Javisst är det godkänt och det är egentligen ett mycket bra sätt att löda en säker anläggning för ett "litet" pris. Det som begränsar metoden är när du kommer upp i riktigt höga temperaturer och tryck, men dessa begränsningar finns inte i en villa. Möjligen kan en vedpanna vara gränsen, går den i kok gång efter annan så finns kanske möjligheten till utmattningssymtom. Men jag vet flera mindre rörföretag som arbetat med denna metod i många år och de installerar vedpannor mm och jag har aldrig hört något negativt/problem med metoden.
Då är jag mycket mer skeptisk till presssystemen, men den som lever får se
Tror garanterat att han vet vad han gör, och du får en anläggning minst lika säker som alla andra har.
rogge
Ja, nu är ju faktiskt kopparpress godkänt och vad jag har förstått används det i stor utsträckning av de installatörer som har utrustning för det. Samma skepsis som nu finns mot kopparpress har väl också funnits och finns mot PEX och andra plastmaterial. Lödd koppar, Locherpasta och klämringar har kanske också haft sina kritiker när det begav sig? Personligen skulle jag inte tveka att sätta in kopparpress. Det går fort att installera och blir jäkligt snyggt. Om rörisen trivs med det han jobbar med så tror jag att han också gör ett bättre jobb.
Som sagt det går inte fortare och det blir inte billigare, detta vet jag och många med mig och det har utförts flera interna undersökningar på många av de större företagen. (Flera orsaker diskuteras)
Detta är kvalite som håller för evigt
rogge
Väcker till liv denna gamla fina tråd
Eldar nu på med gasol och min Powerjet med 8706-munstycke (se länk tidigare i tråden) i mina försök att bygga upp mitt värme- och tappvattensystem.
Prövar att hårdlöda med Rinkaby's fosforkopparlod 3955. För att jag ska få lodet att flyta ut (inte bara bli som klister) måste jag värma kopparn tills den - i mina ögon - blir ljuuusröd...
Från koppar.com
"Arbetstemperaturen (700-720C) kännetecknas av att kopparn blir mörkt röd. Överhettning (>800C) försämrar kopparns egenskaper, varvid röret kan spricka och åstadkomma vattenskador"
Att delarna efter min hårdlödning blir mjuka är ju en sak, men har jag förstört dem enligt ovan?!
Gör jag något fel, försöker jag värma upp allt för snabbt och istället borde värma upp "rör och rördel försiktigt" som koppar.com säger eller är det tvärtom, det borde gå snabbare?
Edit I
Borde inte den här tråden "klistras fast" under Viktiga ämnen?!
Edit II
Och efter rengöring av all j-vl- sot så ser det ut så här, inte går det att se att det flutit lod genom hela muffen vilket det väl borde göra...?!
I det här fallet test med 28/22mm vilket väl är lite mer än utrustningen ska klara av, men i alla fall... Har erhållit samma resultat på mindre dimensioner.
Eldar nu på med gasol och min Powerjet med 8706-munstycke (se länk tidigare i tråden) i mina försök att bygga upp mitt värme- och tappvattensystem.
Prövar att hårdlöda med Rinkaby's fosforkopparlod 3955. För att jag ska få lodet att flyta ut (inte bara bli som klister) måste jag värma kopparn tills den - i mina ögon - blir ljuuusröd...
Från koppar.com
"Arbetstemperaturen (700-720C) kännetecknas av att kopparn blir mörkt röd. Överhettning (>800C) försämrar kopparns egenskaper, varvid röret kan spricka och åstadkomma vattenskador"
Att delarna efter min hårdlödning blir mjuka är ju en sak, men har jag förstört dem enligt ovan?!
Gör jag något fel, försöker jag värma upp allt för snabbt och istället borde värma upp "rör och rördel försiktigt" som koppar.com säger eller är det tvärtom, det borde gå snabbare?
Edit I
Borde inte den här tråden "klistras fast" under Viktiga ämnen?!
