Jag har just gjort resan att konvertera från direktverkande el med LLVP till bergvärme och vet hur komplext det egentligen är att räkna på, speciellt då man inte vet exakt vad av förbrukningen som är hushållsel/varmvatten/uppvärmning. Vectrex gjorde en väldigt enkel beskrivning av detta så jag tänkte tyvärr göra det lite jobbigare, men ändock förenklad då vi inte har alla fakta.
Nu tänkte jag blanda in lite mer siffror. Enligt energimyndighetens schablon så är hushållselen för ett hus med 7 personer 7620kwh/år och varmvatten är 4780 kwh/år. Nu gissar jag på att du har småbarn bland de 7 som bor i huset så båda värdena är nog i överkant jämfört med din verklighet då småbarn inte förbrukar lika mycket varmvatten/hushållsel (personlig erfarenhet baserar jag detta på). Men nu kör vi på schablon då jag inte vet mer.
Så av dina 20000kwh/år så återstår 7600kwh/år på värme. Då du verkar bo i Stockholm så förenklar jag igen och säger att din LLVP har scop på 2 (för vi antar det är en äldre modell) samt att den skött all uppvärmning . Så värmebehovet för ert hus är 15200kwh/år (7600x2) med den temperatur ni haft nu inomhus.
Då börjar vi räkna på besparingar. En BVP producerar tappvarmvatten med cop på ca 2,5. Scop för uppvärmning till radiatorer ligger på ca 4. Det gör att ni skulle spara 2868kwh/år på varmvatten och 3800kwh/år på uppvärmning jämfört med idag. Dvs en besparing på 6668kwh/år mot en installationskostnad på 120.000kr (detta är ju jättesvårt att veta, tycker 100.000 som Vectrex drog till med kändes lågt jämfört med de siffror jag sett på värmepumpsforum, min egen kostade 150.000 men då är vårt värmebehov större, dvs djupare hål och större pump)
Beräkningar:
Varmvatten: Nu 4780kwh/år, cop BVP 2,5: Ny förbrukning: 4780/2,5=1912, Besparing: 4780-1912=2868 kwh.
Uppvärmning: Nu 7600kwh/år, scop LLVP 2, Behov 7600*2=15200. Ny förbrukning: 15200/4=3800, Besparing: 7600-3800= 3800kwh
Nu kan man ju som sagt trixa och vända siffrorna en hel del. Om vi istället säger att eran förbrukning för värme är 12000kwh och varmvatten är 3000kwh och hushållsel är 5000kwh och att eran LLVP bara stått för 2000kwh av förbrukningen så blir besparingen 10300 kwh, 1800kwh på varmvatten och 8500kwh på värme.
Så det jag vill säga är att utan att veta mer är det helt omöjligt att säga om det går att räkna hem på besparingen. Tips för att ni skall ha tillräckligt mycket fakta, mät förbrukning på LLVP och elpanna. Kolla vilka framledningstemperatur ni har i radiatorsystemet (detta påverkar cop för BVP). Men sen har man ju också aspekten att värdet på huset ökar med en BVP jämfört med elpanna (i de flesta fall iaf)
I vårt fall eget fall så såg jag ett ökande behov av vamvatten och värme iom att mina barn blivit äldre (och kommer öka ännu mer). Både högre förbrukning av varmvatten och att vi vill även ha högre temperatur i källaren. Det gjorde att vi tog beslutet att helkonvertera till en kostnad på ca 200.000kr (150.000kr för borrhål och pump, 50.000 kr för radiatorer och material, radiatorer och rörsystem installerade jag själv för att hålla ner kostnaden). Vi startade pumpen den 11/12 så vi har ännu inte sett fulla effekten men uppskattar att vi kommer halvera hushållets energiförbukning. Dvs kommer spara ca 10.000kr per år vilket betyder vi har 20 års payoff, men det vi vunnit är högre inomhustemperatur både i boplanet och i källare samt att det nu är helt tyst jämfört med surret från luftvärmepumpen. Samt att huset har ökat mer i värde än 200.000kr då man jämför med sålda hus i området med bergvärme vs direktverkande el.
Men det som fick oss att ta det slutgiltiga beslutet var inte ekonomin utan det var komforthöjningen, att få ett varmare hus som är tystare och att den höjningen kommer kosta pengar. Ekonomiskt krasst så hade jag inte gjort det med en payoff tid på 20år.
Nu tänkte jag blanda in lite mer siffror. Enligt energimyndighetens schablon så är hushållselen för ett hus med 7 personer 7620kwh/år och varmvatten är 4780 kwh/år. Nu gissar jag på att du har småbarn bland de 7 som bor i huset så båda värdena är nog i överkant jämfört med din verklighet då småbarn inte förbrukar lika mycket varmvatten/hushållsel (personlig erfarenhet baserar jag detta på). Men nu kör vi på schablon då jag inte vet mer.
Så av dina 20000kwh/år så återstår 7600kwh/år på värme. Då du verkar bo i Stockholm så förenklar jag igen och säger att din LLVP har scop på 2 (för vi antar det är en äldre modell) samt att den skött all uppvärmning . Så värmebehovet för ert hus är 15200kwh/år (7600x2) med den temperatur ni haft nu inomhus.
Då börjar vi räkna på besparingar. En BVP producerar tappvarmvatten med cop på ca 2,5. Scop för uppvärmning till radiatorer ligger på ca 4. Det gör att ni skulle spara 2868kwh/år på varmvatten och 3800kwh/år på uppvärmning jämfört med idag. Dvs en besparing på 6668kwh/år mot en installationskostnad på 120.000kr (detta är ju jättesvårt att veta, tycker 100.000 som Vectrex drog till med kändes lågt jämfört med de siffror jag sett på värmepumpsforum, min egen kostade 150.000 men då är vårt värmebehov större, dvs djupare hål och större pump)
Beräkningar:
Varmvatten: Nu 4780kwh/år, cop BVP 2,5: Ny förbrukning: 4780/2,5=1912, Besparing: 4780-1912=2868 kwh.
Uppvärmning: Nu 7600kwh/år, scop LLVP 2, Behov 7600*2=15200. Ny förbrukning: 15200/4=3800, Besparing: 7600-3800= 3800kwh
Nu kan man ju som sagt trixa och vända siffrorna en hel del. Om vi istället säger att eran förbrukning för värme är 12000kwh och varmvatten är 3000kwh och hushållsel är 5000kwh och att eran LLVP bara stått för 2000kwh av förbrukningen så blir besparingen 10300 kwh, 1800kwh på varmvatten och 8500kwh på värme.
Så det jag vill säga är att utan att veta mer är det helt omöjligt att säga om det går att räkna hem på besparingen. Tips för att ni skall ha tillräckligt mycket fakta, mät förbrukning på LLVP och elpanna. Kolla vilka framledningstemperatur ni har i radiatorsystemet (detta påverkar cop för BVP). Men sen har man ju också aspekten att värdet på huset ökar med en BVP jämfört med elpanna (i de flesta fall iaf)
I vårt fall eget fall så såg jag ett ökande behov av vamvatten och värme iom att mina barn blivit äldre (och kommer öka ännu mer). Både högre förbrukning av varmvatten och att vi vill även ha högre temperatur i källaren. Det gjorde att vi tog beslutet att helkonvertera till en kostnad på ca 200.000kr (150.000kr för borrhål och pump, 50.000 kr för radiatorer och material, radiatorer och rörsystem installerade jag själv för att hålla ner kostnaden). Vi startade pumpen den 11/12 så vi har ännu inte sett fulla effekten men uppskattar att vi kommer halvera hushållets energiförbukning. Dvs kommer spara ca 10.000kr per år vilket betyder vi har 20 års payoff, men det vi vunnit är högre inomhustemperatur både i boplanet och i källare samt att det nu är helt tyst jämfört med surret från luftvärmepumpen. Samt att huset har ökat mer i värde än 200.000kr då man jämför med sålda hus i området med bergvärme vs direktverkande el.
