Ventilation, frånluftsfläkt eller självdrag
Jag funderar på hur jag ska ventilera min halvbyggda verkstad/snickarbod/veteranbilsgarage utanför Linköping. Det är på 40 m[SUP]2[/SUP] invändigt och 2.5 meter i takhöjd. Grunden är av betong på 20 cm cellplast (platta på mark). Väggarna kommer ha 10 cm isolering och i taket blir det väl runt 20 cm isolering. Jag kommer inte att täta med plast, ser hellre att byggnaden får "andas".
Jag vill hålla temperaturen på ca 8 °C vintertid. Uppvärmning får nog bli via direktvärmande el.
Det jag funderar på är om man ska använda självdrag eller frånluftsfläkt för att sköta ventilationen.
Självdrag via 2 hål i vardera vägg är ju simpelt och problemfritt (inget i ventilationen som går sönder eller behöver underhåll) men fungerar dåligt om temperaturskillnaden inne och ute inte skiljer så mycket. När det är som kallast måste man kanske strypa flödet för att uppvärmningskostnaden inte ska skena (gissar jag).
En frånluftsfläkt ger ju ett garanterat flöde men frågan är om det räcker för att hålla borta problem med mögel i byggnaden och rost på verktyg/kromdetaljer under sommar- och höstmånaderna.
För att få ett hum om dimensionering och energiförbrukning så har jag räknat lite:
Det lägsta luftflödet som folkhälsomyndigheten rekommenderar är 4 l/s per person eller 0.35 l/s per m[SUP]2[/SUP]. Dom rekommenderar även att flödet är tillräckligt högt för att ge en luftomsättning på 0.5 rumsvolymer/timme. Eftersom jag bara kommer vistas i byggnaden under nån timme i stöten så lägger jag mig på 10 l/s (lite i underkant).
Om jag använder ett 125 mm ytterväggsgaller i ena väggen så kommer dess lufthastighet bli 0.01/(0.0625[SUP]2[/SUP]π
= 0.8 m/s. Detta verkar vara tillräckligt lågt för att inte ge ojlud och för att inte regn och snö ska sugas in.
Tryckfallet vid ytterväggsgallret blir ungefär 4 Pa (enligt figur i http://www.flaktwoods.se/01302105-13e5-4462-ac11-f110c2bcd503). Detta tryckfall är såpass lågt att det inte borde påverka val av fläkt. Det som påverkar valet blir då enbart flödet.
För att beräkna uppvärmningskostnaden av tilluften och byggnaden så har jag uppskattat att min ort (Linköping) har 30.000 gradtimmar per år om inomhustemperaturen är 8 grader.
Jag har höftat till med att mitt garage har ett totalt U-värde på 0.4. Skillnaden mellan mark- och utomhustemperatur är såpass lika att den försummas (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445224/FULLTEXT01.pdf).
Energiåtgången för att värma förlusterna i byggnaden blir då 0.4 W/m[SUP]2[/SUP]/K = 0.415030000 = 1800 kWh/år.
Energiåtgången för att värma tilluften blir 0.36 Wh/m[SUP]3[/SUP]/grad = 0.360.01360030000 = 390 kWh/år.
Energiåtgången för att driva fläkten blir nästan försumbar om man väljer en energisnål fläkt men om den antas dra 2 W så blir det 18 kWh/år.
Ni som kan det här med ventilation, har jag räknat helt galet nånstans eller ser det bra ut?
Och vad säger ni om eventuella fuktproblem? Borde jag klara mig utan att använda en avfuktare?
Jag vill hålla temperaturen på ca 8 °C vintertid. Uppvärmning får nog bli via direktvärmande el.
Det jag funderar på är om man ska använda självdrag eller frånluftsfläkt för att sköta ventilationen.
