Här har de sagt att det tar 3-4 man 2v att göra jobbet.J Jotsat skrev:
3-4 man i två veckor!!?? Helt orimligt lång tid om de inte ska gräva för hand och även då är det väl lång tid.A andhak2802 skrev:
Skulle dock inte gräva själv hyr in en 4.5 tonnare med förare. En van maskinist är mycket snabbare än en amatör. Dock ska det tillägggas att det är barnsligt roligt att spaka grävare varför hyran kan tas från nöjeskontot.
Medlem
· Västra Götaland
· 11 inlägg
Vi hade problem med fuktgenomslag och inträngande vatten (tänk liten vårbäck vid skyfall). Vår utmaning var en naturstensgrund (med väl valt bôs inuti) i sutteräng. Inget som man helst bör dränera, då det kan sätta sig ordentligt. Plus att montering av plattor på utsidan av en naturstensvägg kan vara lite stökigt.
Så, för att behålla fukten på utsidan (eller iallafall en bra bit utanför källarväggens insida) behandlade vi väggen med penetron:
http://se.penetron.com/the-penetron-system
Kan verkligen rekommenderas. Numera snustorrt i källaren.
Går även att behandla golvet med detta och på så sätt hantera en "trött" platta.
Summa summarum; det viktiga är att fukten inte kommer in i källaren. Om den stannar (och det även vertikalt) i väggen, så kan det vara ett alternativ.
Så, för att behålla fukten på utsidan (eller iallafall en bra bit utanför källarväggens insida) behandlade vi väggen med penetron:
http://se.penetron.com/the-penetron-system
Kan verkligen rekommenderas. Numera snustorrt i källaren.
Går även att behandla golvet med detta och på så sätt hantera en "trött" platta.
Summa summarum; det viktiga är att fukten inte kommer in i källaren. Om den stannar (och det även vertikalt) i väggen, så kan det vara ett alternativ.
I perioder jobbar jag med just detta och jag vet inte vad kunden betalar, jag vet dock att det kan vara besvärligt ibland, jag vet också att mantimmar och maskiner kostar pengar, och att isodränskivor eller fyllnadsgrus också kostar pengar, det är dyrt hur man än gör. Har du tagit in en 3-4 offerter har du nog fått en OK bild av vad det ska kosta. Sen är ju frågan om jobbet ens behöver göras, hur stora problem har du? Hur ser din källare ut, etc? Att puts släpper behöver inte nödvändigtvis betyda ett fuktproblem t.ex. Trots att jag dränerat om ett gäng kåkar står jag själv med en enkel källare som vid vårsmältningen bokstavligt talat svettas vatten vid golvet och jag ser inte ett problem med det då ventilationen är bra, luftkvaliteten är bra, ingen mögel nånstans och så vidare.
Dränerade hösten 2012, 60 meter runt huset, 2 m djup.A andhak2802 skrev:
Isolerade med 100 mm Jackodrän.
2 gubbar jobbade i cirka 7 dagar
Total kostnad efter ROT: 120 000
Efter dräneringen så har källarlukten försvunnit, källaren upplevs torrare och putsen släpper inte något mer, det har avstannat.
Bor i Linköping och anlitade Thormans
Platon är som att svära i kyrkan om man har en uppvärmd källare..A andhak2802 skrev:
Då bör man använda en isolerande och dränerande skiva istället och ett normalpris för detta är mellan 1700 till 2500 kr per kvm + moms inkl ny dränering.
Efter att ha arbetat med bla. dräneringar i 30 år så kan jag ge min syn på saken. Hur en källarvägg ska se ut skiljer sig en hel del genom åren. Det senaste är att den ska vara väl luftad och isloleras med 200mm kappilärbrytande isolerskiva, det säger byggnorm på nyproducerad källare idag. Den stora skillnaden mot "förr" är alltså isoleringen på utsidan som gör att väggens kondenspunkt flyttas ut i källarväggen istället för att kondensen fälls ut på insidan väggen som den gör med utvändigt tät vägg och invändig isolering.K kalle55 skrev:
I början av min yrkeskarriär tjärade vi yttervägg och monterade Rockwoolskivor, ni vet dom där gröna som suger vatten som en svamp. Helt förkastligt, dessutom så borrade vi fast skivorna i väggen med plastpluggar, otroligt.
