Önskar synpunkter på val av grund till nybygge.
Ojojoj...
Från en början var jag helt övertygad om att vi skulle gjuta en platta efter konstens nya regler. Fick sedan tips från en hantverkare jag har stort förtroende för att torpargrund/krypgrund vore en bättre lösning. Han säger att grunder inte är hans specialitet men torpargrund lämpar sig bättre för byggmetoden till huset. Även om jag var mer "pro-platta" så tog jag självklart rekommendationen på allvar och har nu gjort en hel del research. Jag har kommit fram till att de tidigare problemen med fukt i krypgrunden går att få bukt på mha nya metoder. Då jag verkligen inte kan bestämma mig så tänkte jag rådfråga er på forumet. Vad har ni för åsikter? Jag presenterar alternativen.
Kom gärna inte med kommentarer om att det ska vara platta bara för att det är det nya. "Just because". Kom gärna med faktorer jag missat, och väldigt gärna med personlig erfarenhet som kan motsäga eller bekräfta min skepticism gällande torpargrund.
Metoden som ligger bäst till för mig nu är inneluftventilerad krypgrund, följd av platta. Sist kommer uteluftventilerad krypgrund.
Båda torpargrunderna har förutsättningen att de är byggda med modernt material. Integrerad isolering i kantbalkarna.
1. Platta på mark med golvvärme.
+Plattan fungerar som ett element, lagrar golvvärme och jämnar ut temperaturen över dygnet.
+Väldigt fuktsäkert.
-Kräver inhyrda arbetare till flera arbetsmoment, därmed extra kostsamt.
-Till en stor grund kommer det bli dyrt med all den stora mängd betong.
-Lämpar sig inte väl till traditionellt bygge av timmerhus då plattan kommer bli riktigt ordentlig skitig/full med spån etc som är skadligt för syllen.
-VVS etc blir permanent gjutet/svårändrat.
-Linjelaster är inte specialitén.
2. Torpargrund med uteluftventilation.
+Kan utföra hela grunden själv.
+Billig, kantbalkarna är billiga.
+Isolerar trossbotten/golvbjälkar och kan därmed använda golvvärme som sprider sin värme in i huset.
+Lämpar sig för traditionell platsbyggd byggmetod av timmerhus då "skräpet" inte kommer i kontakt med syllen.
+VVS etc är mer lättreglerat.
+Lämpas sig bra för stora linjelaster.
-Fukt kommer finnas i krypgrunden. Huruvida detta är ett problem är dock oklart. Vissa leverantörer påstår att detta inte gör något då allt organiskt material (bjälkar/syll) är skyddat. Detta är dock info från leverantörer, och skillnaden mellan teori och praktik är oklar.
-Möss, andra gnagare och skadedjur kan komma in i krypgrunden. Detta tillsammans med den definitivt befintliga fukten gör att krypgrunden inte kan användas som någon som helst förvaring.
3. Torpargrund med inneluftsventilation.
+Kan utföra hela grunden själv.
+Billig, kantbalkarna är billiga.
+Lämpar sig för byggmetoden.
+VVS är lättreglerat.
+Ska vara fuktfritt, men är källkritisk mot informationen. Teori/praktik.
+Lämpar sig bra för stora linjelaster.
+Är integrerat med resten av huset, skadedjur- och fuktfritt innebär extra förvaringsutrymme. Som stor källararea med lågt i tak.
-Oisolerad trossbotten/bjälkar med golvvärme gör att golvvärmen får sämre möjligheter att enbart sprida värmen in i huset. Samma värmeeffekt skickas även ned i krypgrunden (Sånärsom de fysikaliska aspekterna hos temperatur). Dvs uppvärmningskostnad för område som inte används som boutrymme.
-Jag är skeptisk och källkritisk mot den praktiska verkligheten av teorin.
Från en början var jag helt övertygad om att vi skulle gjuta en platta efter konstens nya regler. Fick sedan tips från en hantverkare jag har stort förtroende för att torpargrund/krypgrund vore en bättre lösning. Han säger att grunder inte är hans specialitet men torpargrund lämpar sig bättre för byggmetoden till huset. Även om jag var mer "pro-platta" så tog jag självklart rekommendationen på allvar och har nu gjort en hel del research. Jag har kommit fram till att de tidigare problemen med fukt i krypgrunden går att få bukt på mha nya metoder. Då jag verkligen inte kan bestämma mig så tänkte jag rådfråga er på forumet. Vad har ni för åsikter? Jag presenterar alternativen.
Kom gärna inte med kommentarer om att det ska vara platta bara för att det är det nya. "Just because". Kom gärna med faktorer jag missat, och väldigt gärna med personlig erfarenhet som kan motsäga eller bekräfta min skepticism gällande torpargrund.
Metoden som ligger bäst till för mig nu är inneluftventilerad krypgrund, följd av platta. Sist kommer uteluftventilerad krypgrund.
Båda torpargrunderna har förutsättningen att de är byggda med modernt material. Integrerad isolering i kantbalkarna.
1. Platta på mark med golvvärme.
+Plattan fungerar som ett element, lagrar golvvärme och jämnar ut temperaturen över dygnet.
+Väldigt fuktsäkert.
-Kräver inhyrda arbetare till flera arbetsmoment, därmed extra kostsamt.
-Till en stor grund kommer det bli dyrt med all den stora mängd betong.
-Lämpar sig inte väl till traditionellt bygge av timmerhus då plattan kommer bli riktigt ordentlig skitig/full med spån etc som är skadligt för syllen.
-VVS etc blir permanent gjutet/svårändrat.
-Linjelaster är inte specialitén.
2. Torpargrund med uteluftventilation.
+Kan utföra hela grunden själv.
+Billig, kantbalkarna är billiga.
+Isolerar trossbotten/golvbjälkar och kan därmed använda golvvärme som sprider sin värme in i huset.
+Lämpar sig för traditionell platsbyggd byggmetod av timmerhus då "skräpet" inte kommer i kontakt med syllen.
+VVS etc är mer lättreglerat.
+Lämpas sig bra för stora linjelaster.
-Fukt kommer finnas i krypgrunden. Huruvida detta är ett problem är dock oklart. Vissa leverantörer påstår att detta inte gör något då allt organiskt material (bjälkar/syll) är skyddat. Detta är dock info från leverantörer, och skillnaden mellan teori och praktik är oklar.
-Möss, andra gnagare och skadedjur kan komma in i krypgrunden. Detta tillsammans med den definitivt befintliga fukten gör att krypgrunden inte kan användas som någon som helst förvaring.
3. Torpargrund med inneluftsventilation.
+Kan utföra hela grunden själv.
+Billig, kantbalkarna är billiga.
+Lämpar sig för byggmetoden.
+VVS är lättreglerat.
+Ska vara fuktfritt, men är källkritisk mot informationen. Teori/praktik.
+Lämpar sig bra för stora linjelaster.
+Är integrerat med resten av huset, skadedjur- och fuktfritt innebär extra förvaringsutrymme. Som stor källararea med lågt i tak.
-Oisolerad trossbotten/bjälkar med golvvärme gör att golvvärmen får sämre möjligheter att enbart sprida värmen in i huset. Samma värmeeffekt skickas även ned i krypgrunden (Sånärsom de fysikaliska aspekterna hos temperatur). Dvs uppvärmningskostnad för område som inte används som boutrymme.
-Jag är skeptisk och källkritisk mot den praktiska verkligheten av teorin.
Några små kommentare till din lista av fördelar och nackdelar:
Du skriver om kostnad för kantbalkarna.
Varför skulle kantbalken till torpargrunderna vara billigare än kantbalken till platta-på-mark-grunden?
Det är ju samma laster som skall bäras, och tjälproblemen är väl i stort sett de samma?
Bjälklag: Att lägga ut t.ex. 300 mm cellplast ser jag som en mycket billig form av "golvisolering".
Till det kommer lite armeringsnät och lite betong (som är ett mycket billigt material).
Hur kan ett bjälklag uppbyggt av träreglar, bjälklagsskiva, isolering (mineralull?) och undergolv bli billigare?
Du jämför ett konventionellt bjälklag med ett golv med ingjuten golvvärme.
Det går väl inte att jämföra rätt av, även torpargrundens hus måste väl ha ett värmesystem?
Skräp:
-Lämpar sig inte väl till traditionellt bygge av timmerhus då plattan kommer bli riktigt ordentlig skitig/full med spån etc som är skadligt för syllen.
respektive
+Lämpar sig för traditionell platsbyggd byggmetod av timmerhus då "skräpet" inte kommer i kontakt med syllen.