Edit II
Och efter rengöring av all j-vl- sot så ser det ut så här, inte går det att se att det flutit lod genom hela muffen vilket det väl borde göra...?!
I det här fallet test med 28/22mm vilket väl är lite mer än utrustningen ska klara av, men i alla fall...
Har erhållit samma resultat på mindre dimensioner.Jag tror snarare att misstron mot mjuklod ligger i att många mjuklod innehåller bly vilket är olämpligt i dricksvatten anläggningar. Dagens mjuklod innehåller tenn och silver inget bly eller fosfor som kan blanda sig i dricksvattnet eller gå ut i kretsloppet.charta77 skrev:
hållbarheten är det inget fel på en mjuklödning håller mycket bra om den bara görs rätt.
Steffe
Nej!
Ja!
Får du bara upp tempen så är det inga problem, du behöver inte vara rädd att det blir för varmt. Gränsen går när koppardelen smälter då är det för varmt. Du ska ha hela lödskarven (bägge delarna) uppvärmd i samma färg (mörk-ljusrött) då flyter lodet ut fint i hela skarven.
Visst är det så.
Inga doldar skarvar överhuvudtaget vid vatteninstallation. Värmeskarvar går bra att ha dolda. Det är ingen skillnad vid lödning på hårt eller mjukt kopparör, halvhårda är oftast förkromade och då går det inte att löda utan att ta väck kromet.
rogge
Klarar presskopplingar de höga temperaturer som kan uppstå i solfångarsystemen?apersson850 skrev:
LK anger max 110°C 0,6 Bar i drift temperatur och tryck för sina presskopplingar.
Men å andrasidan så är de höga temperaturerna endast tillfälliga men man anger ingen högsta temperatur för kortare tidsintervall.
/Patrik
jag gjorde lödprov idag, lödde för första gången grova tjockväggiga cu mot cu rör och cu mot järnrör. cu/cu med fosfor 5% och cu/fe med silverlod och fluss.
det var betydligt svårare än att löda ett vanligt cu28rör
får väl veta om något tag hur det gick när dom röntgat proven...
det var betydligt svårare än att löda ett vanligt cu28rör
får väl veta om något tag hur det gick när dom röntgat proven...
Mjuklödning ? då tänker jag på lödning av elektronik och el med lödpenna
Får nog friska upp mina gamla kunskaper.
Har provat på Hårdlödningen också , rätt kul när lodet bara plötsligt flyter ut.
Ni menar att gasollödning räknas som mjuklödning ?
Svetslåga = hårdlödning !
M.v.h
Får nog friska upp mina gamla kunskaper.
Har provat på Hårdlödningen också , rätt kul när lodet bara plötsligt flyter ut.
Ni menar att gasollödning räknas som mjuklödning ?
Svetslåga = hårdlödning !
M.v.h
Nu har jag kört både med hårdlödning (22 mm) och mjuklödning (28).
Tycker inte det ena var svårare än det andra. Hade dock lite problem med att jag tog lite förmycket lod.
Mjuklödningarna blir rätt snygga, lite kladdigt efter flussmedlet bara.
/Andreas
Tycker inte det ena var svårare än det andra. Hade dock lite problem med att jag tog lite förmycket lod.
Mjuklödningarna blir rätt snygga, lite kladdigt efter flussmedlet bara.
/Andreas
Jag kör enbart med fosforkopparlod och direkt rör på rör när jag behöver en t-skarv. Kunde man göra så från 40-talet och framåt och det fortfarande håller så anser jag att kapillärskarvar är överkurs och bara ett sätt för företagen att tjäna extra. Här kragas det rör med kragningsdornar och återvinns både Securexkopplingar från andra världskriget och skärringskopplingar. Hittills har inget av det jag installerat läckt. Passar man sig bara för polackprisolen från 70-talet som är rena skitkopparn och papperstunn så kan man lödfoga rör mot rör utan kapillärmuffar bara genom kragning.