Men det som fick oss att ta det slutgiltiga beslutet var inte ekonomin utan det var komforthöjningen, att få ett varmare hus som är tystare och att den höjningen kommer kosta pengar. Ekonomiskt krasst så hade jag inte gjort det med en payoff tid på 20år.
Redigerat:
Bra förklarat Olivander! Även om jag inte förstår alla tekniska grejor så blir de olika kalkylerna bättre ju mer exakta ingångsvärden man lägger in. Sen pekar du ju på en annan intressant del som kanske inte ska belasta kalkylen (och i det här fallet ger payoff på 20 år) - standardhöjningen till vattenburet system.
Mina föräldrar installerade luft-vattenvärmepump i sin villa för ganska många år sen och den fungerade jättebra.martin43 skrev:
Utvecklingen måste väl dessutom gå framåt även på det området, så numera borde de ju vara ännu bättre. Och vintrarna är som sagt inte lika kalla längre.
Ytterligare en aspekt att väga in är ju att elpriserna med största sannolikhet bara kommer öka framöver. Visst, den stora kostnaden påverkas inte så mycket av förbrukningen, men ju mindre el man använder desto lägre blir givetvis kostnaden.
För oss, som gick från vattenburet med elpanna till bergvärme, är den stora vinsten att slippa tänka på värmekostnaden hela tiden. Vi duschar så länge vi vill och vi har den inomhustemperatur vi vill utan att ha en tanke på att vi gör av med en massa el. Hur själva återbetalningen av investeringen går, det räknar vi inte på...men så är förhoppningen att vi ska bo kvar i huset tills vi inte orkar bo i hus längre, hur länge det nu blir...men åtminstone 25-30 år.
För oss, som gick från vattenburet med elpanna till bergvärme, är den stora vinsten att slippa tänka på värmekostnaden hela tiden. Vi duschar så länge vi vill och vi har den inomhustemperatur vi vill utan att ha en tanke på att vi gör av med en massa el. Hur själva återbetalningen av investeringen går, det räknar vi inte på...men så är förhoppningen att vi ska bo kvar i huset tills vi inte orkar bo i hus längre, hur länge det nu blir...men åtminstone 25-30 år.
Innan jag installerade min första bergvärme (i förra huset) räknade jag i dagar och veckor om lönsamhet mm. Eftersom ingångsvärden (elpris, förbrukning, räntor mm) är svåra att spå för framtiden så kan kalkylerna visa väldigt olika resultat. Det blir lite som man själv önskar.
Till sist slutade jag räkna och bara installerade (inte jag själv). Kostnaderna brukar ligga runt 130-150 kkr.
Facit: jag blev sur på mig själv att jag inte gjorde det 5 år tidigare! Så mycket smidigare än renare än den gamla (fungerande) oljepannan.
I nästa hus ersatte jag den befintliga elpannan med bergvärme innan vi ens flyttade in eftersom vi hade så bra erfarenhet från innan. Och ångrade oss inte en dag.
Luft-vatten-VP skulle gå bort för mig eftersom jag skulle bli vansinnig på suset.
Till sist slutade jag räkna och bara installerade (inte jag själv). Kostnaderna brukar ligga runt 130-150 kkr.
Facit: jag blev sur på mig själv att jag inte gjorde det 5 år tidigare! Så mycket smidigare än renare än den gamla (fungerande) oljepannan.
I nästa hus ersatte jag den befintliga elpannan med bergvärme innan vi ens flyttade in eftersom vi hade så bra erfarenhet från innan. Och ångrade oss inte en dag.
Luft-vatten-VP skulle gå bort för mig eftersom jag skulle bli vansinnig på suset.
Jag brukar ge rådet att kolla hur pass hög temperatur nuvarande system kräver när det blir kallt. Man bör ju undvika system som kräver höga temperaturer pga värmepumpen ger sämre verkningsgrad då= sämre besparing.
Huset jag bor i konverterades från oljepanna till bergvärme tidigt 90 tal, men radiatorerna krävde så pass hög framledning att det blev mer, eller mindre elpanna vid kallare än -6 ute. Förre ägaren blev även tvungen att gå upp från 16A till 20A servis för att klara sträng kyla.
