Det finns ingen växt som kan konkurrera med parkslide. Det är skälet till att den hotar den biologiska mångfalden där den kommit loss i naturen. Den är allelopatisk, dvs bedriver kemisk krigsföring gentemot annan växtlighet. Det är den inte ensam om men i kombination med växtkraft och storlek på plantan så är den en säker vinnare gentemot annan växtlighet.
Jo då. Det är knappast så Attleboro slår ut allt annat liv. Att plantera något annat som är tämligen kraftigt, samtidigt som man tar bort det som ändå lyckas ta sig fram är säkerligen bättre än att förgifta jorden, eller att ta bort allt liv. Funkar det så är nog gräsmatta ett effektivt alternativ.
Lite el ihop med sodan som vissa använder så är processen kort med växten. Sen kan man ifrågasätta delar av den lätt hysteriska ton som finns i tråden, inte är det ett så stort problem ja givetvis på sina håll men troligtvis inte i alla som ropar här.
Ser den på en del ställen nu när man läst här och konstigt nog är den inte fel på en del platser där den är skött i steniga partier och slänter och den ger snabb avskärmning och skuggade platser. Vid ett exempel kring en uteservering är den välfunnen där jag sett den och den hålls efter per säsong på ett bra sätt och spridningen runtom syns inte till.
Så in med lite el och soda om man vill jobba enkelt och snabbt, funkar bra mot aspskott odyl också om man är med vid färsk stubbe.
Kan du presentera några vetenskapliga studier som belägg för att "lite el och soda" snabbt, enkelt och effektivt verkligen utrotar parkslide (Fallopia Japonica)? Jag har aldrig sett någon studie där den här metoden nämns. Som påpekats tidigare är inte parkslide som andra växter utan kraften sitter i dess massiva rotverke som bevisats vara mycket svårutrotat. Traditionella metoder fungerar inte.
Jag tror många som desperat kämpar mot parkslide i sin trädgård upplever ditt inlägg som provocerande. Dels för att du förminskar deras oro och dels att du kommer med ett påstående att parksliden är busenkel att utrota.
Hittade även följande text:
Subjection of F. japonica [Reynoutria japonica] rhizome and stem segments of different length (taken from lower, middle and upper portions of the plant) to different burial treatments suggested that the major mode of F. japonica spread is by dispersal of its rhizomes. Rhizomes with a mean wt of 4.39 g could produce shoots 70% of the time, resulting in a conservative potential of 238 new shoots from a 1 m2 stand of F. japonica. An overall av. of 4.8% shoot generation was calculated for stem tissue. Stem segments floating on water were the most likely to regenerate suggesting that, in a riparian habitat, where mechanical cutting generates stem segments of F. japonica, water is an important dispersal mechanism. F. japonica has a very successful strategy for reproduction, indicating the need for a comprehensive integrated management strategy. (
(Regeneration of Japanese knotweed (Fallopia japonica) from rhizomes and stems: observation from greenhouse trials., Brock and Wade))
En spännande detalj är att parkslide är "generally occurring as a pioneer species on volcanic slope"... Detta betyder att den är snabbt på plats, men konkurreras sedan ut av andra arter. Lite som björk på kalhyggen. Detta stämmer hyfsat väl med observationer att den har svårt att ta sig igenom skog, och växer främst längs vägkanter eller åkanter där det inte finns skog. Dessutom, växter som växer på sluttningar tåler generellt fukt sämre (sluttningar är väldränerade).
Dock skriver de i artikeln att det som begränsar utbredningen är minimitemp på vintern (-30) och tillväxtperioden.
Då kan vi konstatera att salt är en dålig idé efter som det skadar annat mycket effektivare än parkslide. Där emot verkar ju konkurrens av andra växter vara något som funkar i naturen.
Att bygga "heatpipes" och frysa marken på vintern kanske kan funka.
Kan du presentera några vetenskapliga studier som belägg för att "lite el och soda" snabbt, enkelt och effektivt verkligen utrotar parkslide (Fallopia Japonica)? Jag har aldrig sett någon studie där den här metoden nämns. Som påpekats tidigare är inte parkslide som andra växter utan kraften sitter i dess massiva rotverke som bevisats vara mycket svårutrotat. Traditionella metoder fungerar inte.
Jag tror många som desperat kämpar mot parkslide i sin trädgård upplever ditt inlägg som provocerande. Dels för att du förminskar deras oro och dels att du kommer med ett påstående att parksliden är busenkel att utrota.
Det bygger på enkla välkända tekniska fysikaliska principer som enkelt kan användas även i ett sånt fall som tråden tar upp. Att det sen inte görs kan inte jag svara på finns mycket som har lösningar som går förbi de som sysslar med ett problem. Kanske pga att det är gamla inte så flashiga tekniker, ibland använda och glömda ibland brist på kreativitet.
Skulle jag själv få problem av typen som beskrivs i tråden skulle jag göra så. Har som sagt kört den på klenare asp i ett litet område där det annars blvit mycket rotskott.
Mest som ett litet test, experiment där jag kom att tänka på det genom diverse fall jag sett vid kraftiga jordslutningar på kraftnät 130 kV. Där kan ibland både växtlighet och mänskliga rötter i form av telekablar skadas långt från och utan direkt kontakt med felstället.
Bättrar man då lokala ledningsförmågan med soda som är utmärkt till det dessutom invändigt i strukturen som redan av naturliga skäl gynnar fördelning av ström (se Lichtenbergmönster) är det inga konstigheter att ordna i liten lokal skala till men för växten.
Men som sagt något för de som är mycket bekväma med el och förstår alla led och konsekvenser av övningen. Därmed inte sagt att det skulle kunna utvecklas och användas mer i likhet med normala kommersiella metoder.
Hoppas det inte ses som provocerande det är inte meningen på något sätt. I dessa fall kan man agera efter eget huvud utan några större sök i litteraturen för det specifika däremot givetvis stor nytta av allmänt stöd där som vanligt för byggstenarna man kombinerar.
Du har fortfarande inte sagt hur man ska göra. Ska man sätta en ledare i växten och en i marken? eller ska man skapa ett elektromagnetiskt fält, eller har du några andra tricks?
Just nu är det mycket svammel från din sida.
Då kan vi konstatera att salt är en dålig idé efter som det skadar annat mycket effektivare än parkslide. Där emot verkar ju konkurrens av andra växter vara något som funkar i naturen.
Att bygga "heatpipes" och frysa marken på vintern kanske kan funka.
Ja, det skulle iaf vara väldigt intressant att testa!
Man får vara beredd på att allt annat också dör, men det kanske är värt det i vissa fall?
Först banka ner rör med kanske 0,5-1 m avstånd, sedan vattna ordetligt så att maken blir genomblöt och leder kyla bra, och därefter hälla flytande kväve i rören. Det borde sänka temperaturen en bra bit under -30 och dörmed ta död på alla rötter. Även om inte allt dör, borde de tjockaste och djupaste huvudrötterna dö, och då blir tillväxten klenare och mer begränsad, varpå der vorde gå att klippa/dra upp alla nya plantor och på så vis hindra att den lagrar in en massa ny energi.
Det skulle gå åt stora mängder kväve under lång tid. Men om man har täta rör med en skvätt flytande gasol så kommer det att bli ordentligt kallt i backen på vintern.
Jag har inte ett jättebestånd, var kanske 0.5 * 1 m stor buske som jag första året bara kapade ner.
Sen andra året plockade jag alla skott så fort jag såg att dom kom upp. Märkte redan då att det kommer upp skott som ser konstiga ut (Massa små blad, skotten delade sig i flera mm). Kan det kanske vara en panikreaktion från växten? Sen på hösten lät jag några skott vara och sen penslade roundup på dom och lät dom vara.
Nu tredje året har det en så länge inte alls kommit många skott, visst värmen har inte riktigt kommit. Den kommer inte alls heller på dom värsta ställena som den kom förra året. Så jag tror helt enkelt på att trötta ut växten. Ta alla skott så fort som möjligt så den inte får kraft av solen. Jag har inte gjort några direkt grävningar efter rötter, utan det blir de som kommer med när jag tar skotten.
Så ska bli spännande att se vad som händer när värmen kommer och se om den kommer i samma kraft.
Den verkar ju svår att bli av med helt om man verkligen inte lyckas gräva bort alla rötter. Så kanske får ställa mig in på att plocka skott varje år ett bra tag fram över, men så länge det är några enstaka är det ju inga problem.
Du har fortfarande inte sagt hur man ska göra. Ska man sätta en ledare i växten och en i marken? eller ska man skapa ett elektromagnetiskt fält, eller har du några andra tricks?
Just nu är det mycket svammel från din sida.
Har du något bestånd så kan du få en demonstration i hur det kan göras. För det fall det inte är ganska klart hur rekommenderar jag lite inläsning av grundläggande ellära och elektroteknik. Så slipper du skriva svammel runt krossade blyackar eller torrbatterier.
Synd att du uppfattar det jag skriver så det är som sagt inte meningen och jag ska bespara dig och övriga fler inlägg här.
Tjo! Jag hamnade i den här tråden av en slump men börjar nu fundera på om det är Parkslide jag har?
I ytterkant av tomten växer en buske som jag har funderat på vad det är under dom 4 år jag bott här. Den är inte stor, tar väl upp ca 40 x 40 cm yta. Första åren var den väldigt frodig men förra året var det nästan inga nya skott alls. Se bild, jag har inte klippt ner den för att jag inte har brytt mig om den helt enkelt.
Nu gick jag ut och kollade, tre nya skott är allt jag hittar men dom är helt vissna och mjuka, antagligen pga frostens återkommst.
Den har inte växt något alls i yta så länge jag har bott här, den står på stenig mark och är igenväxt med kirshkål, det kanske håller den i schack? Ena sidan gränsar emot gräsmattan men där klipper jag regelbundet och har aldrig tänkt på några skott. Vad tror ni? Är det växen från helvetet? Är ingen botaniker så ni vet
