?? Det är ju därför man använder forumet!S Stingray468 skrev:
?? Precis vad jag skrev.S seniorkonsult skrev:
Nej, du ifrågasatte vad man hade på forumet att göra eller ocks förklarade du dåligt vad du menar...S Stingray468 skrev:
Medlem
· Västerbotten
· 895 inlägg
Jag känner att jag är lite åt andra hållet i frågan. Jag ser möjligheter i allt och det kan tyvärr leda till tomt bankkonto och dåligt med tid till annat. Man får dock leva med mothugg från andra, både inom familjen och utomstående. T.ex har jag ett större bilprojekt som går långsamt framåt. Jag vet inte hur ofta jag fått höra: "Tänk om du köpte en nyare bil för pengarna du slängt ner på den här".
Eller som nu när jag renoverar källaren med nytt golv, nytt avlopp, nytt vatten, nytt allt. Ständigt återkommande: "Det är ju bara en källare".
Man behöver ju inte se allt som ett projekt i nivå med en rymdhiss. Med sunt förnuft kommer man långt och kan avgöra om det är möjligt att genomföra. Går det inte så går det inte.
Eller som nu när jag renoverar källaren med nytt golv, nytt avlopp, nytt vatten, nytt allt. Ständigt återkommande: "Det är ju bara en källare".
Man behöver ju inte se allt som ett projekt i nivå med en rymdhiss. Med sunt förnuft kommer man långt och kan avgöra om det är möjligt att genomföra. Går det inte så går det inte.
Vissa saker är omöjliga, andra inte. De saker som för vissa ter sig omöjliga är för andra det inte. Enkelt.
Det sitter i oftast i huvudet oftast tror jag, men ibland är det gött att kunna retas lite, det händer då och då att min hustru kommer till mig när hon skall göra något:
-Det går inte, det är omöjligt!!
Jag sitter orörlig och säger inte ett ljud, irritationen går inte att ta miste på. Och nästa fras är alltid:
-Men hjälp mig då!!
Min respons: -Vad vill du? Går det inte så går det inte.
-Men du kan ju!
-Då går det alltså?
-Jaaa!!!!
-Nyss sade du ju att det var omöjligt. osv osv
(Ja, jag älskar att retas och spela dum)
Det sitter i oftast i huvudet oftast tror jag, men ibland är det gött att kunna retas lite, det händer då och då att min hustru kommer till mig när hon skall göra något:
-Det går inte, det är omöjligt!!
Jag sitter orörlig och säger inte ett ljud, irritationen går inte att ta miste på. Och nästa fras är alltid:
-Men hjälp mig då!!
Min respons: -Vad vill du? Går det inte så går det inte.
-Men du kan ju!
-Då går det alltså?
-Jaaa!!!!
-Nyss sade du ju att det var omöjligt. osv osv
(Ja, jag älskar att retas och spela dum
)Trial and error.
Många gånger är det så, men sen måste man ju ta hänsyn till konsekvensen om msn misslyckas. El är ju tex ett ganska så tydligt exempel på detta.
Går det åt skogen så kan det ju gå riktigt käpprätt åt h-vete..
I fallet med grabben som ville svetsa så gav jag exempel på ett protokoll de kunde använda. Inte för att något sätt förbjuda stt grabben skulle svetsa utan som en hjälp att tänka på konskvenserna och minimera/eliminera riskerna, som en hjälp då jag av egen erfarenhet vet att det kan gå åt skogen. Det jag dessutom samtidigt skrev i samma inlägg var att de INTE var skyldiga på nåt sätt att gå nån heta arbeten kurs/skyldiga enligt lag osv att använda den. Utan enbart som en hjälp, för båda.
Tyvärr så spann ju tråden på som att de skulle anrika uran i garaget.
Många gånger är det så, men sen måste man ju ta hänsyn till konsekvensen om msn misslyckas. El är ju tex ett ganska så tydligt exempel på detta.