Beträffande priset så brukar man säga runt 3-3500kr/m före Rot inkl. återställning om inte grävdjupet överstiger 2,5m. Men jobbet klarar nog dom flesta som är lite händiga, dom olika företagen som tillverkar dränskivor har ypperliga skisser och manualer på sina hemsidor som visar hur man går tillväga. Jag hade nog lejt in en grävare som schaktar runt hela huset, sedan lägger man rör, skyddsfyller, monterar skivor osv. själv, och sedan tar man in grävaren igen för återfyllningen.
Har källare , blev c 190-200cm Ignucell upp till marknivå. Bor i Hälsingland, vår entreprenör hade bra pris och en liten grävmaskin som drog lite diesel, de var 2 man och det tog lite drygt 9-10 dagar inkl återställning. Me dagens ROT skulle slutsumman blivit runt 90000kr efter ROT avdrag, c 2000kr/mA andhak2802 skrev:
Medlem
· Södermanland
· 371 inlägg
Tror priset kan variera ganska mycket på beroende på vad som ingår, och vad som efterfrågats i varje offert.
Själv läste jag på en massa innan jag dränerade mitt hus då jag visste noll och inget om det innan, visste knappt vad/hur man gjorde så började verkligen från 0. Slutade med att jag gjorde allt utom grävningen själv. Passade på att schakta bort en massa och gräva förr breddad infart och marksten etc. så priset är svårt att uppskatta men allt som allt med marksten etc. blev det cirka 45000:- om jag inte minns fel.
Jag bad om offerter från många men när man kom in med mycket önskemål om hur saker skulle göras så blev offerterna svindyra och många med att det skulle tillkomma löpande arbetskostnad om något "konstigt" uppstod.
Ny brunn?
Behöver dräneringsbrunnen bytas ut eller fungerar den gamla bra?
Byta inkommande vatten?
Vårt var nytt från gatan men inte sista metern in till huset. Det var så dåligt så de gick sönder vi grävningen så blev lite akut att stänga av vattnet och byta det. Inga större kostnader men det tog någon arbetstimma extra och lite material. Om man tar in en firma för att göra detta, antingen vara med och kolla själv eller be de kika på det när det ändå är uppgrävt.
Hur vill du leda bort regnvattnet?
Dessa ska inte kopplas in i dräneringen, så avloppsrör till stenkista är väl vad jag skulle gjort. Själv valde jag att leda bort det med rör ovan jord istället (dolt under altaner)
Kan/ska ni använda befintliga massor vid återfyllning?
Annars ska ju allt bort och nytt material köpas. Lite nytt material köper man nog alltid men har man bra förhållanden kan man ju använda mycket av massorna vid återfyllnad.
Återställning av tomt?
Hur mycket återställer de tomten när de är klara?
Vilket material ska användas och hur ska källaren användas?
Finns många experter och alla tycker olika och alla vet självklart bäst. Kolla med grannar i området om sådana finns, vad använder de? hur har det fungerat. Själv valde jag platon och satte en 100mm isolerskiva på utsidan då alla grannar på gatan hade kört med platon och deras källare var numera torra. Tyckte planton kändes "enklare" då jag gjorde jobbet själv.
När ni ändå har allt uppgrävt, hur ser avloppet ut från huset? bra tillfälle att ta det i samma veva. Vårt avlopp var nyligen bytt så det behövde jag inte tänka på, ingen aning om vad det kan kosta men börjar det närma sig att det måste göras skulle jag gjort det på en och samma gång.
Själv läste jag på en massa innan jag dränerade mitt hus då jag visste noll och inget om det innan, visste knappt vad/hur man gjorde så började verkligen från 0. Slutade med att jag gjorde allt utom grävningen själv. Passade på att schakta bort en massa och gräva förr breddad infart och marksten etc. så priset är svårt att uppskatta men allt som allt med marksten etc. blev det cirka 45000:- om jag inte minns fel.
