatet hur stark en sådan plint är för horisontellt tryck av den påliggande byggkonstruktionen ?
Finns det tabeller för plintars hållfasthet, typ den som Träguiden har för reglar och limträ ?
Såg att Hero´s stolpsko ska klara en belastning på mellan 7,5 och 9 ton !! Innebär det att plintar generellt klarar minst lika mycket ?
Är det någon som har ett svar, teoretiskt eller genom praktisk erfarenhet ?
Min fundering blir när man ser det färdiga resultatet hur stark en sådan plint är för horisontellt tryck av den påliggande byggkonstruktionen ?
Finns det tabeller för plintars hållfasthet, typ den som Träguiden har för reglar och limträ ?
Såg att Hero´s stolpsko ska klara en belastning på mellan 7,5 och 9 ton !! Innebär det att plintar generellt klarar minst lika mycket ?
Är det någon som har ett svar, teoretiskt eller genom praktisk erfarenhet ?
Beror på vilken betong du har.... C25 klarar 25 Mpa trycklast vilket är en hyffsad last. Men plintarna blir betydligt klenare om de är snedställda. Och självklart beror det på hur höga plintarna är. Ju högre de är desto mer moment blir det ju i dem men det är ju därför man har armering i plinten. Och stäl är bra på att ta upp draglaster vilket betongen inte är. Men dina små plintar orkar nog bära en heldel.
Men för att räkna ut hållfasheten behöver du Tvärsnittsarean, längden, Arean på tvärsnittet av armeringen och ett par multiplar typ säkerhetsfaktor och karakterisktiska värdetn och grejjer.... Har med flit glömt just betongkonstruktion...
Men för att räkna ut hållfasheten behöver du Tvärsnittsarean, längden, Arean på tvärsnittet av armeringen och ett par multiplar typ säkerhetsfaktor och karakterisktiska värdetn och grejjer.... Har med flit glömt just betongkonstruktion...
Jojo, det var ett svar...ursäkta men vad är 25 Mpa översatt i kilo.
Att de blir svagare om de lutar verkar givet och om de dessutom är långa, säg över två meter, så blir det inte mycket kvar av stöd åt huset. Fast å andra sidan så måste ju även förhållandet att andra plintar står bredvid och håller samma last kompensera det negativa att en och annan som har seglat iväg lite.
För att vara konkret så kommer de längsta av totalt 52 st sannolikt att vara just två meter och de kortaste bara 30-40 cm. Genomsnittsplinten rör sig nog runt metern +/- 30 cm.
Vad gäller kvaliteten så kör jag med säckar av färdig Grovbetong av olika fabrikat. Är det inte bästa kvalitet i dessa, K 40 eller vad ...?
Att de blir svagare om de lutar verkar givet och om de dessutom är långa, säg över två meter, så blir det inte mycket kvar av stöd åt huset. Fast å andra sidan så måste ju även förhållandet att andra plintar står bredvid och håller samma last kompensera det negativa att en och annan som har seglat iväg lite.
För att vara konkret så kommer de längsta av totalt 52 st sannolikt att vara just två meter och de kortaste bara 30-40 cm. Genomsnittsplinten rör sig nog runt metern +/- 30 cm.
Vad gäller kvaliteten så kör jag med säckar av färdig Grovbetong av olika fabrikat. Är det inte bästa kvalitet i dessa, K 40 eller vad ...?
25Mpa är samma som 25N/mm2, dvs ca 2,5kg/mm2, dvs 0,025kg/cm2 och så vidare...steffen skrev:
Har jag fel eller hur menar du, Nordmark ?
Du säger att 25 Mpa = 2,5 kg/mm2, men blir inte då omräkningen åt andra hållet vid cm2, dvs. en uppräkning till 250 kg per cm2 och inte ner till 0,025 kg ??
Om detta stämmer så har plinten en rimlig hållbarhet för ett tryck på flera ton, förutsatt linlodad plint med bra kvalitet på betong och med fullgod armering.
Bekräftar du resonemanget, Nordmark...
Du säger att 25 Mpa = 2,5 kg/mm2, men blir inte då omräkningen åt andra hållet vid cm2, dvs. en uppräkning till 250 kg per cm2 och inte ner till 0,025 kg ??
Om detta stämmer så har plinten en rimlig hållbarhet för ett tryck på flera ton, förutsatt linlodad plint med bra kvalitet på betong och med fullgod armering.
Bekräftar du resonemanget, Nordmark...
