Ett annat alternativ är att skapa en armorteringsavdrag i stället för ränteavdrag.
Det är ju intressant! Utan att ha tänkt för mycket på det känns det som att det är fördelaktigt för privatpersoner (som amorterar mer) och stat (liknande kostnader men belåningsgrad går ner) men inte för bankerna (som får in mindre räntepengar på sikt, men med tanke på deras vinster historiskt sett är det dags).
Kanske blir lite tråkigt när räntorna går upp och avdraget inte hänger med där, kanske går att koppla amorteringsavdraget till riksbankens utlåningsränta på något sätt.
Känns besvärligt, hur skall man stoppa folk från att bara plocka ut pengarna igen? Utan att folk kommer i kläm vid skilsmässor och dödsfall etc?
Jag har inte tänkt igenom det praktiska. Det var framförallt menjngen att visa alternativa riktningar för en lösning.
Men om jag nu ska fundera på en lösning gillar jag hur man löste armorteringskravet i Holland. Den skulle nämligen också funka för ett armorteringsavdrag.
I Holland har man också ränteavdrag (100%, men bara bolånet). Man har 30 år på sig att armortera av lånet, därefter får man inget ränteavdrag längre. Köper man ett dyrare hus, får man ett nytt bolån för prisskillnaden. Och för det nya lånet börjar man räkna från 0 till 30 år på nytt. Lån till ny bil blir inte bolån, även om man pantsätter huset för lånet.
På samma sätt kan man administrera ett amorteringsavdrag.
Problemen med nya finurliga avdrag skapar ny administration och kontrollsystem, för vi människor försöker hitta vägar att lura en bra tänkt lösning.
Personligen tror jag att man några år efter att ränteavdragen helt försvunnit har anpassat sig till det. Men idag när de finns och för vissa då också ger minskad skatt dvs lite mera i plånboken så självklart ger det reaktioner, så var det när man sänkte avdragsnivåerna och maxnivå där det sjönk ytterligare.
Trots allt så är det många som lånar till konsumtion, både direkt och på fastighet, och får viss subventionering. Med t.ex. amorteringsavdrag på enbart bolån och där man lånat på fastigheten för konsumtionsköp så får de subvention, men inte de med övriga lån. Tror inte på att ett avdrag ska ersättas med något annat, utan att avveckla för att förenkla.
Ta bort räntaavdraget är en dålig ide. Det skulle spara lite pengar åt staten, men inte få önskade effekter.
I ett historidkt perspektiv, eller i absoluta tal.... Vad har 0.5% höjd ränta för effekt? Skulle den överhettade bostadsmarknasden sansa sig? Skulle budgivningarna stanna vid accepterat pris isf rusa iväg pga att man måste skaffa bostad till vilket pris som helst, som man har råd med.
Bättre vore med fastighetsskatt baserad på köpeskillingen.
Har husköparen eller "marknaden" trissat upp priset får han oxå betala lite mer i skatt. Man kan oxå se det som att man betalar reavinstskatten när den uppstog, men innan den är realiserad. Man skulle kunna minska reavinstskatten och minska inlåsningseffekten.
Man skulle inte riskera amorteringsproblem för dom som redan sitter med stora lån.
Med en normal ränta skulle ränteavdraget vara en stor kostnad för staten, men det är ingen stor kostnad idag.
Fast du skulle höja tröskeln för de som skall köpa sitt första boende. Och folk får låna till att betala skatt.
Jag tror på att hålla det enkelt. Trappa ner ränteavdraget över tid.
Sedan skulle det vara intressant om staten använde sitt bolåneinstitut, SBAB, för att pressa ner boräntorna något samtidigt så det blir mera lättsmält för väljarna på bekostnad av bankernas marginaler. Detta gjordes framgångsrikt före alliansen fick makten 2006 och skulle sälja SBAB vilket inte blev av.
Ta bort räntaavdraget är en dålig ide. Det skulle spara lite pengar åt staten, men inte få önskade effekter.
I ett historidkt perspektiv, eller i absoluta tal.... Vad har 0.5% höjd ränta för effekt? QUOTE]
Bör verkligen staten behålla en reduktion för räntor (utan max belopp) så som det ser ut idag? Med räntor på +10% fanns det skäl till att införa ränteavdrag men inte idag.
Man har låga räntor just nu, avveckla det över 20år.
Problemen med nya finurliga avdrag skapar ny administration och kontrollsystem, för vi människor försöker hitta vägar att lura en bra tänkt lösning.
Det tyckte jag också när rut- och rot-avdrag infördes. Men uppenbarligen lyssnade inte tillräcklig många politiker på mig
Men om man nu ska ha ett avdrag kopplat till lån och om man nu vill stimulera amortering, då ska man inte ha ränteavdrag men amorteringsavdrag.
Ta bort räntaavdraget är en dålig ide. Det skulle spara lite pengar åt staten, men inte få önskade effekter.
I ett historidkt perspektiv, eller i absoluta tal.... Vad har 0.5% höjd ränta för effekt? QUOTE]
Bör verkligen staten behålla en reduktion för räntor (utan max belopp) så som det ser ut idag? Med räntor på +10% fanns det skäl till att införa ränteavdrag men inte idag.
Man har låga räntor just nu, avveckla det över 20år.
Tycker inte vi har låga räntor utan normala räntor .
Tycker inte vi har låga räntor utan normala räntor .
Allt är relativt, vi skaffade vårt hus på 80-talet och då var 12-15 % normalt, så sett över tiden så kan man nog inte räkna med 0.5 % ökning som refernsnorm vilket anges i tidigare inlägg. Förändringar på världsmarknaden med Kina och kanske USA, samt problemen i EU kan göra att det kan bli större och snabbare förändringar.
Det är väl det som kännetecknar stora kriser att ingen kan förutse när de kommer, gäller även mindre men kännbara.
politiker söker alla möjligheter att öka skatteuttaget för varje skattebas . för att legitimera detta sprids desinformation som i detta fallet kallas bostadsbubbla .