Självdrag via 2 hål i vardera vägg är ju simpelt och problemfritt (inget i ventilationen som går sönder eller behöver underhåll) men fungerar dåligt om temperaturskillnaden inne och ute inte skiljer så mycket. När det är som kallast måste man kanske strypa flödet för att uppvärmningskostnaden inte ska skena (gissar jag).
En frånluftsfläkt ger ju ett garanterat flöde men frågan är om det räcker för att hålla borta problem med mögel i byggnaden och rost på verktyg/kromdetaljer under sommar- och höstmånaderna.
För att få ett hum om dimensionering och energiförbrukning så har jag räknat lite:
Det lägsta luftflödet som folkhälsomyndigheten rekommenderar är 4 l/s per person eller 0.35 l/s per m[SUP]2[/SUP]. Dom rekommenderar även att flödet är tillräckligt högt för att ge en luftomsättning på 0.5 rumsvolymer/timme. Eftersom jag bara kommer vistas i byggnaden under nån timme i stöten så lägger jag mig på 10 l/s (lite i underkant).
Om jag använder ett 125 mm ytterväggsgaller i ena väggen så kommer dess lufthastighet bli 0.01/(0.0625[SUP]2[/SUP]π
= 0.8 m/s. Detta verkar vara tillräckligt lågt för att inte ge ojlud och för att inte regn och snö ska sugas in.Tryckfallet vid ytterväggsgallret blir ungefär 4 Pa (enligt figur i http://www.flaktwoods.se/01302105-13e5-4462-ac11-f110c2bcd503). Detta tryckfall är såpass lågt att det inte borde påverka val av fläkt. Det som påverkar valet blir då enbart flödet.
För att beräkna uppvärmningskostnaden av tilluften och byggnaden så har jag uppskattat att min ort (Linköping) har 30.000 gradtimmar per år om inomhustemperaturen är 8 grader.
Jag har höftat till med att mitt garage har ett totalt U-värde på 0.4. Skillnaden mellan mark- och utomhustemperatur är såpass lika att den försummas (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445224/FULLTEXT01.pdf).
Energiåtgången för att värma förlusterna i byggnaden blir då 0.4 W/m[SUP]2[/SUP]/K = 0.415030000 = 1800 kWh/år.
Energiåtgången för att värma tilluften blir 0.36 Wh/m[SUP]3[/SUP]/grad = 0.360.01360030000 = 390 kWh/år.
Energiåtgången för att driva fläkten blir nästan försumbar om man väljer en energisnål fläkt men om den antas dra 2 W så blir det 18 kWh/år.
Ni som kan det här med ventilation, har jag räknat helt galet nånstans eller ser det bra ut?
Och vad säger ni om eventuella fuktproblem? Borde jag klara mig utan att använda en avfuktare?
Själv är bäste dräng, eftersom ingen annan svarar så får jag göra det själv Efter lite sökande på det stora Internetet så hamnade jag på byggahus.se...
https://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/101076-basta-losningen-fukt-i-forrad-2.html diskuterar fukt rätt så ingående, hittade där även en länk till riktigt matnyttig information om fukt: http://www.lfs-web.se/fukt.htm.
Om man vill slippa avfuktare så verkar det som man måste hålla inomhustemperaturen några grader varmare än utomhustemperaturen under det fuktigare halvåret samt ha tillräckligt (vad det nu kan vara) luftflöde i ventilationen.
Tyvärr så innebär ju det att uppvärmningskalkylen i mitt förra inlägg inte duger.
Är det någon som har några praktiska erfarenheter att dela med sig av? Än så länge är det ju bara teori.
Efter lite sökande på det stora Internetet så hamnade jag på byggahus.se...https://www.byggahus.se/forum/grund-markarbeten/101076-basta-losningen-fukt-i-forrad-2.html diskuterar fukt rätt så ingående, hittade där även en länk till riktigt matnyttig information om fukt: http://www.lfs-web.se/fukt.htm.
