Medlem
· Västernorrland
· 13 inlägg
Nu har man väl sällan köksfläkten på för jämnan, och dörren till toaletten är väl som regel stängd. För övrigt har vi vare sig toalett eller köksfläkt i stugan.
Inte heller kan jag förstå hur en skillnad i tilluftens temperatur på 40 grader (-20 ute, + 20 inne) kan ha någon betydelse för hur varma vedgaserna blir. För övrigt handlar det väl knappast om vid vilken temperatur gasen antänds; den temperaturen är mycket lägre än 800 grader. Möjligen handlar det om vilken temperatur som behövs för att förgasa veden.
Dock är det riktigt att min observation härrör från den öppna spisen. Utan spiskassett gav den knappast någon värme alls. Sedan vi satt in en kassett ger den ett bra värmetillskott. Och risken för att det ska ryka in har minskat väsentligt. Spiskassetten har dock inte tillförsel av uteluft, utan bränner med inneluft.
Inte heller kan jag förstå hur en skillnad i tilluftens temperatur på 40 grader (-20 ute, + 20 inne) kan ha någon betydelse för hur varma vedgaserna blir. För övrigt handlar det väl knappast om vid vilken temperatur gasen antänds; den temperaturen är mycket lägre än 800 grader. Möjligen handlar det om vilken temperatur som behövs för att förgasa veden.
Dock är det riktigt att min observation härrör från den öppna spisen. Utan spiskassett gav den knappast någon värme alls. Sedan vi satt in en kassett ger den ett bra värmetillskott. Och risken för att det ska ryka in har minskat väsentligt. Spiskassetten har dock inte tillförsel av uteluft, utan bränner med inneluft.
Redigerat:
eftersom köksfläktsexemplet inte uppfattats som en storleksjämförelse mellan de luftmängder som fläktar alt förbränningsluft till kamin behandlar så försöker jag ge lite förtydligande. Självklart gäller detta enbart om fläktar o eldstad befinner sig inom samma klimatskal. Oavsett om dörren till toa/bad/tvätt är stängd kommer hela husets luftvolym att så småningom vädras ut via dessa utrymmen och medverkar till undertrycket. För att ytterligare förtydliga förbränningsförloppet i en modern kamin så förvärms sekundärluften innan den släpps in till vedgaserna och kan i många fall uppnå 400-500 grader vilket gör att luften inte behöver stjäla så mycket energi från vedgaserna.I övrigt lite mer förtydligande om förbränning saxat från Äfab: Gasförbränning
En gasförbränning innebär en mycket mer komplicerad förbränningsteknik. Den pyrolysgas som bildas vid förgasningen är inte en enda gas, utan består av en blandning av kanske uppemot ett fytiotal olika ämnen/gaser. Där varje ämne har sina specifika förbränningstekniska egenheter. Vid förbränningen bildas sedan andra nya ämnen som skapas med utgångspunkt från bl.a. tillgången på luft, temperatur och turbulens. Vissa ämnen är lättflyktiga och finns BARA med under en liten tid av förbränningen, sedan har de ”tagit slut”, andra ämnen finns med under hela eldningscykeln. Det är därför omöjligt att på förhand exakt kunna avgöra vilka ämnen som kommer att finnas med i gasförbränningen.
Temperaturens betydelse
För att åtminstone skapa teoretiska förutsättningar att uppnå fullständig förbränning behövs därför en förbränningstemperatur som överstiger antändningstemperaturen för de svårast antändbara gaserna. Vid förbränning av kolväteföreningar ligger den temperaturen på ungefär 850 °C. För de tunga kolvätena (PAH) ligger många av ämnena på temperaturer runt 800 °C. Det betyder att flamman måste tillåtas komma upp i minst 850 °C om man skall uppnå goda resultat ur miljösynpunkt. Lättflyktiga kolväten (VOC) har i de flesta fall antändningstemperaturer som ligger runt 500- 600 °C och borde därför förbränningstekniskt inte utgöra några större problem vid förbränningen.
En gasförbränning innebär en mycket mer komplicerad förbränningsteknik. Den pyrolysgas som bildas vid förgasningen är inte en enda gas, utan består av en blandning av kanske uppemot ett fytiotal olika ämnen/gaser. Där varje ämne har sina specifika förbränningstekniska egenheter. Vid förbränningen bildas sedan andra nya ämnen som skapas med utgångspunkt från bl.a. tillgången på luft, temperatur och turbulens. Vissa ämnen är lättflyktiga och finns BARA med under en liten tid av förbränningen, sedan har de ”tagit slut”, andra ämnen finns med under hela eldningscykeln. Det är därför omöjligt att på förhand exakt kunna avgöra vilka ämnen som kommer att finnas med i gasförbränningen.
Temperaturens betydelse
För att åtminstone skapa teoretiska förutsättningar att uppnå fullständig förbränning behövs därför en förbränningstemperatur som överstiger antändningstemperaturen för de svårast antändbara gaserna. Vid förbränning av kolväteföreningar ligger den temperaturen på ungefär 850 °C. För de tunga kolvätena (PAH) ligger många av ämnena på temperaturer runt 800 °C. Det betyder att flamman måste tillåtas komma upp i minst 850 °C om man skall uppnå goda resultat ur miljösynpunkt. Lättflyktiga kolväten (VOC) har i de flesta fall antändningstemperaturer som ligger runt 500- 600 °C och borde därför förbränningstekniskt inte utgöra några större problem vid förbränningen.
Jämförelsen tjänar mest till att peka på att det är för små luftflöden för att vara en relevant effekt.Bjoern Abelsson skrev:
För att det skall förbrinna fullständigt utan tjära och sot i röken krävs att det kommer upp över 800ºC. Det kan kanske finnas tillfällen då tilluftens temperatur avgör skillnaden mellan ren och ofullständig förbränning, men det hänger mer på kaminens konstruktion och eldningstekniken.Bjoern Abelsson skrev:
Det går utmärkt att värma huset med en öppen spis, men det går åt mycket ved. Man skall komma ihåg att den öppna spisen under hundratals år varit det enda som många människor värmt sina hus med. Och inte bara det. En gång i tiden var den öppna spisen ett stort tekniskt framsteg som innebar en markant ökning i verkningsgrad jämfört med att elda på jordgolvet och ha ett hål i taket. Med detta sagt har den med våra mått mycket dålig verkningsgrad. Och det skulle den ha även om den tog förbränningsluften utifrån. Att låta spisen dra ut mångdubbelt mer luft än vad som behövs för förbränningen är dåligt för verkningsgraden. Att ta förbränningsluften inifrån rummet är det inte.Bjoern Abelsson skrev:
Renoverare
· Västra Götaland
· 1 110 inlägg
Något jag önskar att jag hade kollat upp i mitt al av kamin, är hur hårt man kan och får elda både kamin och skorstenslösning. Rekommendation för min contura är 2-3 kg ved/timme som max samt att den bör svalna en timme efter en eldad timme. 2-3 kg går ruskigt fort att bränna av om man inte drar ner till pyreldning och jag har gått över till blandved istället för björkved för att mildra effekten lite. Jag hade i mitt liv en föreställning om att jag kunde elda i timtals för mysfaktorn, men det går ruskigt snabbt att få upp lite för hög rökgastemp i stålskorstenen...
2-3 timmar, tja, vår kamin går dygnet runt på vintern under helgerna, tändet upp med tre-fyra vedträn sen en klabbe var 30-60 minut, håller värmen i hela huset när man väl fått upp tempen i kåken. Givetvis får man inte fuska vad gäller installationen, ett riktigt schakt ska skorstenen ha så inte värmen från den kan sprida sig till träkonstruktionen.
Det blev en intrikat diskussion det här. Intressant och lärorikt.
Vi pallrade oss iväg till en av stadens kaminbutiker häromdagen. Vi hade inte på något sätt bestämt oss men hade ett gott öga till Jötul F400. När vi till slut fick se den 'irl'kände vi båda att det inte var kaminen för oss, den passar inte vår stil eller i vårat hus.
Nu har ögonen istället fallit på Contura 450, en helt annorlunda kamin. Någon som ha erfarenhet av den? Eller kanske någon som kan tipsa om liknande alternativ?
Tack för input!
//Anders
Vi pallrade oss iväg till en av stadens kaminbutiker häromdagen. Vi hade inte på något sätt bestämt oss men hade ett gott öga till Jötul F400. När vi till slut fick se den 'irl'kände vi båda att det inte var kaminen för oss, den passar inte vår stil eller i vårat hus.
Nu har ögonen istället fallit på Contura 450, en helt annorlunda kamin. Någon som ha erfarenhet av den? Eller kanske någon som kan tipsa om liknande alternativ?
Tack för input!
//Anders
Säkert bra om man gillar utseendet, verkningsgraden är bra. Dock tror jag att sidoglasen snabbt sotar igen, men det kanske någon som har den kan upplysa om så är fallet.
Ska man lägga dom pengarna så kan ju denna vara ett alternativ
http://kaminexperten.se/kaminer/braskaminer/?productid=4936
håller värmen ( 7 tim) bra pga sin ganska stora massa, lite modernare stuk dock.
Ska man lägga dom pengarna så kan ju denna vara ett alternativ
http://kaminexperten.se/kaminer/braskaminer/?productid=4936
håller värmen ( 7 tim) bra pga sin ganska stora massa, lite modernare stuk dock.
Jag har nedanstående kamin. en contura 660T enligt webbsidan där jag hittade bilden. Jag trodde alltid att vi har en 550, men kan vara att de ändrade modellbeteckningar under de 8/9 år vi har den.
Den har inte sidoglas men om glaset i dörren kan jag säga följande:
Ja den brukar sota igen efter ett tag antagligen eftersom fönstret är lite kallare än resten av kaminens insida, för där försvinner sotet när den kommer upp i temperatur.
Sotet brukar dock inte vara ett större problem. Varje gång när jag tömmer kaminen på askan och förbereder en ny brasa torkar jag bort sotet med ett torrt hushållspapper, som jag sedan lämnar i kaminer för att eldas upp. Ibland när veden var för fuktig bildas det lite tjära ? på glaset. Detta torkar man inte bara bort, men det brukar försvinna efter några eldningar. Gör det inte det kan man enkelt ta de bort med lite vatten och eventuellt en skursvamp eller borste.
Den har inte sidoglas men om glaset i dörren kan jag säga följande:
Ja den brukar sota igen efter ett tag antagligen eftersom fönstret är lite kallare än resten av kaminens insida, för där försvinner sotet när den kommer upp i temperatur.
Sotet brukar dock inte vara ett större problem. Varje gång när jag tömmer kaminen på askan och förbereder en ny brasa torkar jag bort sotet med ett torrt hushållspapper, som jag sedan lämnar i kaminer för att eldas upp. Ibland när veden var för fuktig bildas det lite tjära ? på glaset. Detta torkar man inte bara bort, men det brukar försvinna efter några eldningar. Gör det inte det kan man enkelt ta de bort med lite vatten och eventuellt en skursvamp eller borste.
Ja det är just utseendet vi faller för, plus förstås att den verkar vara vettig när det gäller konstruktionen vad jag förstår. Vi gillar de stora glasytorna så man får väl hoppas att de inte sotar igen alltför mycket. Budgeten är i överkant för oss, vi åker ju också på att installera en skorsten, men det får gå.
Thanks!
A
Thanks!
A
Vill bara flika in att täljsten gör nytta. Har en Nibe Handöl 10T sedan snart 10 år. Den är klädd med täljsten på utsidan och inuti eldstaden. Plus att utrymmet ovanför eldstaden är fyllt med olivsten(tror jag det heter). Svårt att exakt ge en uppfattning om effekten av täljstenen, men om jag gör ett sista vedinlägg (4-5 vedträn) runt 8-9 på kvällen när det är 10-15 grader kallt ute. Och samtidigt justerar ned tilluften så det inte brinner för fort, så har jag på morgonen dagen efter 23 grader i rummet där kaminen står och 20-21 grader i andra änden av huset. Våningsplanet är 115m2 och ordinare värme har inte gått igång alls under natten.
