Vi har fått omgjort ett rum där en del av rummet tidigare var badrum och hade kakel på halva väggen. En av väggarna är en yttervägg. Huset är byggt 1950 och har tegel som yttermaterial. Byggfirman spacklade den här ytterväggen där det tidigare hade suttit kakel och satte en tunn slät väv innan vi målade. Kort efter renoveringen så blev det sprickor i väggen. Byggfirman kom tillbaka och fixade sprickorna. Men efter ett litet tag så blev det nya sprickor i väggen. Pga olika orsaker så kallade vi inte tillbaka byggfirman. Men nu känner vi att vi vill fixa sprickorna så att de inte kommer tillbaka. Hur gör vi? Finns det något grymt bra spackel som håller? Skulle det hjälpa att sätta renoveringsgips utanpå? Eller kanske en renoveringstapet?
Sprickor på det sättet beror ofta på rörelser i väggen dvs någon form av sättningar i huset. Speciellt eftersom dom rör sig diagonalt.
Renoveringsgips kommer att dölja sprickorna och du slipper se dom, men du har fortfarande kvar rörelserna i huset som du bör hålla lite koll på och försöka ta reda på varför dom uppkommit.
Vi misstänker att det beror på att det är gamla fogar i ytterväggen av tegel. Annars är huset stabilt byggt av betong på lerjord.
Min spontana tanke var också renoveringsgips men vi är rädda för att även den kan spricka. Men det är kanske ändå mer hållbart än renoveringstapet?
Vi misstänker att det beror på att det är gamla fogar i ytterväggen av tegel. Annars är huset stabilt byggt av betong på lerjord.
Min spontana tanke var också renoveringsgips men vi är rädda för att även den kan spricka. Men det är kanske ändå mer hållbart än renoveringstapet?
Lera är långt ifrån en stabil grund utan snarare en grund som ofta ger upphov till sättningar. Har ni tittat noga på grunden så att det inte finns tunna sprickor i den också för det är inte alls ovanligt att det även syns sprickor även där även om dom kan vara små och tunna.
Det tror jag inte att det finns. Men jag tror inte att vi kan göra så mycket åt det oavsett. Huset är ett kedjehus, vi har bara tomt på fram och baksida. Huset är på 1 1/2 plan med källare.
Det känns inte som om det har med sättning att göra(om sättningen är så aktiv borde det nog synts problem i kaklet som var innan, plus synas på utsidan i teglet/grunden) tror mer på vilket bruk de använt och vilken mängd/fyllnadsdjup och vilket armeringsnät. Är det bara vanlig spackel och tapetväv ovanpå?? låter rätt konstigt för att laga en rasande betongvägg..spackel och tapetväv kan man ha på mindre hål i gips men det fastar inte på betong 😮😮😮😮😮De kan inte heller låtit det torkat ordentligt innan de målat ovanpå, och när det sen torkar så krymper det - alltså skapat rörelser så den tunna färgen spricker...
Det känns inte som om det har med sättning att göra(om sättningen är så aktiv borde det nog synts problem i kaklet som var innan, plus synas på utsidan i teglet/grunden) tror mer på vilket bruk de använt och vilken mängd/fyllnadsdjup och vilket armeringsnät. Är det bara vanlig spackel och tapetväv ovanpå?? låter rätt konstigt för att laga en rasande betongvägg..spackel och tapetväv kan man ha på mindre hål i gips men det fastar inte på betong ����������De kan inte heller låtit det torkat ordentligt innan de målat ovanpå, och när det sen torkar så krymper det - alltså skapat rörelser så den tunna färgen spricker...
Jag tvivlar på att det är en betongvägg. Visst finns det betonghus som är klädda med tegel men eftersom det är ett kedjehus/radhus av någon form så är det ännu mer osannolikt då ett sådant mest troligt isåfall skulle vara byggt med gavlar, mellanväggar och mellanbjälklag i betong och sen antingen ha ha långsidorna helt murade med tegel eller gjorda av trä med en halvsten som beklädnad. Men oavsett om det är kedje- eller radhus så var det inte så vanligt att man 1950 formade och gjöt hela väggar på villor, kjedjehus/radhus utan man gjöt möjligen grunden och murade väggarna med typ tegel, betonghålsten, siporex el dyl. Arbetskraften var fortfarande billig och olika sten att mura med var lättillgänligt i Skåne.
Att sprickor inte syntes i kaklet är inget konstigt för sättsprickor brukar gå genom fogarna eftersom den sortens sprickor ofta går diagonalt genom huset precis som de sprickor vi ser på bilderna.
