Bygga timmerhus
Jag har hållit på en del med timmerreparationer åt folk. Aldrig byggt något nytt timmerhus men endå timrat på förtjänst i ungefär ett år totalt. Lärt mig grunderna i yrket och sett hur man inte skall göra.
Min uppfattning är att traditionellt blockat timmer med antingen fräst eller handgjort långdrag är mycket hållbarare än modernt ihoplimmat maskintimrat timmer. Framför allt blir knutarna hållbarare då det inte finns limfogar och då man kan lämna en halv centimeter luftrum i höjdled mellan utknutarna. Om utknutarna ligger tätt ihop som de gör i maskintimrade hus då vill de spricka vid slagregn när de sväller av vätan som sugs in i ändträet medan övriga huset är torrare och inte ger utrymme för svällningen.
Rundtimmer ruttnar lätt eftersom stockarna ofta spricker i sådan vinkel att sprickorna samlar vatten.
Jag vet att den här åsikten inte är politiskt korrekt och kommer att locka en massa andra att skriva att jag har fel men jag står för den här åsikten.
En annan uppfattning som jag har fått är att timret bestämmer väldigt mycket om grundplanen. Ingen vägg får vara fristående utan anslutande mellanvägg på en längre sträcka än 7 meter. Det innebär att största möjliga rummet blir 7x7 meter. Därför ser de gamla parstugorna ut som de gör.
Man skall inte heller ha för stora öppningar i väggarna. Vanliga dörrar och fönster går bra men inga tvåvåningsfönster för då är risken stor att timran sätter sig snett och väggarna bulnar. Framför allt får öppningar inte gå för nära ytterknutarna för då finns det ingenting som styvar upp anslutande väggar.
Många arkitekter som ritar moderna timmerhus har aldrig timrat själva och aldrig sett hur skadade stommar beter sig så de vet inte sånt här.
En tredje uppfattning som jag har fått är att modet med golv- och mellantaksbjälkar som går rätt igenom ytterväggarna och sticker ut på utsidan är ren bedrövelse från början till slut. Bjälkar skall antingen vara löst insatta inuti timran eller inlaxade på sådant sätt att två tum av väggtimret täcker bjälkändan. Som en sorts halvförtäckt sinkning. Utstickande bjälkändor på utsidan ruttnar snabbt.
Vad det gäller eventuell isolering kan jag inte exakt vad normerna säger i Sverige. Rent allmänt kan jag säga att tilläggsisolering på utsidan är fukt- och värmetekniskt bättre än att ha den på insidan.
En mer yrkeskunnig timmerman skulle säkert ha fler synpunkter att komma med men det här är allt jag kan bidra med.
Lycka till med ert bygge!
Min uppfattning är att traditionellt blockat timmer med antingen fräst eller handgjort långdrag är mycket hållbarare än modernt ihoplimmat maskintimrat timmer. Framför allt blir knutarna hållbarare då det inte finns limfogar och då man kan lämna en halv centimeter luftrum i höjdled mellan utknutarna. Om utknutarna ligger tätt ihop som de gör i maskintimrade hus då vill de spricka vid slagregn när de sväller av vätan som sugs in i ändträet medan övriga huset är torrare och inte ger utrymme för svällningen.
Rundtimmer ruttnar lätt eftersom stockarna ofta spricker i sådan vinkel att sprickorna samlar vatten.
Jag vet att den här åsikten inte är politiskt korrekt och kommer att locka en massa andra att skriva att jag har fel men jag står för den här åsikten.
En annan uppfattning som jag har fått är att timret bestämmer väldigt mycket om grundplanen. Ingen vägg får vara fristående utan anslutande mellanvägg på en längre sträcka än 7 meter. Det innebär att största möjliga rummet blir 7x7 meter. Därför ser de gamla parstugorna ut som de gör.
Man skall inte heller ha för stora öppningar i väggarna. Vanliga dörrar och fönster går bra men inga tvåvåningsfönster för då är risken stor att timran sätter sig snett och väggarna bulnar. Framför allt får öppningar inte gå för nära ytterknutarna för då finns det ingenting som styvar upp anslutande väggar.
Många arkitekter som ritar moderna timmerhus har aldrig timrat själva och aldrig sett hur skadade stommar beter sig så de vet inte sånt här.
En tredje uppfattning som jag har fått är att modet med golv- och mellantaksbjälkar som går rätt igenom ytterväggarna och sticker ut på utsidan är ren bedrövelse från början till slut. Bjälkar skall antingen vara löst insatta inuti timran eller inlaxade på sådant sätt att två tum av väggtimret täcker bjälkändan. Som en sorts halvförtäckt sinkning. Utstickande bjälkändor på utsidan ruttnar snabbt.
Vad det gäller eventuell isolering kan jag inte exakt vad normerna säger i Sverige. Rent allmänt kan jag säga att tilläggsisolering på utsidan är fukt- och värmetekniskt bättre än att ha den på insidan.
En mer yrkeskunnig timmerman skulle säkert ha fler synpunkter att komma med men det här är allt jag kan bidra med.
Lycka till med ert bygge!
Håller med föregående talare i stort och litet.
Det duger med timmer om det är ett fritidshus, som åretruntboende tror jag att det blir väldigt svårt med energikrav, tyvärr.
Isolering mellan stockar är lin eller mossa. Invändigt och tak skulle jag använda träfiberskivor/lösull typ woodisol.
Grundläggning gör du hur du vill med. Kan tycka att det är rätt kul med kombinationen nytt/gammalt tex ett timmerhus på ett slipat betonggolv, råsågad utsida och Aluklädda fönster i en kul kulör. Men bilad utsida på plintar av natursten och egengjorda fönster är inte heller fel. Du bor ju i dalarna, du har ju ett uppslagsverk av kunskap i regionen.
Det duger med timmer om det är ett fritidshus, som åretruntboende tror jag att det blir väldigt svårt med energikrav, tyvärr.
Isolering mellan stockar är lin eller mossa. Invändigt och tak skulle jag använda träfiberskivor/lösull typ woodisol.
Grundläggning gör du hur du vill med. Kan tycka att det är rätt kul med kombinationen nytt/gammalt tex ett timmerhus på ett slipat betonggolv, råsågad utsida och Aluklädda fönster i en kul kulör. Men bilad utsida på plintar av natursten och egengjorda fönster är inte heller fel. Du bor ju i dalarna, du har ju ett uppslagsverk av kunskap i regionen.
