Här är en intressant sammanfattning om hälsoeffekterna av att bo nära en kraftledning.
"In conclusion, there are no known health risks that have been conclusively demonstrated to be caused by living near high-voltage power lines. But science is unable to prove a negative, including whether low-level EMFs are completely risk free. Most scientists believe that exposure to the low-level EMFs near power lines is safe, but some scientists continue research to look for possible health risks associated with these fields. If there are any risks such as cancer associated with living near power lines, then it is clear that those risks are small."
"In conclusion, there are no known health risks that have been conclusively demonstrated to be caused by living near high-voltage power lines. But science is unable to prove a negative, including whether low-level EMFs are completely risk free. Most scientists believe that exposure to the low-level EMFs near power lines is safe, but some scientists continue research to look for possible health risks associated with these fields. If there are any risks such as cancer associated with living near power lines, then it is clear that those risks are small."
Köpte en fastighet med en 400 kV-ledning tvärs över, kanske 50 meter från boningshuset men över gården där man befinner sig ofta. Min sambo var lite orolig men vi googlade och kom fram till ungefär samma sak; att det finns inget bevisat men kanske-om-ifall-möjligt att det var lite vagt sammankopplat med barnleukemi. Det var tydligen betydligt värre att hålla på att asa runt med en dammsugare än att stå under ledningen. Så vi köpte fastigheten utan oro..pelpet skrev:
Det magnetiska fältet är klassifierad av IARC som klass 2B risk för cancer.tompaah7503 skrev:
IARC has now concluded that ELF magnetic fields are possibly carcinogenic to humans, based on consistent statistical associations of high level residential magnetic fields with a doubling of risk of childhood leukaemia.
Källla: https://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2001/pr136.html
Den rapporten handlar om radiofrekvent strålning. För nätfrekvens är denna källa inte så dum:
http://www.stralsakerhetsmyndighete...schyr/2009/Magnetfalt-och-halsorisker-low.pdf
http://www.stralsakerhetsmyndighete...schyr/2009/Magnetfalt-och-halsorisker-low.pdf
Det är visserligen sant, men då bör man kanske ta en titt på vilka andra saker som är klass 2B.Lars48 skrev:
Aloe vera
Pickled vegetables
Carpentry and joinery
Textile manufacturing industry (work in)
Dessa hittar man långt ner på sidan
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_IARC_Group_2B_carcinogens
Så det är alltså lika cancerframkallande som att jobba som snickare. Här på Byggahus torde det alltså vara snickrande som är den vanligaste cancerorsaken i klass 2B, inte elektriska fält.
Visst kan det kännas obehagligt att bo under en luftledning, men mest för att man ser den och kan oroa sig. Mycket högre magnetfält får man i sig av värmefiltar, hårfön mm. och det gör man utan att blinka.
Om det finns en liten risk då är chansen stor att det finns större risk fast den inte är fastställd än.Nerre skrev:
Länge (under 20 års tid) trodde man att kobalt pulver inte är cancer framkallande. Metal industrier hänvisade till att det inte finns något bevis för det och informerade arbetarna att den är lika ofarlig som peppar (ungefär så). Just nu kobalt pulver är klassad som cancer framkallande (sen 2 år sen) och det finns godtagbara bevis för det.
Redigerat:
Jag gillar min stamnätsledning. Vid fuktigt väderlek vilket det är ofta under detta halvår så fräser och sprakar det ur stolparna. Det låter rätt ball. Antar att den fuktiga luften hjälper till med viss överslag från ledning till stolpe. Har ännu inte testat lysrörstricket men ska definitivt testa!
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 580 inlägg
Nej, så är det faktiskt inte. Eller rättare, problemet är att "statistiskt signifikant" inte betyder vad folk tror att det betyder. Det betyder enbart "det är antagligen inte ren slump att". Så när man ser hur många som fått leukemi och bott nära en kraftledning så kommer man att få siffror. Dessa siffror kommer att skilja sig från kontrollgruppen, som inte bor där. Om skillnaden är stor så kan man enkelt säga att det finns ett stort samband. Men om skillnaden är liten så kan man inte det. Frekvensen varierar nämligen naturligt och slumpmässigt, så man kommer alltid att få olika siffror.Lars48 skrev:
För att kunna säga om variationen beror på ren slump (också kallat "nollhyptesen"), eller "något annat", så får man använda känsliga statistiska instrument. Med tillräckligt med data och tillräckligt fina instrument så kan man då efter att tiden går till slut få resultatet att det faktiskt inte är ren slump. Resultatet är alltså "statistiskt signifikant".
Men, notera att detta inte säger någonting om hur stor effekten är. Det är faktiskt tvärtom, det är först när effekten är liten som man måste ta till de här fina metoderna, och det är endast då som vi kommer i läget att forskningen rapporteras som "ingen risk", "ingen risk", "ingen risk" till "stor risk". Detta är naturligtvis ett missförstånd. Vad forskarna istället faktiskt sagt är "vi kan inte förkasta nollhypotesen", "vi kan inte förkasta nollhypotesen", ... "vi kan förkasta nollhypotesen".
Om det, som i det här fallet har tagit så lång tid, och man behövt så långa serier, och mycket data för att hitta en "fördubbling av risken" så betyder det här i klartext att det inte är någon risk att tala om. Och att siffrorna är osäkra. Denna fördubbling måste, per definition, ske från en mycket låg basfrekvens. Och går då alltså, populärt utryckt, från "i stort sett noll", till "fortfarande i stort sett noll".
Därmed inte sagt att det inte är viktig information, det är det. Men den är viktig för samhället, hur vården skall dimensioneras, om vi skall ha en eller två experter inom området i Sverige. Inte direkt för gemene mans riskbedömning.
(Och då har vi inte ens berört det stora och svåra problemet att identifiera och förkasta alla andra förklaringsmodeller, förutom just växelfält. Försöksgrupperna kommer nämligen att skilja sig på en massa andra punkter, och att hitta och korrigera för alla dessa, när det är så här små effekter, det är det stora problemet i epidemiologi.)
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 580 inlägg
Nej, inte nödvändigtvis. Vi antar ofta det, eftersom vi gillar försiktighetsprincipen, men det är inte automatiskt så. Det kan också vara så att en viss provokation kickar igång försvarssystem i kroppen som totalt sett hjälper med att förhindra en allvarligare sjukdom. (Det är ju så som vaccination fungerar.)pmm skrev:
Så i vissa fall, som med asbest och rökning, så blir det värre än en fördubbling. Det blir ofta så rent matematiskt, dvs ett kvadratiskt eller ännu sämre förhållande. Och i andra fall så blir det samma, eller tom lägre risk (även om det är sällsynt).
Generellt sett så är vi dock dåliga på att identifiera och förstå sådana här komplexa samband. Dvs dels när det öht är flera variabler inblandade, och definitivt när sambanden mellan dessa inte är linjära.
I just fallet snickeri och magnetfält så är det ju inte samma sorts cancer man drabbas av, så det skulle mycket väl kunna vara så att inflammationen i lungorna aktiverar immunförsvar som tar den lilla, lilla överrisken i leukemi (men det är ren spekulation från min sida). Det kan också vara så att de inte samverkar alls, och då har man alltså ökad risk för båda formerna (dvs "dubbel risk", även om det inte tar hänsyn till hur allvarliga de respektive sjukdomarna är). Och det kan också vara så att de samverkar något kopiöst, så att man då har en fyrdubblad risk, eller en förhöjd risk för en allvarligare form. (Lite som att mörkhyade inte får malignt melanom, eftersom de har ett extra skydd iom sin högre melatoninhalt. Men när de får det så är dödligheten extremt stor. Växten upptäcks nämligen vanligtvis inte i tid, eftersom den inte står ut så väl mot den mörka huden. Vilken effekt är störst? Jo, den förra visar det sig. Totalt sett så är dödligheten betydligt lägre i dessa grupper).
Nu när vi ändå är inne på ämnet så hörde jag talas om ett test med lösningsmedel på människor där resultaten var lite tvetydiga. Av en slump upptäckte man att vissa testpersoner satt på sina testcyklar med hörselskydd / lyssnade på musik med proppar i öronen och dessa hade lägre värden. Först då kom man på att lösningsmedlet också togs upp via öronens slemhinnor - alltså ska man förutom respirator använda hörselskydd mot lösningsmedel. Klurigt va?
Som du beskriver väldigt fint, statistisk signifikant är att förenkla en komplicerad jämförelse. Den har en konfidensintervall som oftast ligger vid 95% sannolikhet. Den ör inte nes 99% sannolikt.lars_stefan_axelsson skrev:
Det jag menar är att om statistiska tester inte visar att det finns någon risk att bo under en kraftledning, detta inte behöver nödvändigtvis betyda att det är frid och fröjd att skaffa sig ett hus under en kraftledning och sova gott med statistiska böckerna under huvudkudden.
Samma sak var det kobalt, vi sa hela tiden att det finns en liten indikation på att pulvret är cancerframkallande men ingen ville acceptera det för att det kostade mycket pengar att lägga om produktionen. Till sist testade man på mus och fick bekräftelse att det är verkligen cancerframkallande.
om det finns en liten risk varför ska man ta det ?