Om man vill slippa avfuktare så verkar det som man måste hålla inomhustemperaturen några grader varmare än utomhustemperaturen under det fuktigare halvåret samt ha tillräckligt (vad det nu kan vara) luftflöde i ventilationen.
Tyvärr så innebär ju det att uppvärmningskalkylen i mitt förra inlägg inte duger.
Är det någon som har några praktiska erfarenheter att dela med sig av? Än så länge är det ju bara teori.
Jag blev lite nyfiken på hur mycket fukt man måste ta hand om och när på året man har störst fuktproblem.
Så jag letade fram lite väderdata från SMHI och räknade lite på det. Jag har valt Arvika för RF eftersom jag inte hittade någon sån data för Linköping. Som man kan se i tabellen längst ner så är fukten ett problem under 5 månader, klart längre tid än jag först trodde.
Observera att jag inte räknat på något fukttillskott inifrån byggnaden. Byggnaden är inte ett garage som man kör in och ut en slaskig bil i, den är ej heller tänkt att bebos mer än några timmmar i veckan. Jag har ej heller räknat på något fukttilskott in genom fasaden.
Eftersom jag inte alls är nån expert på ämnet så vill jag än en gång påpeka att mina beräkningar inte är helt att lita på.
Utomhusklimatdata (RF och temperatur) från SMHI för Arvika och Linköping.
Inomhusklimatdata.
Notera:
Röd färg indikerar att RF måste minskas för att undvika fuktproblem i byggnaden.
Grön färg indikerar en bra RF för mänskligt välbefinnande (40-60%).
Orange färg indikerar att RF inte orsakar fuktproblem i byggnaden men att den kunde vara bättre för mänskligt välbefinnande.
En avfuktare som har verkningsgraden 2 l/kWh skulle förbruka 72 kWh/år.
Så jag letade fram lite väderdata från SMHI och räknade lite på det. Jag har valt Arvika för RF eftersom jag inte hittade någon sån data för Linköping. Som man kan se i tabellen längst ner så är fukten ett problem under 5 månader, klart längre tid än jag först trodde.
Observera att jag inte räknat på något fukttillskott inifrån byggnaden. Byggnaden är inte ett garage som man kör in och ut en slaskig bil i, den är ej heller tänkt att bebos mer än några timmmar i veckan. Jag har ej heller räknat på något fukttilskott in genom fasaden.
Eftersom jag inte alls är nån expert på ämnet så vill jag än en gång påpeka att mina beräkningar inte är helt att lita på.
Utomhusklimatdata (RF och temperatur) från SMHI för Arvika och Linköping.
| Månad | RF (% för Arvika, månatligt snitt) | Temperatur (°C för Linköping, månatligt snitt) |
| Jan | 90 | -2 |
| Feb | 85 | -2 |
| Mar | 80 | +1 |
| Apr | 75 | +5 |
| Maj | 70 | +10 |
| Jun | 75 | +14 |
| Jul | 80 | +17 |
| Aug | 85 | +16 |
| Sep | 87 | +12 |
| Okt | 90 | +7 |
| Nov | 95 | +2 |
| Dec | 90 | -1 |
Inomhusklimatdata.
| Månad | Maximalt tillåten RF inomhus (%) utan uppvärmning. | RF inomhus (%) vid uppvärmning till 8 °C som lägst. | Vattenmängd att ta bort ur luften (g/h) för att få RF 5% lägre än maximalt tillåtna. Ventilationens flöde är 36 m[sup]3[/sup]/h. |
| Jan | 100 | 51 | 0 |
| Feb | 100 | 48 | 0 |
| Mar | 95 | 53 | 0 |
| Apr | 87 | 62 | 0 |
| Maj | 80 | 70 | 0 |
| Jun | 77 | 75 | 13 |
| Jul | 76 | 80 | 48 |
| Aug | 76 | 85 | 68 |
| Sep | 78 | 87 | 52 |
| Okt | 84 | 84 | 16 |
| Nov | 93 | 67 | 0 |
| Dec | 100 | 53 | 0 |
Röd färg indikerar att RF måste minskas för att undvika fuktproblem i byggnaden.