Borde vara tvärtom.... 25N/mm2 2.5kg/mm2 250kg/cm2 osv....eller tänker jag baklänges då?Magnus_Nordmark skrev:
Snedställningen får vara 5% av längden enligt BBK med den pelare som bli 2 m borde vara fetare än 30 cm plinten. I 2 m plinten är armeringen viktig och byglar torde vara på sinplats beroende på vilka laster som skall ned. Men du kan iskallt räkna med att huset skall palla med 0,5 kN/m2 i rörlig last dvs människor/möbler 1 kN/m2 i bundenlast dvs egenvikt och grejjer detta ger på en 20 m2 ett kaerakteristisktvärde på (0,5*1.3+1)=1.65 kN/m2 eller en totalvikt på 33kN 33000 N eller 3,3 ton. Dela detta med säg 10 plintar ger 3.3 kN/plint. 190 diameter ger en area på 27000 mm ungefär. Kraften ner är 33000 N....33000/27000 1,2 N/mm2 alltså 1,2 Mpa. Nu är det inte så enkelt men som princip iaf. För sedan kommer andra grejjer in som länden och tillskotts moment och vind och snölast och prylar men okej vi tar 5 kN/m2 det ger 10Kn / plint och 3,7 Mpa osv...
Hoppas bara att jag minns min Betongklass II utb rätt nu så jag inte lärt ut några dumheter
Så ta det med en nypa salt och över dimensionera lite så fixar det sig...
K40 betongen är C25/35 betong typ....det funkar till denna typ av gjutningar se till att blanda bra pjuck och slå lite på rören så du "vibbrar" lite åsså....
Vi var tydligen ute med rödpennan samtidigt..mr Z
Förstår jag din matematiska utläggning med att du godkänner att en plint har en förmåga att klara ett tryck på 10 kN = 10 000 kilogram ??
Om inte, svara bara med vilken vikt du anser att den klarar för jag klarar inte mer uträkningar...
Förstår jag din matematiska utläggning med att du godkänner att en plint har en förmåga att klara ett tryck på 10 kN = 10 000 kilogram ??
Om inte, svara bara med vilken vikt du anser att den klarar för jag klarar inte mer uträkningar...
rent teoretiskt svar ja men som sagt.....höjden...och 10 kN är 1000 N = 100 Kg Rent teoretiskt så klarar plinten x/27000=25 som ger 6.75 kN men det är tyvärrr inte hela sanningen osv...osv...
Men sätt en plint/500 kilo så e du safe.....blir plintarna mer än 1 m så dubblar du de plintarna... Alternativt kovar dem mitt på... Ett stag halverar längden och det minskar momentet i plinten grymt mycket....och har cu cylindriska plintar så bla...bla...bla...nu babblar jag
Men sätt en plint/500 kilo så e du safe.....blir plintarna mer än 1 m så dubblar du de plintarna... Alternativt kovar dem mitt på... Ett stag halverar längden och det minskar momentet i plinten grymt mycket....och har cu cylindriska plintar så bla...bla...bla...nu babblar jag
Vet inte om detta leder någon vart...
Jag verkar inte greppa vad som är en N och därmed kN.
Kilo är iallafall måttenhet för tusen.
Är N = 1 kg så är 1 kN = 1000 kg och då följer att 10 kN = 10 000kg.
Det var vad jag trodde...men nu påstår du, mr Z att 10 kN är 1000 N = 100 kg !! ? Ditt påstående att 10 kN = 1000 N måste vara felaktigt, det måste vara så att 10 kN = 10 000 N. Men det hjälper ju inte om man inte vet vad N står för i viktenheten kilogram.
Hade ingen aning om att detta skulle bli så komplicerat, kan någon klarsynt reda ut begreppen på en användbar nivå ?
Jag verkar inte greppa vad som är en N och därmed kN.
Kilo är iallafall måttenhet för tusen.
Är N = 1 kg så är 1 kN = 1000 kg och då följer att 10 kN = 10 000kg.
Det var vad jag trodde...men nu påstår du, mr Z att 10 kN är 1000 N = 100 kg !! ? Ditt påstående att 10 kN = 1000 N måste vara felaktigt, det måste vara så att 10 kN = 10 000 N. Men det hjälper ju inte om man inte vet vad N står för i viktenheten kilogram.
Hade ingen aning om att detta skulle bli så komplicerat, kan någon klarsynt reda ut begreppen på en användbar nivå ?
Så kan det gå när man är lite väl yr i mössan.. Givetvis räknar man UPP belastningen när man räknar på större yta, givetvis.
När det gäller lodräta belastningar på exempelvis plintar eller stående balkar så finns det enkla formler för att räkna ut den kritiska lasten. De formlerna tar då hänsyn till balkens yttröghetesmomen (räknas fram utofrån vilken balk/pelare det är), stolpens längd samt vilken typ an nfästnin som finns.
När det gäller lodräta belastningar på exempelvis plintar eller stående balkar så finns det enkla formler för att räkna ut den kritiska lasten. De formlerna tar då hänsyn till balkens yttröghetesmomen (räknas fram utofrån vilken balk/pelare det är), stolpens längd samt vilken typ an nfästnin som finns.