Men vänta nu! Vilken seriös byggare skulle medvetet lämna en massa organiskt material i grunden, för att generera mögel och annan mikrobiell påväxt i/under huset?
Kort sagt har jag svårt att tänka mig att någon annan grundläggningsmetod än "platta på mark" kasn bli mer ekonomisk, med bibehållen fuktsäkerhet och värmeisolering. Bortsett från golvvärmen då.
Speciellt den "inneluftsventilerade" torpargrunden ser jag som en riskkonstruktion. Hur hanteras fuktproblematiken där?
Du skriver om kostnad för kantbalkarna.
Varför skulle kantbalken till torpargrunderna vara billigare än kantbalken till platta-på-mark-grunden?
Det är ju samma laster som skall bäras, och tjälproblemen är väl i stort sett de samma?
Bjälklag: Att lägga ut t.ex. 300 mm cellplast ser jag som en mycket billig form av "golvisolering".
Till det kommer lite armeringsnät och lite betong (som är ett mycket billigt material).
Hur kan ett bjälklag uppbyggt av träreglar, bjälklagsskiva, isolering (mineralull?) och undergolv bli billigare?
Du jämför ett konventionellt bjälklag med ett golv med ingjuten golvvärme.
Det går väl inte att jämföra rätt av, även torpargrundens hus måste väl ha ett värmesystem?
Skräp:
-Lämpar sig inte väl till traditionellt bygge av timmerhus då plattan kommer bli riktigt ordentlig skitig/full med spån etc som är skadligt för syllen.
respektive
+Lämpar sig för traditionell platsbyggd byggmetod av timmerhus då "skräpet" inte kommer i kontakt med syllen.
Men vänta nu! Vilken seriös byggare skulle medvetet lämna en massa organiskt material i grunden, för att generera mögel och annan mikrobiell påväxt i/under huset?
Kort sagt har jag svårt att tänka mig att någon annan grundläggningsmetod än "platta på mark" kasn bli mer ekonomisk, med bibehållen fuktsäkerhet och värmeisolering. Bortsett från golvvärmen då.
Speciellt den "inneluftsventilerade" torpargrunden ser jag som en riskkonstruktion. Hur hanteras fuktproblematiken där?
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Får man fuktproblem i en krypgrund så är det ju lätt att åtgärda eftersom man slipper åt. En platta sitter där den sitter, får man fuktproblem med en sån är det mindre roligt. I och för sig så slipper man ju inte åt att inspektera utan att riva upp hela golvet så man lär inte märka fuktproblemen i första taget.
Prismässigt är krypgrunden att föredra. Materialet till ett bjälklag av virke och mineralull är billigare än vad cellplast, armering och betong kostar. Sen kan man göra det själv utan hyrd arbetskraft.
Prismässigt är krypgrunden att föredra. Materialet till ett bjälklag av virke och mineralull är billigare än vad cellplast, armering och betong kostar. Sen kan man göra det själv utan hyrd arbetskraft.
Hur kommer man åt (slipper åt?) en krypgrund med 1/2 meters höjd?Finndjävel skrev:
OK, får vi se kalkylen då!Finndjävel skrev:
Räkna på t.ex. 125 kvm grund så kan vi jämföra med mina siffror.
Och att snacka om vad man kan "göra själv" är ju ovidkommande.
Alla kan ställa ut kantelement, lägga ut cellplast, bocka armeringsjärn och blanda betong också.
Det är knappast någon raketvetenskap.
Nej, jag har svårt att se att priset skulle vara ett argument.
Priserna måste ju jämföras till färdigt undergolv. När plattan är gjuten finns ju undergolvet. Krypgrunden består ju av ganska många delar (murad: sula, mur, syll, C24-bjälklag, blindbotten, isolering, golvspån+någon golvvärmelösning).
Det starkaste argumentet för krypgrund tycker jag är möjligheten att ta upp höjdskillnader och hantera berg i dagen utan att spränga och fylla). Min krypgrund (ventileras enbart via sorptionsavfuktare) är mellan 40 och 120 cm hög. Sen är flexibiliteten och möjligheten att dra VA/el i efterhand en bonus.