Grön färg indikerar en bra RF för mänskligt välbefinnande (40-60%).
Orange färg indikerar att RF inte orsakar fuktproblem i byggnaden men att den kunde vara bättre för mänskligt välbefinnande.
En avfuktare som har verkningsgraden 2 l/kWh skulle förbruka 72 kWh/år.
Jag tror att det bättre att du monterar en ångspärr och försöker få ett så tätt klimatskal som möjligt. Just för att hålla RF i schack men även för att minimera energiförlusterna.
Ett luftombyte på 4-5 L/s räcker alla gånger "ev mindre" om du inte har något som avger odörer eller dyligt.
Smartast tycker jag en enkel & snål badrumsfläkt med integrerad fuktstyrning. Då kan troligtvis den sköta vädringsbehovet själv.
Sedan tycker jag att du skall om möjligt satsa på mycket mer isolering.
Ett komplement till element skulle kunna vara en så kallad luftsolfångare, givetvis om solläget är gynnsamt.
Ett luftombyte på 4-5 L/s räcker alla gånger "ev mindre" om du inte har något som avger odörer eller dyligt.
Smartast tycker jag en enkel & snål badrumsfläkt med integrerad fuktstyrning. Då kan troligtvis den sköta vädringsbehovet själv.
Sedan tycker jag att du skall om möjligt satsa på mycket mer isolering.
Ett komplement till element skulle kunna vara en så kallad luftsolfångare, givetvis om solläget är gynnsamt.
Redigerat:
Om du ska ha garaget uppvärmt vintertid måste du montera ångspärr i vägg/tak .Fukten sätter sig i isoleringen och fryser annars. 1/3 in i isoleringen (sett från den varma sidan)
Med ett tätt skal är det nog att föredra med mekanisk ventilation ,vet ej om du skall svettsa tex.Men för att spara på den dyra värmen går det vell och öppna dörren ibland :/
Med ett tätt skal är det nog att föredra med mekanisk ventilation ,vet ej om du skall svettsa tex.Men för att spara på den dyra värmen går det vell och öppna dörren ibland :/
Tackar för tipsen
Av religiösa skäl så har jag valt att använda ångbroms istället för ångspärr. Med ångbroms måste man använda isolering som kan transportera fukt. Så inlägget från Tomture61 tycker jag är lite missvisande. Eller har jag missförstått något? Alla gamla hus klarar sig ju utan ångspärr.
Om jag sänker luftflödet från 10 till 5 l/s så skulle jag spara ungefär 200 kr per år i elräkning.
Angående badrumsfläkten så är problemet att jag vill ha ett konstant undertryck i byggnaden för att slippa fuktproblem.
Jag har kollat lite på luftsolfångare men problemet är att jag inte har någon sol på senhösten och vintern så den lösningen går tyvärr bort.
Jag har räknat lite på mer isolering och kommit fram till att det kostar mer än det smakar.
Totalt U-värde med 95 i vägg och 200 i tak samt 4 m[sup]2[/sup] fönster/dörr med U-värde 2.5 blir 0.4. Uppvärmningskostnaden blir enligt mitt tidigare inlägg då 1800 kWh/år.
Ökas isolering 50% (till 145 i vägg och 300 i tak) så blir det totala U-värdet istället 0.3. Uppvärmningskostnaden blir enligt mitt tidigare inlägg då 1350 kWh/år.
Skillnaden på 450 kWh/år blir i reda pengar 400 kr om man tittar på de senaste årens vinterpriser på el.
Eftersom jag av religiösa skäl valt att använda ångbroms istället för ångspärr så kostar isoleringen ganska mycket, gissningsvis 3-4 ggr mer än glasull. Den extra isoleringen borde då landa på 5000-10000 kr extra vilket skulle ta mig 10-20 år att tjäna igen.