Han konverterade senare till golvvärme i markplanet, vilket gav en stor besparing i förbrukning. Tyvärr ger det lägre temperatur i källare och gillestuga (eldar i brasinsatsen där när vi har nån TV kväll)
7 personer kan också kräva en separat beredartank, vi är 5 i familjen och det är lite brist på varmvatten från den inbyggda tanken vissa mornar.
Huset jag bor i konverterades från oljepanna till bergvärme tidigt 90 tal, men radiatorerna krävde så pass hög framledning att det blev mer, eller mindre elpanna vid kallare än -6 ute. Förre ägaren blev även tvungen att gå upp från 16A till 20A servis för att klara sträng kyla.
Han konverterade senare till golvvärme i markplanet, vilket gav en stor besparing i förbrukning. Tyvärr ger det lägre temperatur i källare och gillestuga (eldar i brasinsatsen där när vi har nån TV kväll)
7 personer kan också kräva en separat beredartank, vi är 5 i familjen och det är lite brist på varmvatten från den inbyggda tanken vissa mornar.
Mina svärföräldrar investerade i bergvärme för 20 år sedan och kostnaden då låg på ca: 120.000:- för hela installationen. En hel del egenarbete tillkom med grävande och återställning av marken/trädgård m.m. De fick problem efter ett par år med att värmen inte räckte till på vintern när de behövde energin som mest. Ett gammalt vattenburet system som sannolikt var igensatt bidrog nog också. Huset var från 50-talet. De fick borra djupare (minns inte hur mycket) och problemet var löst. Efter ytterligare några år var problemet tillbaka och de borrade ytterligare ner för att få tillbaka värmen. Återigen var allt frid och fröjd. De sålde huset för 10 år sedan och flyttade till en mindre villa. Bergvärmen var då i behov av att borras ännu djupare för att fungera. Installatören av bergvärmen antog att berggrunden var så tät att värmen (grundvattnet) inte strömmade förbi hålet. Gnejs tror jag att det var som inte hade sprickor. Vattnet passerade inte förbi och därmed sögs värmen runt hålet bort, Förr kunde man spränga i hålets botten för att få en sprickbildning i berget men det är inte tillåtet idag vad jag vet. Det var ett dyrt och komplicerat försök för att få ner värmekostnaderna. De har nu investerat i luft-vattenvärmepump och det fungerar bra. Tyst är den också men den är ju ny än så länge. Det beror säkert mycket på markförhållandena om det skall fungera bra och har man otur med det kan det vara en dyr investering.
Hur gammal är befintlig värmepump?
Vi - två vuxna och två barn, som alla gillar långa varma duschar - bor på 100 kvm+100 kvm källare och 20 kvm garage i norra delen av landet och hade vid inflyttning precis som ni LLVP och vattenburen el. Tidigare ägare - ett äldre par - låg runt 38500 kWh/år, men det var med 26°C inne. Strax efter inflytt kopplade vi en strömbrytare på cirkulationspumpen och startade den manuellt vid ca -12—15 grader istället för att den alltid skulle gå. Då hade vi 22000—24000 kWh under ett par år.
I april för snart två år sedan fick vi igång bergvärmen. 220 meter borrhål, IVT Greenline HE9 eller nåt sånt heter den. 132000 kr efter ROT. Sedan dess har vi legat runt 15000 kWh på årsbasis.
Det är ju inte så stor skillnad mellan 22000 kWhoch 15000 kWh men jag mäter besparing mot elpanna, inte mot LLVP. Dessutom räknade jag med att luftvärmepumpen inte skulle hålla mer än ca 7-8 år till bara det att vi tidigarelade bytet med några år.
Det vi har vunnit är en jämnare inomhustemperatur och alltså bättre komfort. Ligger runt 22 grader nu. Lite i överkant, men det är gött att slippa frysa när man kliver ur sängen eller måsta ha en filt när man sitter i källaren.
Hade jag förstått bättre skulle jag ha lagt de extra pengar som behövs för att få en VP med frekvensstyrd kompressor för att slippa smällen och blinket som blir i lamporna när pumpen startar. Dessutom får man en mer optimerad gång och minskat slitage på kompressorn.