Jag bad om offerter från många men när man kom in med mycket önskemål om hur saker skulle göras så blev offerterna svindyra och många med att det skulle tillkomma löpande arbetskostnad om något "konstigt" uppstod.
Ny brunn?
Behöver dräneringsbrunnen bytas ut eller fungerar den gamla bra?
Byta inkommande vatten?
Vårt var nytt från gatan men inte sista metern in till huset. Det var så dåligt så de gick sönder vi grävningen så blev lite akut att stänga av vattnet och byta det. Inga större kostnader men det tog någon arbetstimma extra och lite material. Om man tar in en firma för att göra detta, antingen vara med och kolla själv eller be de kika på det när det ändå är uppgrävt.
Hur vill du leda bort regnvattnet?
Dessa ska inte kopplas in i dräneringen, så avloppsrör till stenkista är väl vad jag skulle gjort. Själv valde jag att leda bort det med rör ovan jord istället (dolt under altaner)
Kan/ska ni använda befintliga massor vid återfyllning?
Annars ska ju allt bort och nytt material köpas. Lite nytt material köper man nog alltid men har man bra förhållanden kan man ju använda mycket av massorna vid återfyllnad.
Återställning av tomt?
Hur mycket återställer de tomten när de är klara?
Vilket material ska användas och hur ska källaren användas?
Finns många experter och alla tycker olika och alla vet självklart bäst. Kolla med grannar i området om sådana finns, vad använder de? hur har det fungerat. Själv valde jag platon och satte en 100mm isolerskiva på utsidan då alla grannar på gatan hade kört med platon och deras källare var numera torra. Tyckte planton kändes "enklare" då jag gjorde jobbet själv.
När ni ändå har allt uppgrävt, hur ser avloppet ut från huset? bra tillfälle att ta det i samma veva. Vårt avlopp var nyligen bytt så det behövde jag inte tänka på, ingen aning om vad det kan kosta men börjar det närma sig att det måste göras skulle jag gjort det på en och samma gång.
Ja, jösses då. Ett helt forum fyllt av "experter" varav minst hälften inte har en aning om vad dom pratar om.
Någon pratade om att relina dränrör. Redan där har man diskvalificerat sig fullständigt. Nej, man relinar inte dränrör. Jag som har jobbat med det här i 12 års tid och är den enda här i stan med Isocert2 har aldrig någonsin hört talas om att man skulle relina dränrör. Det betyder inte att det inte finns men tänker man efter det minsta lilla så är det självklart att man inte gör det eftersom man då sätter igen hålen som är tänkta att ta in vattnet.
Det ska dock sägas att vattnet kan ta sig in nån annanstans (böjarna är ju utan hål).
Men man relinar inte dränrör. Är det fel på dräneringen så åtgärdar man felet, punkt och slut.
Nån skrev att man bara ska dränera en sida i taget för att förhindra sättningar. Detta är fel, fel och åter fel.
Man ska gräva upp alla sidor snarast eftersom detta ger minsta risken för sättningar.
Men låt oss för en kort stund säga att vi börjar med att frilägga en långsida om 2 m djup och 12 m längd. Med en medeldensitet om 2,0 så har vi alltså tagit bort marktryck motsvarande 48 ton mot den långväggen men samma marktryck finns fortfarande kvar på andra sidan av huset. Låt mig påminna om att marktryck, åtminstone i teorin (och långsiktigt sett även i praktiken) verkar åt alla håll, inte bara nedåt.
Alltså vill man så långt det går frilägga hela kåken på så kort tid som möjligt.
Emellertid går inte alltid det av olika skäl men kåkarna sätter sig inte för det.
Dom sättningar och ras som man läser om i tidningarna emellanåt beror på helt andra saker. Det kan ex vis vara väggar gjutna mot befintlig morän utan yttre form (inte ovanligt på 30-talet), eller kåkar med grundläggning i etage, eller grävning i lastbärande zonen (vanligt fel bland maskinförare som inte vet vad dom håller på med).
Skulle det här vara ett problem så skulle vi ha haft problem med detta eftersom alla kåkar inte ska dräneras runtom men ingen enda kåk har satt sig av alla dom vi har dränerat under alla år. INGEN!
Nån skrev om att använda dränklossar istället för rör och singel:
Nej, det ska man inte göra. Man ska helst använda dränrör och singel (kross 8-16) eftersom dränklossarna ger tre alternativ varav inget är riktigt bra:
1. Lägg dränklossarna på samma höjd som sockelns undersida. Helt förkastligt på 95 procent av alla grunder eftersom man, så länge markförhållandena (bärighet) så tillåter vill sänka dräneringen till minst 100 mm under sockel UK.
2. Gräv 100 mm under sockeln. Men det ska göras släntat, dvs utan att gräva i lastbärande zonen. Eftersom klossarna är fyrkantiga så måste man gräva i lastbärande zonen och undergräver därmed bärigheten under sockeln.
3. Snedkapa klossarna mot insidan och gräv motsvarande. Man gräver fortfarande i lastbärande zonen men inte lika mycket. Men fortfarande är man ute och cyklar.
Någon har frågat om det rinner in vatten. Men det finns åtskilliga andra skäl att dränera om en kåk och det kan vara följande:
1. Fuktskador, och dessa beror sällan på vatten som kommer utifrån.
2. Behov av att byta dagvattenrör, då gör man oftast resten samtidigt.
3. Önskan om varmare källare. Nån skrev att isolering av källarväggar inte gör nån märkbar skillnad. Vi dränerade en källare åt en herre som tyckte om att sitta i källaren och läsa. Han, som absolut inte var teknisk nog att ställa ner värmen i källaren, fick flytta upp läsandet till övervåningen eftersom det blev för varmt i källaren. Så visst gör det nytta för värmen att dränera, om man sätter riskaka på väggarna samtidigt.
Nån skrev så här:
"En källare kommer alltid att vara fuktig"
Skitsnack. Jag och pappsen dränerade deras källare med 100 Isodrän år 2007. Det är fortfarande torrt och varmt i källaren. Ingen fukt, ingen lossnad puts, ingen missfärgning och detta i en källare som delvis är inredd, delvis oinredd. Precis samma klimat som på övervåningen.
Av alla kåkar vi har gjort i ordning under åren är det tre kåkar som det har runnit in vatten i. Tre (!) st!
Alla andra har haft trassel med fukt (vilket inte är detsamma som att det rinner in vatten) eller gjort det i förebyggande syfte (ex vis innan tillbyggnad eller liknande).
Fukt i väggarna kan, förutom utifrån, komma underifrån (kapillärdragning) vilket man inte kan göra så mycket mer åt än att åstadkomma en källare som torkar ut så mycket det går. Fukten kan även komma inifrån (våtutrymmen, kläder på tork, människor avger fukt etc). Det finns även en till faktor som ger fukt i luften i källare och det är den oftast lägre temperaturen i källaren än man har i resten av kåken. Det ger högre RF, garanterat. Fuktisolera (Isodrän Pordrän etc) så ökar tempen i källaren, RF sjunker och dessutom börjar fukt vandra utåt för att kondensera mot kallare mark av sig själv. Det blir en gigantisk avfuktare som jobbar i stort sett dygnet runt, året runt utan att kosta någon el.
Tidsåtgång:
Förutsatt en maskin om 3-6 ton med förare och en extragubbe så tar en kåk med 30-40 lpm och ett par m djup c:a två veckor.
Går det avsevärt fortare så har man tagit genvägar (det finns ganska många sådana) eller varit mer folk (helt ok) under momentet när man sätter skivor, lägger rör, grusar, återfyller etc.