Av religiösa skäl så har jag valt att använda ångbroms istället för ångspärr. Med ångbroms måste man använda isolering som kan transportera fukt. Så inlägget från Tomture61 tycker jag är lite missvisande. Eller har jag missförstått något? Alla gamla hus klarar sig ju utan ångspärr.
Om jag sänker luftflödet från 10 till 5 l/s så skulle jag spara ungefär 200 kr per år i elräkning.
Angående badrumsfläkten så är problemet att jag vill ha ett konstant undertryck i byggnaden för att slippa fuktproblem.
Jag har kollat lite på luftsolfångare men problemet är att jag inte har någon sol på senhösten och vintern så den lösningen går tyvärr bort.
Jag har räknat lite på mer isolering och kommit fram till att det kostar mer än det smakar.
Totalt U-värde med 95 i vägg och 200 i tak samt 4 m[sup]2[/sup] fönster/dörr med U-värde 2.5 blir 0.4. Uppvärmningskostnaden blir enligt mitt tidigare inlägg då 1800 kWh/år.
Ökas isolering 50% (till 145 i vägg och 300 i tak) så blir det totala U-värdet istället 0.3. Uppvärmningskostnaden blir enligt mitt tidigare inlägg då 1350 kWh/år.
Skillnaden på 450 kWh/år blir i reda pengar 400 kr om man tittar på de senaste årens vinterpriser på el.
Eftersom jag av religiösa skäl valt att använda ångbroms istället för ångspärr så kostar isoleringen ganska mycket, gissningsvis 3-4 ggr mer än glasull. Den extra isoleringen borde då landa på 5000-10000 kr extra vilket skulle ta mig 10-20 år att tjäna igen.
Gamla hus klarar sig utan ångspärr, ångbroms & ibland även utan isolering.
Kraven var annorlunda förr, idag vet man bättre oavsett religion...
Sänker du luftflödet minskar ju inte bara energiåtgången utan även tillförsel av fuktig luft speciellt sommartid.
Ska du skapa ett konstant undertryck i en byggnad "med en liten fläkt" utan en tät ångspärr blir ju som att försöka fylla ett durkslag med vatten
Dina "religiösa" val gör att hela projektet blir dyrare & sämre både i inköp och i drift.
Är själv inte troende så jag har svårt att förstå varför???
Kraven var annorlunda förr, idag vet man bättre oavsett religion...
Sänker du luftflödet minskar ju inte bara energiåtgången utan även tillförsel av fuktig luft speciellt sommartid.
Ska du skapa ett konstant undertryck i en byggnad "med en liten fläkt" utan en tät ångspärr blir ju som att försöka fylla ett durkslag med vatten
Dina "religiösa" val gör att hela projektet blir dyrare & sämre både i inköp och i drift.
Är själv inte troende så jag har svårt att förstå varför???
Man kan diskutera länge om vilken vägg som är bäst i vårt nordliga klimat,en stenvägg ,timmervägg eller kanske lera/halm.
Klart billigast byggkostnad och i långa loppet (uppvärmning) är en trästomme med mineralull typ 200 - 300 mm.
Nackdelen är att ytterväggen måste vara diffusionstät så vattenånga inte sätter sig i isoleringen (luften måste stå still i väggen) och ja detta är ingen religon , enbart ren skär fakta ! av årsmodell 2015.
Ska garaget ej värmas upp så använd ej plast i väggarna.
Nackdelen med plast i väggen är torr luft inomhus (kanske en fördel för din veteranbil) :wow:
Klart billigast byggkostnad och i långa loppet (uppvärmning) är en trästomme med mineralull typ 200 - 300 mm.
Nackdelen är att ytterväggen måste vara diffusionstät så vattenånga inte sätter sig i isoleringen (luften måste stå still i väggen) och ja detta är ingen religon , enbart ren skär fakta ! av årsmodell 2015.