Tilläggas bör att vi också har bytt ut hälften av fönsterna på entréplan från tvåglas träfönster till treglas PVC.
Vi - två vuxna och två barn, som alla gillar långa varma duschar - bor på 100 kvm+100 kvm källare och 20 kvm garage i norra delen av landet och hade vid inflyttning precis som ni LLVP och vattenburen el. Tidigare ägare - ett äldre par - låg runt 38500 kWh/år, men det var med 26°C inne. Strax efter inflytt kopplade vi en strömbrytare på cirkulationspumpen och startade den manuellt vid ca -12—15 grader istället för att den alltid skulle gå. Då hade vi 22000—24000 kWh under ett par år.
I april för snart två år sedan fick vi igång bergvärmen. 220 meter borrhål, IVT Greenline HE9 eller nåt sånt heter den. 132000 kr efter ROT. Sedan dess har vi legat runt 15000 kWh på årsbasis.
Det är ju inte så stor skillnad mellan 22000 kWhoch 15000 kWh men jag mäter besparing mot elpanna, inte mot LLVP. Dessutom räknade jag med att luftvärmepumpen inte skulle hålla mer än ca 7-8 år till bara det att vi tidigarelade bytet med några år.
Det vi har vunnit är en jämnare inomhustemperatur och alltså bättre komfort. Ligger runt 22 grader nu. Lite i överkant, men det är gött att slippa frysa när man kliver ur sängen eller måsta ha en filt när man sitter i källaren.
Hade jag förstått bättre skulle jag ha lagt de extra pengar som behövs för att få en VP med frekvensstyrd kompressor för att slippa smällen och blinket som blir i lamporna när pumpen startar. Dessutom får man en mer optimerad gång och minskat slitage på kompressorn.
Tilläggas bör att vi också har bytt ut hälften av fönsterna på entréplan från tvåglas träfönster till treglas PVC.
D Danii KD skrev:
Räkna hem brukar betyda att investeringen är betald. Det tar tio till femton år. Men om man kan låna 150 kkr till 4% ränta och sparar 50% av elkostnaden (vilket vi gjorde) blir månadskostnaden väsentligt lägre under tiden samtidigt som fastighetens värde ökar.MLA72 skrev:
Men, då bör man nog också ta hänsyn till en viss amortering på lånet. Nivån på den amorteringen bör lägst vara det antalet kronor som investeringen tappar per år (tex en beräkning av pumpen på tex 15 års livslängd). Du kanske hade räknat så?G Grisebo skrev:
Det här hamnar lite OT, men jag vill ändå reflektera lite över detta med "jakten" på "strömtjuvar". Vi har en enkel elmätare som via ett öga framför elmätarens blinkande diod mäter elförbrukningen momentant, samtidigt som den rätt simpelt loggar värdena. Bl a visar den lägsta momentana förbrukning under senaste dygnet. Vi har aldrig brytt oss om standby; vi har två trådlösa telefoner med laddarna inkopplade hela tiden, en stor skrivare, en bergvärmepump, en PVR (inspelningsbar digitalbox) och en del andra grejer som alltid drar ström.
Lägsta momentana värde jag sett (senaste dygnet) är under 80 watt! Detta betyder att alla de grejer vi har inkopplade som jag räknade upp ovan, och alla de jag glömde, drar minde el när de är i standby än två normala glödlampor! Dessa watt bidrar också till uppvärmingen på vintern, även om de givetvis inte är lika effektiva som om de hade stoppats i bergvärmepumpen. Slutsatsen för mig är dock: det finns ingen större anledning att jaga standby-prylar.
En faktor att räkna in är att en bergvärmepump låter illa. Om du har ett rum för pumpen som bara är förråd och där alla väggar är av betong är det ingen fara. Men om du måste ställa pumpen i ditt nuvarande mysiga hobbyrum bredvid ditt nuvarande gästrum så kanske du blir av med 10 m2 gästrum. I vårt hus har tidigare ägare ställt pumpen i tvättstugan, som då förvandlades från tvättstuga/gästrum till bara tvättstuga.
