Och sen gör urtag i hammarband och takstol 70&75mm för att försänka takstolen i hammarbandet, hur mycket påverkar det styrkan?
I hammarbandet blir det ju en tryckbelastning och där har man fällt in takstolen, takstolen däremot dragbelastas men samtidigt är kanske inte belastningen speciellt stor just längst ut utan det hade varit värre med ett sånt urtag på mitten av takstolen.
Någon som har känsla för om man kan anta att en sån här konstruktion håller lika bra som om man inte jackat ur hammarband och takstol? Eller måste man gå upp i dimension (och då tappar hela jackningen syftet om man vill ha en så smäcker konstruktion som möjligt).
I princip skulle väl bjälkarna behöva vara lika mycket högre som urtagen är djupa för att behålla bärigheten.
Om man vill hålla nere höjden/klumpigheten, (vilket är fullt förståeligt), så kan man ju öka bredden på reglarna för att kompensera bärighetsförlusten pga urtagen, (i viss utsträckning).
Ett annat välkänt gammalt trick för att få saker att se smäckrare (och snyggare) ut är att snedsåga mot ändarna och fasa kanter.
Edit: Vad gäller bärigheten så är det en principiell uppskattning. Urtagen behöver inte sänka bärigheten riktigt lika mycket som de är djupa. De exakta beräkningarna får dock någon annan bistå med.
Hur hammarbandet påverkas vet jag inte men om inte konstruktionen skall vara öppen och/eller måste vara estetiskt tilltalande hade jag satt takstolsreglarna i balkskor mot hammarbandet..... Om inte annat så för att kunna sova bättre...
Jag tror att det är ungefär som oldboy skriver här att om du jackar ned 75mm i en 195 regel så motsvarar det att du har hållfasthet som i en 120 regel.
Troligen blir det inte fullt så illa, men näst intill.
Att öka bredden ger bara lite effekt, det är höjden som ger hållfastheten och mindre nedböjning.
Det blir den försvagning som hempularen skriver, du kan ta bort det du jackat ut ifrån hammarbandets (men jag skulle benämnt den bärlina) tvärsnitt.
Och då hållfastheten minskar med kvadraten på tvärsnittshöjden så blir det en extremt stor försvagning.
Kort sagt, gör inga urjackningar.
Det var bärlinan, vad det gäller takbjälkarna är det däremot ganska lugnt, där kan du antagligen jacka ur till hälften utan något problem. Böjmomentet är max i mitten av spännvidden.
Där problem kan uppstå är om du har fler än två upplag, dvs mer än två bärlinor, då har du även ett böjmoment där du vill jacka ut, på alla ställen utom de yttersta upplagen.
Ja samma sak om du låter takfoten sticka långt ut, alt inte har andra upplaget nära väggen.
Vad man kan göra med bjälkarna är att skydda dom från längsgående uppspjälkning med start där urjackningen är. Sätt en spikplåt eller laskbräda tvärs över.
Ursprungsplanen var att helt skippa taksprånget för att inte få "brädhögsutseende" dvs ett hammarband i rejäl dimension med lika rejäla takstolar uppepå utan ha allt i nivå. Men då får man inget taksprång. Men sen så såg jag denna ritning i en bok och tänkte att man kunde få allt så det var mer principen jag var ute efter.
Men det är klart man kanske kan komplettera ritningen i boken med balkskor på insidan. Frågan är då vad hammarbandet får för nerböjning, urtagen är ju liksom fulla med trä (från takstolen) så dom kan inte komprimeras.
Frågan är då vad hammarbandet får för nerböjning, urtagen är ju liksom fulla med trä (från takstolen) så dom kan inte komprimeras.
Tja, trä krymper ju och torkar med tiden, och med årstider. Och sen tål trä betydligt lägre tryck tvärs fiberriktningen.
Så svaret blir; du kan inte tillgodoräkna dig någon hållfasthet av att urjackningen är fylld med annat trä, i annan riktning.
Jag vill hävda att det är stor risk att takstolarna spricker enligt den blå linjen nedan:
Just att urtaget är format med skarpa hörn samlar spänningarna dit.
Runda hörn hade varit mycket bättre.
Just detta hände en grannes platta garagetak den snörika vintern 2009/2010.
Alla vi andra på gatan (det var likadana grupphus) skottade våra garagetak utom denna granne.
Han log överlägset åt oss andra räddhågade. Han var nämligen Chalmersprofessor i byggteknik.
Dan efter var han uppe och skottade, men då var det för sent
Hmm... undrar hur bra shotpeening tar på trä:wow:. Fast just den brottmoden borde en balksko kunna ta hand om.
Sen tänker jag mig att även om trät krymper blir det bara en viss utböjning på hammarbandet/bärlinan men sen är det stopp ändå och då trä sällan går sönder i tryck utan i drag (tror jag) bör inte fiberriktningen vara så viktig.
Men även om det håller vill jag inte gå emot någon sorts vedertagen försiktighetsprincip vid dimensionering så jag om sisådär 50år blir stämd till stenåldern av någon söndercurlad 30-talist som precis köpt sitt första hus.
Men frågan var snarare om det fanns en vedertagen dimensioneringsmodell som stödjer teorin.
varför jacka ur varken bärlina eller takstol är ju bara att montera bärlinan längre ner då får man ju kapa i hammar bandet men det spelar ju ingen roll ur konstruktionssynpunkt iallafall
Kanske lite begreppsförvirring. Jag har fått för mig att en bärlina till ett tak kallas hammarband dvs 45x195mm regel "C" i bilden. Fast den kan vara så att bärlinan är just en bärlina och ett hammarband endast är en liggande regel högst upp som inte tar last uppifrån utan bara håller ihop i längsled. Och man kan ha både bärlina och hammarband.
Hur som helst den vågräta regeln som tar lasten av takstolarna och själva takstolarna (eller takbjälkarna eller vad man nu säger om dessa reglar).
har inte riktigt förstått meningen med detta projekt vill du sänka takhöjden eller vill du sänka takfoten dvs att det ser lägre ut?
Jag vill ha takstolar och bärlina i samma nivå men samtidigt ha ett taksprång (takutstick) om möjligt.
Alternativet är att ha samma nivå på bärlina och takstolar och skippa taksprång eller lägga takstolarna uppepå bärlinan och få ett taksprång.
Tycker att lösningen på bilden borde funka med endast en mindre styrkeförsämring jämfört med att lägga takstolarna uppe på bärlinan. I takstolarna är spänningen mindre där inne ( dom dimensioneras efter spänningen på mitten) och i bärlinan är det på trycksidan och hålet fylls igen av takstolen.