För er alla som inte har erfarenhet så gäller följande:
Det blir MYCKET mer massor än vad ni har kunnat föreställa er. Tro mig, jag har hört den förvånande kommentaren så många gånger förut. Det innebär att ni kanske inte kan ha kvar det där äppelträdet som står tre meter från grunden. Alternativt kan ni ha det kvar men då kommer det att kosta mer eftersom materialet måste flyttas både när det ska grävas och återfyllas.
Nån skrev om användning av befintliga massor:
Man SKA använda befintliga massor förutom större sten etc om man dränerar med riskaka. Förutom den helt orimliga kostnaden att byta allt så är det bäst med någorlunda täta massor (lerjord är perfekt i alla avseende utom ett och det är eftersjunkning).
Knoppmatta? Ja, eller hur? Tar du på dig galonjacka eller Goretex om du ska ut och jobba i kallt och fuktigt väder också? Knoppmatta duger endast till källare som aldrig kommer att värmas eftersom det är temperaturskillnaden som driver ut fukten vid användning av riskaka.
Vi gör faktiskt en sådan källare just nu. En sommarstuga som inte ska värmas eller inredas i källaren. Utan värme ska man akta sig för riskaka eftersom fuktvandringen kan bli åt fel håll.
Vilken sorts riskaka?
Alla fungerar på samma sätt (samma naturlagar) men Isodräns arbetsbeskrivningar är bäst och det enda fabrikatet som i sina arbetsbeskrivningar har en seriös hantering av sockeln. Alla andra förespråkar (såvitt jag vet) smetning av kallasfalt eller någon form av membran på sockeln och det fungerar inte. Det innebär att man får ett diffussionstätt skikt på sockeln och det stänger inne fukten, som sen ger "utslag" på insidan där golv (plattan) möter väggarna.
Nej, jag har inga aktier hos Isodrän men jag har höga ambitioner att göra bra källare.
Kostnad?
En del av exemplen här i tråden är jobb där man har tagit genvägar. Ja, det går inte att göra seriösa dräneringar till en del av dom priser jag har läst här. Så enkelt är det.
Jag borde skriva ett inlägg (eller en tråd) med alla former av "genvägar" (dvs fusk) som jag har sett genom åren.
Någon pratade om att relina dränrör. Redan där har man diskvalificerat sig fullständigt. Nej, man relinar inte dränrör. Jag som har jobbat med det här i 12 års tid och är den enda här i stan med Isocert2 har aldrig någonsin hört talas om att man skulle relina dränrör. Det betyder inte att det inte finns men tänker man efter det minsta lilla så är det självklart att man inte gör det eftersom man då sätter igen hålen som är tänkta att ta in vattnet.
Det ska dock sägas att vattnet kan ta sig in nån annanstans (böjarna är ju utan hål).
Men man relinar inte dränrör. Är det fel på dräneringen så åtgärdar man felet, punkt och slut.
Nån skrev att man bara ska dränera en sida i taget för att förhindra sättningar. Detta är fel, fel och åter fel.
Man ska gräva upp alla sidor snarast eftersom detta ger minsta risken för sättningar.
Men låt oss för en kort stund säga att vi börjar med att frilägga en långsida om 2 m djup och 12 m längd. Med en medeldensitet om 2,0 så har vi alltså tagit bort marktryck motsvarande 48 ton mot den långväggen men samma marktryck finns fortfarande kvar på andra sidan av huset. Låt mig påminna om att marktryck, åtminstone i teorin (och långsiktigt sett även i praktiken) verkar åt alla håll, inte bara nedåt.
Alltså vill man så långt det går frilägga hela kåken på så kort tid som möjligt.
Emellertid går inte alltid det av olika skäl men kåkarna sätter sig inte för det.
Dom sättningar och ras som man läser om i tidningarna emellanåt beror på helt andra saker. Det kan ex vis vara väggar gjutna mot befintlig morän utan yttre form (inte ovanligt på 30-talet), eller kåkar med grundläggning i etage, eller grävning i lastbärande zonen (vanligt fel bland maskinförare som inte vet vad dom håller på med).
Skulle det här vara ett problem så skulle vi ha haft problem med detta eftersom alla kåkar inte ska dräneras runtom men ingen enda kåk har satt sig av alla dom vi har dränerat under alla år. INGEN!
Nån skrev om att använda dränklossar istället för rör och singel:
Nej, det ska man inte göra. Man ska helst använda dränrör och singel (kross 8-16) eftersom dränklossarna ger tre alternativ varav inget är riktigt bra:
1. Lägg dränklossarna på samma höjd som sockelns undersida. Helt förkastligt på 95 procent av alla grunder eftersom man, så länge markförhållandena (bärighet) så tillåter vill sänka dräneringen till minst 100 mm under sockel UK.
2. Gräv 100 mm under sockeln. Men det ska göras släntat, dvs utan att gräva i lastbärande zonen. Eftersom klossarna är fyrkantiga så måste man gräva i lastbärande zonen och undergräver därmed bärigheten under sockeln.
3. Snedkapa klossarna mot insidan och gräv motsvarande. Man gräver fortfarande i lastbärande zonen men inte lika mycket. Men fortfarande är man ute och cyklar.
Någon har frågat om det rinner in vatten. Men det finns åtskilliga andra skäl att dränera om en kåk och det kan vara följande:
1. Fuktskador, och dessa beror sällan på vatten som kommer utifrån.
2. Behov av att byta dagvattenrör, då gör man oftast resten samtidigt.
3. Önskan om varmare källare. Nån skrev att isolering av källarväggar inte gör nån märkbar skillnad. Vi dränerade en källare åt en herre som tyckte om att sitta i källaren och läsa. Han, som absolut inte var teknisk nog att ställa ner värmen i källaren, fick flytta upp läsandet till övervåningen eftersom det blev för varmt i källaren. Så visst gör det nytta för värmen att dränera, om man sätter riskaka på väggarna samtidigt.
Nån skrev så här:
"En källare kommer alltid att vara fuktig"
Skitsnack. Jag och pappsen dränerade deras källare med 100 Isodrän år 2007. Det är fortfarande torrt och varmt i källaren. Ingen fukt, ingen lossnad puts, ingen missfärgning och detta i en källare som delvis är inredd, delvis oinredd. Precis samma klimat som på övervåningen.
Av alla kåkar vi har gjort i ordning under åren är det tre kåkar som det har runnit in vatten i. Tre (!) st!
Alla andra har haft trassel med fukt (vilket inte är detsamma som att det rinner in vatten) eller gjort det i förebyggande syfte (ex vis innan tillbyggnad eller liknande).
Fukt i väggarna kan, förutom utifrån, komma underifrån (kapillärdragning) vilket man inte kan göra så mycket mer åt än att åstadkomma en källare som torkar ut så mycket det går. Fukten kan även komma inifrån (våtutrymmen, kläder på tork, människor avger fukt etc). Det finns även en till faktor som ger fukt i luften i källare och det är den oftast lägre temperaturen i källaren än man har i resten av kåken. Det ger högre RF, garanterat. Fuktisolera (Isodrän Pordrän etc) så ökar tempen i källaren, RF sjunker och dessutom börjar fukt vandra utåt för att kondensera mot kallare mark av sig själv. Det blir en gigantisk avfuktare som jobbar i stort sett dygnet runt, året runt utan att kosta någon el.
Tidsåtgång:
Förutsatt en maskin om 3-6 ton med förare och en extragubbe så tar en kåk med 30-40 lpm och ett par m djup c:a två veckor.
Går det avsevärt fortare så har man tagit genvägar (det finns ganska många sådana) eller varit mer folk (helt ok) under momentet när man sätter skivor, lägger rör, grusar, återfyller etc.
För er alla som inte har erfarenhet så gäller följande:
Det blir MYCKET mer massor än vad ni har kunnat föreställa er. Tro mig, jag har hört den förvånande kommentaren så många gånger förut. Det innebär att ni kanske inte kan ha kvar det där äppelträdet som står tre meter från grunden. Alternativt kan ni ha det kvar men då kommer det att kosta mer eftersom materialet måste flyttas både när det ska grävas och återfyllas.