Ska garaget ej värmas upp så använd ej plast i väggarna.
Nackdelen med plast i väggen är torr luft inomhus (kanske en fördel för din veteranbil) :wow:
Redigerat:
Härligt med lite mothugg, man kan ju alltid konvertera från en religion till en annan
Jag vill bara korrigera sune73 när det gäller lufttätheten för ångbroms. Det är INTE sant att en ångbroms per definition har dålig lufttäthet. Sen så kan man få en konstruktion väldigt lufttät enbart med gips, förutsatt att man gör skarvarna täta. Det kanske även kräver att man kör med utanpåliggande el.
Jag håller med er båda om att den billigaste lösningen definitivt är minerallull + ångspärr.
Vad som vore en fördel för min veteranbil skulle vara om jag blev klar med garaget/verkstaden nån jä**a gång så jag kunde göra den körduglig.
Jag vill bara korrigera sune73 när det gäller lufttätheten för ångbroms. Det är INTE sant att en ångbroms per definition har dålig lufttäthet. Sen så kan man få en konstruktion väldigt lufttät enbart med gips, förutsatt att man gör skarvarna täta. Det kanske även kräver att man kör med utanpåliggande el.
Jag håller med er båda om att den billigaste lösningen definitivt är minerallull + ångspärr.
Vad som vore en fördel för min veteranbil skulle vara om jag blev klar med garaget/verkstaden nån jä**a gång så jag kunde göra den körduglig
.Lite högt i tak tror jag är bra i diskussionerna
Ångbromsen är inte att jämföra med ångspärr. Ångbromsen är ju i första hand till för när risk för omvänd fukttransport föreligger, tex i fritidshus som periodvis är med och utan uppvärmning. Alltså när man kan tillåta hög luftfuktighet inomhus. Ångspärren är i huvudsak till för att inte varm och fuktig luft kan tryckas ut i kall isolering och kondensera där. Ångspärren monteras idag ofta indragen så tex eldragning kan göras utan att punktera ångspärren. Högsta möjliga täthet är A och O när det gäller bra isolering "U-värde" och ventilation.
Kämpa på och håll oss uppdaterade
Ångbromsen är inte att jämföra med ångspärr. Ångbromsen är ju i första hand till för när risk för omvänd fukttransport föreligger, tex i fritidshus som periodvis är med och utan uppvärmning. Alltså när man kan tillåta hög luftfuktighet inomhus. Ångspärren är i huvudsak till för att inte varm och fuktig luft kan tryckas ut i kall isolering och kondensera där. Ångspärren monteras idag ofta indragen så tex eldragning kan göras utan att punktera ångspärren. Högsta möjliga täthet är A och O när det gäller bra isolering "U-värde" och ventilation.
Kämpa på och håll oss uppdaterade
Har inte kommit nån vart alls...
Men det lutar åt att isolera med iCell (fått offert på 13400 kr). Kommer köra med elradiatorer och en avfuktare som jag styr via lite hobbyelektronik. Kommer köra med en frånluftsfläkt som ventilation.
För att slippa rost måste jag dock hålla den relativa luftfuktigheten på nedåt 60 % (http://sbi.se/om-stal/rostskydd).
Jag hoppas kunna svara på hur det gick om ett år, en lekstuga och skifferläggning har kommit emellan.
Men det lutar åt att isolera med iCell (fått offert på 13400 kr). Kommer köra med elradiatorer och en avfuktare som jag styr via lite hobbyelektronik. Kommer köra med en frånluftsfläkt som ventilation.
För att slippa rost måste jag dock hålla den relativa luftfuktigheten på nedåt 60 % (http://sbi.se/om-stal/rostskydd).
Jag hoppas kunna svara på hur det gick om ett år, en lekstuga och skifferläggning har kommit emellan.
Redigerat:
