Energibesparing genom att kombinera en värmekälla med värmepump
Detta ämne dyker upp då och då och svaren som ges är ofta ofullständiga eller direkt felaktiga. För er som läst mina tidigare inlägg vet att jag är extremt skeptiskt mot system där solvärme kombineras med värmepump.
Anledningen till min skepsis beror på att under sommaren när solvärmesystemet själv kan hantera energibehovet för tappvarmvattnet så är värmepumpen ej i drift. Det betyder att energiutbytet från solvärmesystemet sparar den el som värmepumpen annars skulle använt för produktionen av tappvarmvatten.
Det innebär att, beroende av värmefaktor vid tappvarmvattenberedning, så kommer ca 1/2 - 1/3 av energiutbytet från solvärmesystemet spara el och resterande del spara energi tagen ur omgivningen (luft, vatten, berg eller mark).
Detta är inte solvärmespecifikt utan gäller alla uppvärmningsalternativ som konkurrerar med värmepumpen om samma last t ex kaminer.
Det finns tillverkare som i stort sett enbart säljer värmepumpssystem i kombination med solvärmesystem. T ex www.eviheat.se och www.free-energy.com
Dessa system styr energin från solvärmesystemet på mer komplicerat sätt. Under sommaren bereder systemen tappvarmvatten direkt och då är värmepumpen ej i drift. Eftersom dessa företag ofta säljer väldigt stora system till sina kunder så blir det ofta värmeöverskott. Detta dumpar då dessa system i borrhålet (Smart sätt att kyla bort överskottsvärmen från solvärmesystemet för att undvika kokning).
Pga av detta hävdar företaget att ett kortare borrhål kan borras och det finns viss forskning som möjligtvis ger dem rätt i det. Frågan är dock om man skall anpassa borrhålet efter en specifik teknikkombination eller om borrhålet, som kan användas mycket längre än värmepumpen, bör anpassas för att klara system enbart med värmepump.
När energiutbytet från solvärmesystemet är för litet för att värma tappvarmvattnet förvärms ett delflöde av brinevätskan vilket leder till högre värmefaktor. Dock oklart hur mycket högre värmefaktorn blir. Personligen tror jag denna ökning är högst marginell.
Dessa företag hävdar att denna kombination höjer årsvärmefaktorn till 5 - 6. Sättet de räknar ut denna värmefaktor på tycker jag är tveksam. En högre årsvärmefaktor ger i jämförelse med ett system med redan relativt hög värmefaktor en låg besparing.
Om vi för diskussionens skull antar att de har rätt och att värmefaktorn ökar till 6. Hur stor blir då besparingen jämfört med en motsvarande värmepump utan solvärmesystem?
Låt oss anta att vi har en årsvärmefaktor på 4 för en ny modern bergvärmepump med golvvärme i huset.
Låt oss också anta att värmepumpens elanvändning på årsbasis är 5 000 kWh för tappvarmvatten och värme. Då ger ett system med värmefaktor 6 en ytterligare årlig besparing på ca 1700 kWh per år och ett system med 8 en besparing på ca 2500 kWh.
Så för att sammanfatta: Kombinera inte uppvärmningskällor med värmepump. Vill ni satsa på solenergi och har värmepump rekommenderar jag er att investera i solceller. Tänk på att en hög värmefaktor jämfört med en relativt hög värmefaktor ger en relativt liten reell energibesparing
Anledningen till min skepsis beror på att under sommaren när solvärmesystemet själv kan hantera energibehovet för tappvarmvattnet så är värmepumpen ej i drift. Det betyder att energiutbytet från solvärmesystemet sparar den el som värmepumpen annars skulle använt för produktionen av tappvarmvatten.
Det innebär att, beroende av värmefaktor vid tappvarmvattenberedning, så kommer ca 1/2 - 1/3 av energiutbytet från solvärmesystemet spara el och resterande del spara energi tagen ur omgivningen (luft, vatten, berg eller mark).
Detta är inte solvärmespecifikt utan gäller alla uppvärmningsalternativ som konkurrerar med värmepumpen om samma last t ex kaminer.
Det finns tillverkare som i stort sett enbart säljer värmepumpssystem i kombination med solvärmesystem. T ex www.eviheat.se och www.free-energy.com
Dessa system styr energin från solvärmesystemet på mer komplicerat sätt. Under sommaren bereder systemen tappvarmvatten direkt och då är värmepumpen ej i drift. Eftersom dessa företag ofta säljer väldigt stora system till sina kunder så blir det ofta värmeöverskott. Detta dumpar då dessa system i borrhålet (Smart sätt att kyla bort överskottsvärmen från solvärmesystemet för att undvika kokning).
Pga av detta hävdar företaget att ett kortare borrhål kan borras och det finns viss forskning som möjligtvis ger dem rätt i det. Frågan är dock om man skall anpassa borrhålet efter en specifik teknikkombination eller om borrhålet, som kan användas mycket längre än värmepumpen, bör anpassas för att klara system enbart med värmepump.
När energiutbytet från solvärmesystemet är för litet för att värma tappvarmvattnet förvärms ett delflöde av brinevätskan vilket leder till högre värmefaktor. Dock oklart hur mycket högre värmefaktorn blir. Personligen tror jag denna ökning är högst marginell.
Dessa företag hävdar att denna kombination höjer årsvärmefaktorn till 5 - 6. Sättet de räknar ut denna värmefaktor på tycker jag är tveksam. En högre årsvärmefaktor ger i jämförelse med ett system med redan relativt hög värmefaktor en låg besparing.
Om vi för diskussionens skull antar att de har rätt och att värmefaktorn ökar till 6. Hur stor blir då besparingen jämfört med en motsvarande värmepump utan solvärmesystem?
Låt oss anta att vi har en årsvärmefaktor på 4 för en ny modern bergvärmepump med golvvärme i huset.
Låt oss också anta att värmepumpens elanvändning på årsbasis är 5 000 kWh för tappvarmvatten och värme. Då ger ett system med värmefaktor 6 en ytterligare årlig besparing på ca 1700 kWh per år och ett system med 8 en besparing på ca 2500 kWh.
Så för att sammanfatta: Kombinera inte uppvärmningskällor med värmepump. Vill ni satsa på solenergi och har värmepump rekommenderar jag er att investera i solceller. Tänk på att en hög värmefaktor jämfört med en relativt hög värmefaktor ger en relativt liten reell energibesparing
Intressant läsning.
Hur ser du på kombinationen solfångare + ackumulatortank + elpatroner? Dvs utan värmepump helt och hållet. Jag anser att i välisolerade nybyggda hus med FTX-ventilation är investeringen för värmepump väldigt hög (hög för luft/vatten, ännu högre för bergvärme). Motsvarande pengar kan istället läggas på solceller / solfångare.
Hur ser du på kombinationen solfångare + ackumulatortank + elpatroner? Dvs utan värmepump helt och hållet. Jag anser att i välisolerade nybyggda hus med FTX-ventilation är investeringen för värmepump väldigt hög (hög för luft/vatten, ännu högre för bergvärme). Motsvarande pengar kan istället läggas på solceller / solfångare.
Man kan ju låta solen förvärma vv den del av året den inte klarar att värma vv själv det tror jag är ett bättre sätt att nyttja de få kwh som solen ger under den märka delen av året. Under sommaren när inte vp behöver värma vv så klarar sig ju kompressorn från en del slitage från vv beredning med höga temperaturer vilket bör ge lite längre livs längd på vp. Det tar nog allt för många år att tjäna in en anläggning för att det ska gå att räkna hem och även solceller lär ju ta rätt många år att tjäna hem gissar jag.HansR skrev:
var och en må bli salig på sin tro!
Det kan definitivt vara en intressant kombination. Den lösningen fungerar också bra i äldre eluppvärmda byggnader. Och jag håller med om att i nybyggda energisnåla byggnader blir värmepump sannolikt en för stor investering.Mainstream skrev:
Om man nu lyckas få upp solbergvärmeanläggningen i så mycket som 7 i scop som vissa hävdar så är det imponerande.
Har man ett äldre hus som kräver 40 000 kWh eller mer så blir det ju viss skillnad i driftkostnad mellan 3.7 i scop och 7. Det blir en väldigt dyr chansning dock.
Teoretiskt sett så ger en höjning av brine-tempen med tre grader en ökning av cop med 10 %.
Har man ett äldre hus som kräver 40 000 kWh eller mer så blir det ju viss skillnad i driftkostnad mellan 3.7 i scop och 7. Det blir en väldigt dyr chansning dock.
Teoretiskt sett så ger en höjning av brine-tempen med tre grader en ökning av cop med 10 %.
Visst vad du än skriver visst...HansR skrev:
utan spårbarhet...plain f**king bulls**t!