Går det åt skogen så kan det ju gå riktigt käpprätt åt h-vete..
I fallet med grabben som ville svetsa så gav jag exempel på ett protokoll de kunde använda. Inte för att något sätt förbjuda stt grabben skulle svetsa utan som en hjälp att tänka på konskvenserna och minimera/eliminera riskerna, som en hjälp då jag av egen erfarenhet vet att det kan gå åt skogen. Det jag dessutom samtidigt skrev i samma inlägg var att de INTE var skyldiga på nåt sätt att gå nån heta arbeten kurs/skyldiga enligt lag osv att använda den. Utan enbart som en hjälp, för båda.
Tyvärr så spann ju tråden på som att de skulle anrika uran i garaget.
Pratar man med hantverkare (eller medarbetare) så betyder "det går inte" oftast "jag vill inte". Så får man tar det därifrån.S Snål-Jocke skrev:
Vi behöver lite mer sisu i våra byggen.
hugodog skrev:
Uran i garaget? Hmmm ... där sa du något!
Friskt vågat hälften vunnet!
Det låter lite som skillnaden mellan mig och mitt ex när vi köpte ett gammalt hus för > 10 år sedan. Vi är väl hyfsat händiga bägge två, men ex skulle kunna bli stående på ett ben resten av livet medan han funderar på nästa steg, jag är mer för att sätta igång och få saker gjorda och lösa problemen om de uppstår under resans gång.
När vi började renovera köket insåg vi att det var i mycket sämre skick än vad vi först trodde och det slutade med att vi fick riva ut hela köket, strippa ner in till stockarna, bryta upp golvet och gräva ur den gamla mullbänken. Ny el, nya väggar, nytt golv och omplanerat kök. Vid spisarna, den gamla vedspisen och den elektriska, var muren dålig i ena hörnet under spiskåpan och där en bänk skulle stå. Efter en tid av växande irritation hos mig att vi aldrig fick något gjort, för ex skulle fundera, tog jag helt enkelt släggan och slog ner de trasiga stenarna till ex fasa!
Jag fick låna grannens vinkelslip och kapade sedan till ett lecablocka, murade igen hålet och putsade väggen. Hade jag väntat på att ex skulle bestämma sig hade det fortfarande varit trasig.
Pappa lärde mig en sak som är både en välsignelse och en förbannelse, säg aldrig att du inte kan utan ta reda på hur man gör och gör det sen.
När vi började renovera köket insåg vi att det var i mycket sämre skick än vad vi först trodde och det slutade med att vi fick riva ut hela köket, strippa ner in till stockarna, bryta upp golvet och gräva ur den gamla mullbänken. Ny el, nya väggar, nytt golv och omplanerat kök. Vid spisarna, den gamla vedspisen och den elektriska, var muren dålig i ena hörnet under spiskåpan och där en bänk skulle stå. Efter en tid av växande irritation hos mig att vi aldrig fick något gjort, för ex skulle fundera, tog jag helt enkelt släggan och slog ner de trasiga stenarna till ex fasa!
Jag fick låna grannens vinkelslip och kapade sedan till ett lecablocka, murade igen hålet och putsade väggen. Hade jag väntat på att ex skulle bestämma sig hade det fortfarande varit trasig.
Pappa lärde mig en sak som är både en välsignelse och en förbannelse, säg aldrig att du inte kan utan ta reda på hur man gör och gör det sen.
Själv sitter jag på kontor hela dagarna, så ser det som en utmaning och utvecklande att fixa sina renoveringar samt reperera bilen själv.
Idag har alla tillgång til information, om än lite för mycket. Så inget är omöjligt.
Men det finns moment jag har blivit tvungen att ta till hjälp med, Kranbil samt cementbil
Blir nog tvungen att för första gången lämna bilen till verkstad. Väldigt irriterande. Byte av kamrem. Har bytat själv på mina äldre bilar men den nye så finns det knapphändig information samt man måste släppa motorn för att komma till.