Om man nu skulle ha en betongvägg som rasar som du antyder så har man större problem för betongen var rätt hyfsad på 50-talet då kriget var slut och material för byggnation åter var tillgängligt. Nu tror jag som sagt inte det är en betongvägg, möjligen en som är murad med betongsten och putsad men även en sådan kan mycket väl ha sättsprickor. Och hus byggda på skånsk lera rör sig hela tiden mer eller mindre, beroende på hur fuktig leran är vid olika tidpunkter.
Sen förstår jag inte vad du menar med att spackel inte fäster på betong?? Att bredspackla väggar går lika bra på betong och puts som på gipsskivor så detta är nog något du missuppfattat helt och hållet.
Skrapa upp sprickorna lite, fyll sprickorna med sandspackel, därefter limmar ni fast skarvremsa av papper med vävlim. spackla sedan väggen slät. Det kommer med största sannolikhet att hålla!
Skrapa upp sprickorna lite, fyll sprickorna med sandspackel, därefter limmar ni fast skarvremsa av papper med vävlim. spackla sedan väggen slät. Det kommer med största sannolikhet att hålla!
Tveksamt då firman först har bredspacklat och satt väv på hela väggen och fått sprickor. Sen varit tillbaka och gjort om jobbet och fått sprickor även efter denna lagning. Så vad är det som skulle göra skillnad att laga en tredje gång och att man skulle slippa sprickorna bara för att man har en pappersremsa över sprickan.
Murade väggar är ju till skillnad från kombinationen trä- och gipsväggar stomma på ett helt annat sätt och det är andra krafter som orsakar sprickor i sådana murade väggar. Tror man får leta orsaken till att det spricker någon annanstans än själva målningsarbetet.
Jag tvivlar på att det är en betongvägg. Visst finns det betonghus som är klädda med tegel men eftersom det är ett kedjehus/radhus av någon form så är det ännu mer osannolikt då ett sådant mest troligt isåfall skulle vara byggt med gavlar, mellanväggar och mellanbjälklag i betong och sen antingen ha ha långsidorna helt murade med tegel eller gjorda av trä med en halvsten som beklädnad. Men oavsett om det är kedje- eller radhus så var det inte så vanligt att man 1950 formade och gjöt hela väggar på villor, kjedjehus/radhus utan man gjöt möjligen grunden och murade väggarna med typ tegel, betonghålsten, siporex el dyl. Arbetskraften var fortfarande billig och olika sten att mura med var lättillgänligt i Skåne.
Att sprickor inte syntes i kaklet är inget konstigt för sättsprickor brukar gå genom fogarna eftersom den sortens sprickor ofta går diagonalt genom huset precis som de sprickor vi ser på bilderna.
Om man nu skulle ha en betongvägg som rasar som du antyder så har man större problem för betongen var rätt hyfsad på 50-talet då kriget var slut och material för byggnation åter var tillgängligt. Nu tror jag som sagt inte det är en betongvägg, möjligen en som är murad med betongsten och putsad men även en sådan kan mycket väl ha sättsprickor. Och hus byggda på skånsk lera rör sig hela tiden mer eller mindre, beroende på hur fuktig leran är vid olika tidpunkter.
Sen förstår jag inte vad du menar med att spackel inte fäster på betong?? Att bredspackla väggar går lika bra på betong och puts som på gipsskivor så detta är nog något du missuppfattat helt och hållet.
Der var utförligt 👍🏼 Men nog var d vanligt med betong(murad)
på 50-talet - det var ju det som ansågs bäst då?
Så vanligt väggspackel fäster alltså väl på denna grövre betongyta? Trodde nämligen det behövdes speciellt betongspackel då 😕
Tänkte en stund om det kommer fukt in via tegelväggen där bruket tydligen lossnat och att det oxå på påverkat..
Jag skiljer på betongvägg som för mig är en formad och helgjuten vägg och en murad vägg som kan vara murad av som jag gav exempel på, tegel, betonghålsten, siporex etc. Så stenar av betong kan naturligtvis också förekomma men sprickorna uppstår sällan igenom stenen utan i sådana murade väggar i fogarna som är dom svagaste punkterna.
Om det är en sådan murad vägg av betongsten så är den putsad med putsbruk på insidan och har inte betongen ytterst.
Men en betongyta går att bredspackla precis som en putsad yta går att spackla. Men om det är dåligt bunden puts som släpper från underlaget eller smular eller vittrar sönder pga dåligt bruk så får man knacka ner putsen och göra om den innan bredspacklingen. Men det spricker inte som på bilden utan då lossnar putsen och ramlar ner istället.
Om du ska bredspackla en vägg du haft gipsputs på måste du vara rejält säker på att du verkligen täcker all puts med spackel. Putsen är rejält mycket hårdare än spacklet, så annars kommer det bli fult när du slipar