Nån skrev om användning av befintliga massor:
Man SKA använda befintliga massor förutom större sten etc om man dränerar med riskaka. Förutom den helt orimliga kostnaden att byta allt så är det bäst med någorlunda täta massor (lerjord är perfekt i alla avseende utom ett och det är eftersjunkning).
Knoppmatta? Ja, eller hur? Tar du på dig galonjacka eller Goretex om du ska ut och jobba i kallt och fuktigt väder också? Knoppmatta duger endast till källare som aldrig kommer att värmas eftersom det är temperaturskillnaden som driver ut fukten vid användning av riskaka.
Vi gör faktiskt en sådan källare just nu. En sommarstuga som inte ska värmas eller inredas i källaren. Utan värme ska man akta sig för riskaka eftersom fuktvandringen kan bli åt fel håll.
Vilken sorts riskaka?
Alla fungerar på samma sätt (samma naturlagar) men Isodräns arbetsbeskrivningar är bäst och det enda fabrikatet som i sina arbetsbeskrivningar har en seriös hantering av sockeln. Alla andra förespråkar (såvitt jag vet) smetning av kallasfalt eller någon form av membran på sockeln och det fungerar inte. Det innebär att man får ett diffussionstätt skikt på sockeln och det stänger inne fukten, som sen ger "utslag" på insidan där golv (plattan) möter väggarna.
Nej, jag har inga aktier hos Isodrän men jag har höga ambitioner att göra bra källare.
Kostnad?
En del av exemplen här i tråden är jobb där man har tagit genvägar. Ja, det går inte att göra seriösa dräneringar till en del av dom priser jag har läst här. Så enkelt är det.
Jag borde skriva ett inlägg (eller en tråd) med alla former av "genvägar" (dvs fusk) som jag har sett genom åren.
Hej,R Robban_C skrev:
Stort tack för ditt utförliga svar! Precis som du skriver är den stora anledningen till dränering kommande altan och byte avlopp och vatten in. Sen vill jag kunna sova gott och med vetskapen att tidigare ägare dränerade själv går inte detta
Ni jobbar inte i Värmland och kan göra jobbet åt mig?
Det vore intressant att veta hur vi fuskade då när vi dränerade vår kåk (~45m) på 3 dagar för dryga 35000. Förutom grävmaskinisten (det var faktiskt hans 12årige brorsson som körde mesta av tiden) så var vi som mest 5 pers, men minst 2 var upptagna med markservice under arbetet (laga mat, koka kaffe, passa barn etc).
Låt mig gissa:S scim skrev:
Ingen av förarna släntade schaktbotten. Dvs dränrören ligger i bästa fall på samma nivå som undersida sockel vilket är för högt. Nästan ingen sänker dräneringen till rätt nivå. Vilket djup ligger dräneringen på? Låt mig påpeka att det i enstaka fall är olämpligt att göra det men det får man ta från fall till fall.
Ni packade kanske inte successivt under återfyllning (det är nästan ingen som gör det). Det ger onödigt mycket eftersjunkning och man riskerar att riskakan blottas när fyllningen drar med sig duken ner.
Hur satte ni fast topplisten?
Och hur gjorde ni för att få tätt mellan topplist och vägg?
Var tar vattnet från dräneringen vägen?
Separat toppduk eller samma duk som ända ner?
Hur gjorde ni med kallasfalten på väggen? Tog ni bort det? Hur mycket?
Riskaka på sidan av sockeln? Hur mycket? Hur långt upp på väggen?
Dokumentation?
Hur har du gjort med dagvattnet (dvs takavvattning)?
Jag menar inte att anklaga om fusk men ovanstående är väldigt vanliga "genvägar", medvetet eller omedvetet.
Vidare är det så här att vi som jobbar med det här jobbar oftast åtta timmar om dagen varav en del sker på annat håll (pappersexcercis, hämtning av material/utrustning med mer) medan den som dränerar åt sig själv ofta har längre dagar.