Idag har alla tillgång til information, om än lite för mycket. Så inget är omöjligt.
Men det finns moment jag har blivit tvungen att ta till hjälp med, Kranbil samt cementbil
Blir nog tvungen att för första gången lämna bilen till verkstad. Väldigt irriterande. Byte av kamrem. Har bytat själv på mina äldre bilar men den nye så finns det knapphändig information samt man måste släppa motorn för att komma till.
Det är bara för folk är så J-V duktiga hela tiden man undrar ngt och blir halshuggen..samma för mej när vi byggde hus skrev lite trådar här Ang en rabiat granne och blev helt idiotförklarad !!!??? Fattar precis vad du menarH heimlaga skrev:
Ojojoj, jag skulle kunna skriva en bok.
Som skrivits innan: jag tror många känner sig avskräckta av upplevelsen av att det finns massa okända regler och bestämmelser man inte förstår, och blir då rädd att man antingen
Jag tror också många är ovilliga att lära sig på det enda sättet som går - skaffa kunskaperna du behöver, skaffa prylarna och KÖR. Klanta dig, svär och gör om. Ändra dig, prova på annat sätt och gör om igen. Det känns dyrt när man inte har någon uppfattning om vad sånt kostar, man känner sig fånig som inte vet och som sagt, perfektionister.
De nyblivna husägarna, nervösa unga människor på 25-35 år, ser inte sin egen potential. De ser bara de där händiga gamla rävarna på 45+ som på något sätt "kan allt" och med självsäkerhet planerar och drar igång en renovering... men ser inte att den personen hade 10 år och två hus på sig att lära sig det han kan idag, att han en gång också var en tvekande 30-åring som skämdes för att fråga vad "salningsregel" betydde och fick riva hela nyuppspikade panelen för att han inte såg att att den satt snett från början.
Det är inte svårt att komma förbi "det är omöjligt". Det bara tar tid, kostar pengar och blå tummar.
Som skrivits innan: jag tror många känner sig avskräckta av upplevelsen av att det finns massa okända regler och bestämmelser man inte förstår, och blir då rädd att man antingen
- Gör något fruktansvärt fel, och då får ta in fackfolk för att reparera skadan och göra om jobbet från början, vilket blir både dyrt OCH pinsamt när de ser hur man klantat till det
- Man bryter mot någon regel utan att förstå det, och så kommer det upp som "dolt fel", något många också överskattar betydelsen av. Till exempel: "Tänk om jag lägger tätskiktet lite snett, så räknas det som dolt fel och jag blir tvungen att betala 120 000 för deras badrumsrenovering"! dvs det finns en föreställning om att om något inte är perfekt och ser ut som att ett proffs gjort kan man när som helst inom 10 år få lägga hela notan för nya ägarens totalrenovering.
Jag tror också många är ovilliga att lära sig på det enda sättet som går - skaffa kunskaperna du behöver, skaffa prylarna och KÖR. Klanta dig, svär och gör om. Ändra dig, prova på annat sätt och gör om igen. Det känns dyrt när man inte har någon uppfattning om vad sånt kostar, man känner sig fånig som inte vet och som sagt, perfektionister.
De nyblivna husägarna, nervösa unga människor på 25-35 år, ser inte sin egen potential. De ser bara de där händiga gamla rävarna på 45+ som på något sätt "kan allt" och med självsäkerhet planerar och drar igång en renovering... men ser inte att den personen hade 10 år och två hus på sig att lära sig det han kan idag, att han en gång också var en tvekande 30-åring som skämdes för att fråga vad "salningsregel" betydde och fick riva hela nyuppspikade panelen för att han inte såg att att den satt snett från början.
Det är inte svårt att komma förbi "det är omöjligt". Det bara tar tid, kostar pengar och blå tummar.
Bra skrivet, tyvärr så känns de som att dessa osäkra 80-talister spridit sig till alla branscher och allt är mer eller mindre omöjligt idag.
