27x70 som läkt?
Hej!
Jag ska lägga nytt tak och kommer att byta ut papp (duk), läkt och pannor (Vittinge dubbelkupigt). Lutningen på hustaket är 37 grader respektive 27 grader på två utbyggnader. Bifogar bilder på hur det ser ut under pannorna på en av utbyggnaderna. Denna är byggd 1989 och har 10+20mm strö resp bärläkt.
Nu är det så att jag har virke över sen tidigare bygge i form av 27x70mm, hyvlat, vilket jag funderar på att använda som bär- och ströläkt. Första idén var att klyva dom till 27x27mm och 27x40mm men nu funderar jag på att helt enkelt lägga dom utan att klyva dom. Vad säger ni mer kunniga om mina tankar?
Har också läst att bärläkt ska enligt Svenskt trä "Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar." Vad betyder hel upplagskant och när är en kvist försvagande?
Mvh
Thomas
Jag ska lägga nytt tak och kommer att byta ut papp (duk), läkt och pannor (Vittinge dubbelkupigt). Lutningen på hustaket är 37 grader respektive 27 grader på två utbyggnader. Bifogar bilder på hur det ser ut under pannorna på en av utbyggnaderna. Denna är byggd 1989 och har 10+20mm strö resp bärläkt.
Nu är det så att jag har virke över sen tidigare bygge i form av 27x70mm, hyvlat, vilket jag funderar på att använda som bär- och ströläkt. Första idén var att klyva dom till 27x27mm och 27x40mm men nu funderar jag på att helt enkelt lägga dom utan att klyva dom. Vad säger ni mer kunniga om mina tankar?
Har också läst att bärläkt ska enligt Svenskt trä "Bärläkt ska ha hel upplagskant och får inte ha försvagande kvistar." Vad betyder hel upplagskant och när är en kvist försvagande?
Mvh
Thomas
Redigerat:
Ströläkten har till syfte att tillåta vatten att passera under bärläkten ner till rännorna utan att bli stående.
Om man har träd runt huset kan det komma in div bös (kvistar, barr etc), och då är det bra om ströläkten inte är för låg så den riskerar att sätta igen. Så i princip duger allting till ströläkt (3-50 mm), men 10-25 mm är nog det vanligaste.
Om man har betongpannor så är de oftast såpass täta så att det blir inte så mkt bös som kommer in under pannorna och kan täppa till.
Bärläkten ska bära tyngden av takpannor och snölaster, (+ ev personlast om man går på taket). Klassisk bärläkt är 30x50 mm. Både grövre och klenare förekommer. Grovleken/bärförmågan kompenseras genom hur tätt ströläkten sätts.
Alla kvistar försvagar en regels styrka. Ju fler och/eller större desto värre. Sedan är riktning och placering också av betydelse. Det är huvudsakligen, (men inte enbart?), kvistar som avgör vilken klass konstruktionsvirke hamnar i.
Alltså: Ja du kan använda din gles till både strö- och bärläkt. Dock kommer taket att bli 24 mm högre än vad de är idag. Eftersom glesen är grövre än det som sitter idag, så har du inga problem med bärigheten om du behåller avståndet mellan ströläkten. Sedan är det aldrig fel att sortera (såga) bort dåliga partier (stora och/eller många kvistar). Skarva bärläkten över ströläkten.
Om man har träd runt huset kan det komma in div bös (kvistar, barr etc), och då är det bra om ströläkten inte är för låg så den riskerar att sätta igen. Så i princip duger allting till ströläkt (3-50 mm), men 10-25 mm är nog det vanligaste.
Om man har betongpannor så är de oftast såpass täta så att det blir inte så mkt bös som kommer in under pannorna och kan täppa till.
Bärläkten ska bära tyngden av takpannor och snölaster, (+ ev personlast om man går på taket). Klassisk bärläkt är 30x50 mm. Både grövre och klenare förekommer. Grovleken/bärförmågan kompenseras genom hur tätt ströläkten sätts.
Alla kvistar försvagar en regels styrka. Ju fler och/eller större desto värre. Sedan är riktning och placering också av betydelse. Det är huvudsakligen, (men inte enbart?), kvistar som avgör vilken klass konstruktionsvirke hamnar i.
Alltså: Ja du kan använda din gles till både strö- och bärläkt. Dock kommer taket att bli 24 mm högre än vad de är idag. Eftersom glesen är grövre än det som sitter idag, så har du inga problem med bärigheten om du behåller avståndet mellan ströläkten. Sedan är det aldrig fel att sortera (såga) bort dåliga partier (stora och/eller många kvistar). Skarva bärläkten över ströläkten.
Medlem
· västragötaland
· 1 540 inlägg
25x38 mm är standard på all läkt idag att ha 10 mm som ströläkt är inte längre godkänt. Skulle inte lägga 27x70 blir för mycket trä under taket.
Tack för ett mycket klargörande svar!Oldboy skrev:
Ströläkten är satt med cc500 mellanrum men takstolarna har cc1200. Med cc500 missar man att fästa varannan ströläkt i takstolarna. Vilket alternativ blir bäst bärighet i cc500 eller cc600?
/Thomas
cc500 ger bäst bärighet.
Jag tror inte bärigheten påverkas nämnvärt av huruvida ströläkten spikas i takstolarna eller bara i råsponten. Möjligtvis om råsponten är tunn (<20 mm).