Priserna måste ju jämföras till färdigt undergolv. När plattan är gjuten finns ju undergolvet. Krypgrunden består ju av ganska många delar (murad: sula, mur, syll, C24-bjälklag, blindbotten, isolering, golvspån+någon golvvärmelösning).
Det starkaste argumentet för krypgrund tycker jag är möjligheten att ta upp höjdskillnader och hantera berg i dagen utan att spränga och fylla). Min krypgrund (ventileras enbart via sorptionsavfuktare) är mellan 40 och 120 cm hög. Sen är flexibiliteten och möjligheten att dra VA/el i efterhand en bonus.
När jag byggde för 18 år sen var jag lika delad som du. Var emot krypgrund totalt och såg platta som enda alternativ. Men jag började se många fördelar med krypgrund. Samtidigt började jag märka att många hus har faktiskt stora fukt och mögel problem med platta på mark. Jag bygge med krypgrund, utomhus ventilerad tillsist.
Har inte haft några problem alls med grunden. Har aldrig haft avfuktare heller. Tycker att det är väldigt smidigt att flytta avlopp, sätta in nya, stambyte, sra nya vattenrör, åtgärda fuktskador på golv mm.
50 cm isolering blev det, därför trots avsaknad av golvvärme, golvet känns behaglig varm på vinter.
Inga råttor eller annat har jag sett där heller.
Jag är principiellt emot inomhus ventilerad grund. Eftersom på vinter dras ner varmfuktig luft som kan kondenseras och på hög sommar samma sak.
Enda fördelen är undertrycket som gör att ingen lukt kommer upp, på dommar tid. Men är huset väl ventilerat då finns det inget lukt heller.
Jag är helt nöjd med grunden och om jag ska bygga igen då bygger jag krypgrund.
Ridken för fukt och mögel skador är minimal bara om jorden är isolerad med plast och stenull.
Har inte haft några problem alls med grunden. Har aldrig haft avfuktare heller. Tycker att det är väldigt smidigt att flytta avlopp, sätta in nya, stambyte, sra nya vattenrör, åtgärda fuktskador på golv mm.
50 cm isolering blev det, därför trots avsaknad av golvvärme, golvet känns behaglig varm på vinter.
Inga råttor eller annat har jag sett där heller.
Jag är principiellt emot inomhus ventilerad grund. Eftersom på vinter dras ner varmfuktig luft som kan kondenseras och på hög sommar samma sak.
Enda fördelen är undertrycket som gör att ingen lukt kommer upp, på dommar tid. Men är huset väl ventilerat då finns det inget lukt heller.
Jag är helt nöjd med grunden och om jag ska bygga igen då bygger jag krypgrund.
Ridken för fukt och mögel skador är minimal bara om jorden är isolerad med plast och stenull.
Redigerat:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Jag vet inte hur prisnivån på byggmaterial ser ut i Sverige, här i Finland är materialet till en krypgrund betydligt förmånligare än till en platta. Jag har arbetat med försäljning av byggmaterial tidigare och hunnit räkna offerter på båda. T.ex. Cellplast är dubbelt dyrare än mineralull, nån slags sula och kantelement kommer man ändå att behöva fast man bygger platta. Det som skiljer är just undergolvet, cellplast + betong är ingen billig konstruktion. Sen beror det på lite hur man bygger, klart att om man börjar dimensionera med limträ för tio meters spännvidd så drar det iväg.KnockOnWood skrev:
Hursomhelst så håller jag med övriga att det är flexibiliteten och möjligheten att göra förändringar och inte priset som är den största fördelen med krypgrund. Håller med att "Inneluftventilerad krypgrund" inte låter som en bra idé. Många bygger nuförtiden luftsolfångare som de låter värma upp krypgrunden. På det sättet får man in varmluft utan att dra in en massa fukt.
Ja, men då är du ju tillbaka på "platta på mark".Matstj skrev:
Jorden är isolerad genom ett kapillärbrytande makadam-/gruslager, och det är värmeisolerat med mineralull eller cellplast. Och visst ligger där plastfolie, både som fukt- och radonisolering.
Så vad för nytta gör de där extra decimetrarna med kall, fuktig luft mellan mark och bjälklag?
Bortsett från att du får bygga upp ett självbärande bjälklag.
Nej, jag köper inte resonemanget.
OK, visst förstår vi att det är olika prisnivåer på byggnadsmaterial i olika länder.Finndjävel skrev:
Men du har fortfarande inte visat någon kalkyl, bara en massa tyckande om att det är "dyrare" och "ingen billig konstruktion".
Har du inga siffror alls att redovisa?
Och att ventilera krypgrunden med en luftsolfångare?
När vi inte sett solen på fjorton dagar och fuktighetsmätaren har parkerat på HI (= >95% RH).
Jo tjena mittbena
Ett fjärde alternativ skulle kanske kunna vara "varmgrund"? http://www.lfs-web.se/krypgrund-varmgrund.htm
Har ingen erfarenhet av denna dock så jag kan varken säga bu eller bä.
Har ingen erfarenhet av denna dock så jag kan varken säga bu eller bä.
Här hade det visst dykt upp en massa svar. Tack. Jag uppskattar alla svar så ska även ge min åsikt på allt.
En sak som ska klargöras är att detta inte enbart är en generell jämförelse. I mitt fall behöver jag inte jämföra kostnader till färdigt undergolv då bjälklag byggs av egna befintliga resurser. Däremot skulle jag vara tvungen (till skillnad från vissa andra) att inkludera arbetskostnader för gjutning av en platta, då jag inte skulle göra detta själv, det är sanningen i mitt fall. I övrigt bör nämnas att det inte gäller ett litet hus, och prisskillnaden för betong gentemot bara kantbalkar blir mer påtaglig ju större grunden är.
KnockOnWood, gällande "skräpet" får jag be dig läsa på om den traditionella byggnadsmetoden innan du talar om seriösa byggare. "Skräpet" har både namn och funktion och har haft det i hundratals år. Övriga saker du nämnde har andra svarat på.
Finndjävel, bra poäng. Felaktigheter i en platta blir ett väldigt permanent problem... Och jag tror på dina påståenden om priset, det är värdefullt att höra detta från någon med erfarenhet. Mina kalkyler pekar väldigt starkt åt att torpargrund är det mest ekonomiska. Jag säger dock inte att det stämmer för alla, men det stämmer i mitt fall.
Bob, tack men jag behöver inte jämföra kostnaden till färdigt undergolv eftersom jag använder egna resurser till detta. I tillägg kan även syllen tas bort från den listan då den inte utgör någon skillnad mot platta på mark i mitt fall. Höjdskillnaderna var en bra poäng som jag inte tänkt på.
Matstj, kul att höra, och grattis! Har du någon tråd här på forumet och ditt bygge?
mg765, tack! Kanon. DETTA är vad jag menar med en inneluftsventilerad krypgrund. Ditt förslag på en fjärdelösning är den jag redan presenterat som nummer tre. Tack för länken. Dvs, krypgrunden är integrerad i övriga husvolymen. Isolering finns både inuti balkarna och på dess in- och utsida. Isoleringen från bjälklaget är flyttad till grunden. Har du själv funderat över den? Kommit fram till något trots avsaknad av erfarenhet?
En sak som ska klargöras är att detta inte enbart är en generell jämförelse. I mitt fall behöver jag inte jämföra kostnader till färdigt undergolv då bjälklag byggs av egna befintliga resurser. Däremot skulle jag vara tvungen (till skillnad från vissa andra) att inkludera arbetskostnader för gjutning av en platta, då jag inte skulle göra detta själv, det är sanningen i mitt fall. I övrigt bör nämnas att det inte gäller ett litet hus, och prisskillnaden för betong gentemot bara kantbalkar blir mer påtaglig ju större grunden är.
KnockOnWood, gällande "skräpet" får jag be dig läsa på om den traditionella byggnadsmetoden innan du talar om seriösa byggare. "Skräpet" har både namn och funktion och har haft det i hundratals år. Övriga saker du nämnde har andra svarat på.
Finndjävel, bra poäng. Felaktigheter i en platta blir ett väldigt permanent problem... Och jag tror på dina påståenden om priset, det är värdefullt att höra detta från någon med erfarenhet. Mina kalkyler pekar väldigt starkt åt att torpargrund är det mest ekonomiska. Jag säger dock inte att det stämmer för alla, men det stämmer i mitt fall.
Bob, tack men jag behöver inte jämföra kostnaden till färdigt undergolv eftersom jag använder egna resurser till detta. I tillägg kan även syllen tas bort från den listan då den inte utgör någon skillnad mot platta på mark i mitt fall. Höjdskillnaderna var en bra poäng som jag inte tänkt på.
Matstj, kul att höra, och grattis! Har du någon tråd här på forumet och ditt bygge?
mg765, tack! Kanon. DETTA är vad jag menar med en inneluftsventilerad krypgrund. Ditt förslag på en fjärdelösning är den jag redan presenterat som nummer tre. Tack för länken. Dvs, krypgrunden är integrerad i övriga husvolymen. Isolering finns både inuti balkarna och på dess in- och utsida. Isoleringen från bjälklaget är flyttad till grunden. Har du själv funderat över den? Kommit fram till något trots avsaknad av erfarenhet?
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
En luftsolfångare gör inte mycket nytta på vintern det stämmer. Men det är inte under vintern som fuktproblem kan uppstå utan under höst och vår. Att relativa luftfuktigheten ligger på närmare 100 procent vintertid är vanligt och inget problem. Den utgår ifrån hur mycket vatten luften kan innehålla. När det är minusgrader så kan luften knappt innehålla nån fukt alls så 100% motsvarar nästan inget alls om man värmer upp luften.KnockOnWood skrev:Och att ventilera krypgrunden med en luftsolfångare?
När vi inte sett solen på fjorton dagar och fuktighetsmätaren har parkerat på HI (= >95% RH).
Jo tjena mittbena
Om man t.ex. har 20 grader inomhus och RH 40% och -5 grader utomhus och RH 95% så innehåller inomhusluften ändå mycket mera vatten. Men om man kan värma upp utomhusluften utan att nån extra fukt tillförs så får man luft med endast nån enstaka procent RH.
Eftersom det inte framgick något om "egna resurser" i frågeställningen så tog jag inte hänsyn till det när jag svarade. Menar du att du skulle göra ett bjälklag av timmer? (Bara nyfiken).
Avseende krypgrundstyperna så röstar jag ändå för en sluten, ouppvärmd och avfuktad grund. Uteluft är faktiskt en utdömd konstruktion numera. Inneluft känns helt enkelt onödigt, man utökar ju husets volym med hundra kubik (och uppåt).
Avseende krypgrundstyperna så röstar jag ändå för en sluten, ouppvärmd och avfuktad grund. Uteluft är faktiskt en utdömd konstruktion numera. Inneluft känns helt enkelt onödigt, man utökar ju husets volym med hundra kubik (och uppåt).
Vårt förra hus (byggt 84) hade en grund som jag aldrig ser nämnd i debatten om grundläggningsmetoder.
Det var en krypgrund med betongbjälklag. Dvs, inget oragniskt material överhuvudtaget i grunden.
Egentligen var det en plintgrund med 4 kraftiga gjutna hörnplintar. Mellan dessa gick det prefabricerade betongbalkar. På betongbalkarna låg det prefabricerade betongelement. Grunden var sedan inklädd med betongskivor med "dekoryta" som dolde balkar och plintar. på botten låg det plast mot marken. Det var snustorrt nere i grunden, och den var utförd med ståhöjd i större delen, det var en motfyllninga av grus mot kanterna som höll betongskivorna på plats.
Detta att det var torrt kan ha haft mer med markförhållanden att göra än konstruktionen.
Det var en krypgrund med betongbjälklag. Dvs, inget oragniskt material överhuvudtaget i grunden.
Egentligen var det en plintgrund med 4 kraftiga gjutna hörnplintar. Mellan dessa gick det prefabricerade betongbalkar. På betongbalkarna låg det prefabricerade betongelement. Grunden var sedan inklädd med betongskivor med "dekoryta" som dolde balkar och plintar. på botten låg det plast mot marken. Det var snustorrt nere i grunden, och den var utförd med ståhöjd i större delen, det var en motfyllninga av grus mot kanterna som höll betongskivorna på plats.
Detta att det var torrt kan ha haft mer med markförhållanden att göra än konstruktionen.
Tankarna om inneluftventillerad grund är jag misstänksam mot. Det innebär ju att man skickar ner fuktig inomhusluft i den svalare grunden, där det finns risk att den kommer i kontakt med kalla/svala ytor, Vilket ger kondens.
