Jag är i alla fall inte ensam om att tro på bränslecellstekniken 
Fast det är ju egentligen ingen nyhet, det är många med som tror på den, inte minst inom fordonsbranschen
http://www.futureentech.com/2016/09/information-trends-estimates-20-million.html
Fast det är ju egentligen ingen nyhet, det är många med som tror på den, inte minst inom fordonsbranschen
http://www.futureentech.com/2016/09/information-trends-estimates-20-million.html
Nya Toyota Mirai visar vägen. Man har lyckats fixa en bränslecell som väger 13 kg och klarar av att producera omkring 130 kW el från vätgas. 5 kg vätgas lagras i tankar som väger ca 80-90 kg (vet inte om det är med eller utan gas) och ger 50 mils räckvidd. Det kan jämföras med ungefär 450 kg som batteriet i en Tesla Model S väger.
Bränslecellspaketet kostar omkring 350000kr. Det som drar upp priset är två faktorer. Det finns en del dyra metaller i bränslecellen (platina). Och sedan finns det ingen riktig industriprocess för att tillverka grejorna. Tankarna är gjorda av plast och karbon och borde inte vara särskilt dyra egentligen. Kan man få bort platinan eller återanvända den på något bra sätt borde man kunna kapa kostnaden för ett bränslecellspaket med en faktor 10. Jämfört med litiumjonbatterier så är potentialen högre, ett batteripaket kommer att bestå av flera hundra kg material ett tag till. Det kan aldrig bli gratis.
El kan tillverkas med elektrolyslys med omkring 50-60% verkningsgrad. Med en liten högtryckspump och inbyggd elektrolysutrustning borde man kunna "tanka" en vätgasbil med ett vanligt eluttag (vatten kan återvinnas från körningen till en liten tank). Detta drar upp elkostnaden per mil till kanske 4 kr, att jämföra med ca 2 kr för en batteribil. Många hänger upp sig på verkningsgraden men energikostnaden är inte en avgörande del av kostnaden för vägtransporter.
Bränsleceller har också jättepotential där vikten spelar roll. Flygfarkoster och båtar är det första jag tänker på. Med lite teknikutveckling så kanske vätgastankar kan bli en del av skrovet eller flygkroppen?
Bränslecellspaketet kostar omkring 350000kr. Det som drar upp priset är två faktorer. Det finns en del dyra metaller i bränslecellen (platina). Och sedan finns det ingen riktig industriprocess för att tillverka grejorna. Tankarna är gjorda av plast och karbon och borde inte vara särskilt dyra egentligen. Kan man få bort platinan eller återanvända den på något bra sätt borde man kunna kapa kostnaden för ett bränslecellspaket med en faktor 10. Jämfört med litiumjonbatterier så är potentialen högre, ett batteripaket kommer att bestå av flera hundra kg material ett tag till. Det kan aldrig bli gratis.
El kan tillverkas med elektrolyslys med omkring 50-60% verkningsgrad. Med en liten högtryckspump och inbyggd elektrolysutrustning borde man kunna "tanka" en vätgasbil med ett vanligt eluttag (vatten kan återvinnas från körningen till en liten tank). Detta drar upp elkostnaden per mil till kanske 4 kr, att jämföra med ca 2 kr för en batteribil. Många hänger upp sig på verkningsgraden men energikostnaden är inte en avgörande del av kostnaden för vägtransporter.
Bränsleceller har också jättepotential där vikten spelar roll. Flygfarkoster och båtar är det första jag tänker på. Med lite teknikutveckling så kanske vätgastankar kan bli en del av skrovet eller flygkroppen?
En del tror på bräsnleceller, andra på batterier, eller på Gen IV-reaktorer. Eller vågkraft, eller valfri annan förhoppningskraft.
Tiden kommer att visa vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Vi kan inte bygga framtiden på förhoppningar.
Svenskarna var en gång i tiden visionära och byggde bort sitt oljeberoende på tio år. Ett decennium! Och blev en förebild för resten av världen. Idag syns det omöjligt att göra något liknande, när utvecklingen ska styras av tro och förhoppning och inte av vetenskap. Det vore förbluffande om vi lyckas spendera hundratals miljarder i subventioner för att sedan hamna i effektbrist en kall vinterdag.
Tiden kommer att visa vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Vi kan inte bygga framtiden på förhoppningar.
Svenskarna var en gång i tiden visionära och byggde bort sitt oljeberoende på tio år. Ett decennium! Och blev en förebild för resten av världen. Idag syns det omöjligt att göra något liknande, när utvecklingen ska styras av tro och förhoppning och inte av vetenskap. Det vore förbluffande om vi lyckas spendera hundratals miljarder i subventioner för att sedan hamna i effektbrist en kall vinterdag.
En liten justering; de 30 grammen platina i Mirai kostar idag under tio tusen kronor så det är inte huvudorsaken till att FC-fordon är dyra. Långsiktigt krävs nog ändå annan teknik än platinabaserade katalysatorer för att generera och energiomvandla vätgas men just nu är det inte den begränsande faktorn.pelpet skrev:
Du räknar också lite högt på total verkningsgrad för FC- kontra batterifordon. Verkningsgraden sjunker ytterligare när du tar med omvandlingen av vätgasen tillbaka till el igen (i fordonets bränslecell). Energimässigt ligger en FC-bil verkningsgradsmässigt ungefär som en "snåldiesel".
Redigerat:
Totalt sett ligger en FC bil ungefär 30% bättre än en "snåldiesel".nanowire skrev:
Men det blir enormt komplext om man ska börja se till den totala verkningsgraden. Eftersom man då måste ta med hela processen från ax till limpa inklusive hela produktions och distributionskanalen, och samtidigt ta hänsyn till de effekter som uppstår då hela fordonsflottan konverterat till respektive energilagringsmodell.
Redigerat:
Jo, det är väldigt komplext med total verkningsgrad. I den jämförelsen kommer fossila alternativ ofta orättvist bra ut tex för att det inte tas hänsyn till hur mycket metan som faktist smiter ut när olja utvinns.
Var sätter du själv systemgränserna när du säger 30 % bättre?
Var sätter du själv systemgränserna när du säger 30 % bättre?
Jag har räknat på ungefär 60% verkningsgrad på elektrolys och 80% verkningsgrad i Miraiens bränslecell. Det borde bli ca 50% verkningsgrad från eluttag till elmotor. Om det kostar 2kr/mil att köra batteribil borde det bli ca 4kr/mil med bränslecellsbil.nanowire skrev:
Intressant att platinan bara kostar 10000kr. Då borde det finns möjlighet att kapa kostnaden med en faktor 20 vid massproduktion.
60 % verkningsgrad för en PEM-elektrolisör är rimligt, dock ska vätgasen komprimeras till 700 bar och transporteras också vilket kostar ytterligare ca 10 %-enheter.pelpet skrev:
80 % för foronets PEM-bränslecell är snarare 60 %.