Personligen skulle jag använda ett cc-mått som är jämnt delbart med takstolarnas, så att man fäster över takstolarna. Typ 30, 40, eller 60 cm cc.
Jag tror inte bärigheten påverkas nämnvärt av huruvida ströläkten spikas i takstolarna eller bara i råsponten. Möjligtvis om råsponten är tunn (<20 mm).
Personligen skulle jag använda ett cc-mått som är jämnt delbart med takstolarnas, så att man fäster över takstolarna. Typ 30, 40, eller 60 cm cc.
Var i all sin dar, har du fått detta ifrån?johan ivarsson skrev:
Jag har jobbat inom byggbranschen i 20 år, och aldrig hört talas om det du säger. Jag säger inte att du har fel, men det är i alla fall inget jag hört talas om, eller som tillämpas. Att "27"/28x70 skulle bli för mycket trä, är enligt mig, rent skitsnack. Oavsett vem som först yttrat det.
Medlem
· västragötaland
· 1 540 inlägg
Läkten är ju till för att skapa en luftspalt under pannorna så man får ventilation och vatten ska kunna rinna ut. Att då ta 70 mm bara för att så blir det mer trä i vägen utan någon anledning är ju bara onödigt vist kan man men varför?!
Nu tror jag inte TS menade att sätta läkten på högkant 
Nu tror jag att du missuppfattade johan ivarsson, vad han menar, tror jag iaf, är att det är onödigt med så breda läkt!kulle skrev:Nu tror jag inte TS menade att sätta läkten på högkant
Det är bättre att klyva ner dem till 34 bredd av rent ekonomiska skäl, alltså dela dem på mitten.
Annars finns det inget skäl att dela dem, ingen som påstått att det inte går. Jag läste johans förra inlägg som att "det blir för mycket trä" som om han menade att det är onödigt med att lägga så mycket trä när det går att klyva dem.... så uppfattade jag han iaf.
Tänk så olika vi uppfattar saker, jag kan inte ha fel eftersom jag är felfri......
Haha
Så tokigt man kan uppfatta saker ibland, naturligtvis är det så han menade
Så tokigt man kan uppfatta saker ibland, naturligtvis är det så han menade
Tack för inputen!
Tänker attt jag klyver glespanelen till ströläkt och använder den som den är (28x70 natuligtvis) till bärläkt. Sätter ströläkten med cc300 eller cc400 då befintlig råspont bara är 17mm.
Underbart med detta forum där man alltid hittar råd och hjälp!!!
Tänker attt jag klyver glespanelen till ströläkt och använder den som den är (28x70 natuligtvis) till bärläkt. Sätter ströläkten med cc300 eller cc400 då befintlig råspont bara är 17mm.
Underbart med detta forum där man alltid hittar råd och hjälp!!!
Det kommer fungera utmärkt. Dock (vilket, nu inte har någon betydelse) blir det ju lika mycket trä. Sätter du 28x70 på cc 600, eller 28x35 på cc 300, så är det ju ingen skillnad i trämängd. Det Johan menar är, att du inte får någon luftspalt, just där det ligger bärläkt. Ju bredare, eller tätare med ströläkt, desto mindre luftspalt.Thoomas skrev:Tack för inputen!
Tänker attt jag klyver glespanelen till ströläkt och använder den som den är (28x70 natuligtvis) till bärläkt. Sätter ströläkten med cc300 eller cc400 då befintlig råspont bara är 17mm.
Underbart med detta forum där man alltid hittar råd och hjälp!!!
Detta har dock ingen betydelse. Ibland använd till och med 22x120 som ströläkt. Till strö används nästan uteslutande överblivet, eller tillgängligt material.
Måste nog försvara Johan lite här. Nu håller jag inte på med tegel särskillt ofta längre, men en hel del tidigare. För länge sedan kunde vi köra med ströläkt 12x40-50 mm vid renoveringar om det hade varit tunn ströläkt tidigare för att minimera bygghöjden och slippa byta all plåtgarnering. Sedan blev den tunna ströläkten "icke godkänd" (vilket naturligtvis inte är en lag). Då blev det just 25x38 mm som gällde för både strö och bärläkt. Men jag kan absolut tänka mig att läktens mått kan variera lokalt beroende på var i landet man befinner sig.
En annan sak som ingen diskutarade var den sk hela upplagskanten. Kan det inte vara som så att man vill ha en hel och skarp upplagskant som takpannan klackar vilar på?
Glespanel har ju iaf i min värld oftast fasade kanter. Kanske skulle du få bättre upplag för pannorna (fast sämre hållfasthet) om du klyver panelen och låter takpannornas klack vila på den klyvda raka kanten. Bara en tanke, vete sjuttton om det spelar någon roll i praktiken...
En annan sak som ingen diskutarade var den sk hela upplagskanten. Kan det inte vara som så att man vill ha en hel och skarp upplagskant som takpannan klackar vilar på?
Glespanel har ju iaf i min värld oftast fasade kanter. Kanske skulle du få bättre upplag för pannorna (fast sämre hållfasthet) om du klyver panelen och låter takpannornas klack vila på den klyvda raka kanten. Bara en tanke, vete sjuttton om det spelar någon roll i praktiken...
AG A skrev:
