Vi har en hjärtvägg i enbart halvstens lertegel, från ca 1890. Den har varit putsad med enbart kalkputs i orginal. Vi valde dock att använda armeringsnät när vi putsade om, men det var i ett badrum där vi använde starkt hydrauliskt kalkbruk. Men lertegel är väldigt svagt, och spricker lätt, så var försiktig med att t.ex. plugga i det (även ifall det inte är omöjligt).
Enligt Kulturen i Lund går det bra med både kalkputs och lerputs, men lerputsen kräver kanske lite mer entusiasm! Jag kan dock tänka mig att det rejält förbättrar väggens futkutjämnande egenskaper att använda lerputs(?)
Tänk på att lerputs i stort sätt alltid spricker, men det är bara att gå över och fylla i sprickorna. 10cm låter väldigt tjockt, vet inte varför man skulle göra det?
Enligt Kulturen i Lund går det bra med både kalkputs och lerputs, men lerputsen kräver kanske lite mer entusiasm! Jag kan dock tänka mig att det rejält förbättrar väggens futkutjämnande egenskaper att använda lerputs(?)
Tänk på att lerputs i stort sätt alltid spricker, men det är bara att gå över och fylla i sprickorna. 10cm låter väldigt tjockt, vet inte varför man skulle göra det?
Vad är huset putsad med innan.
Vi har köpt en skånelänga byggd 1900 lertegel.
Ursprungligt putsat med kalk. Sedan på det med KC - KATASTROF!!!!!!!!!
Nu får jag knacka bila och riva ner allt. Pch putsa om med hydralisk kalkbruk - då vi bor på skånska blåsiga slätten.
Kalkputs andas och släpper genom fukt. KC ovanpå detta tpper igen allt med det resultatet att allt udner är fuktikt ständigt och rinner bokstavligen bort.
Dessutom ahr vi idag upptäck att en del av huset har man lagt på frigolit och putsat sedan. Ska precis skriva om detta. Hela väggen spriker! Det var det vi skulle åtgärda provisoriskt inför vintern som vi upptäckte katastrofen. Bakom väägen finns köker med väggskåp från 80 - med masonit intill väggen, som utgörs av TRETEX. Bakom tretex = lertegel. Sedan ?? Och sist frigolit och sedan KC puts. FÖrmodligen spricker KC:n pga att huset har väldigt låg grund - är i princip byggt som flytande torpargrund = mycket rörelser i huset.
SKit- skit skit...
Gamla hus ska man inte blanda moderna metoder i!
Och när vi frågade runt fanns det itne en enda hantverkare som rekommenderade annat än KC - och INGEN frågade vad huset var byggt av - vilket bruk osm använts till putsning ursprungligen eller vilken puts man använt i reparationer. Allt detta avgör vad du ska använda idag!
Bästa är att rensa bort allt man har lagt till udner de sista 50 åren. Ner till ursprunget. Och om du har lertegel - använd kalkbruk.
En bra kunskapkälla är Målarkalk http://www.malarkalk.se/sv/page/99/Produktinformation! Skriv till dem och fråga! Jag kan garantera att Danile ochh Oscar kommer att svara UTFÖRLIGTJag har fått OVÄRDELIG hjälp av dem - ni anar inte!
Sorry stavningen - är lite stressad =O/
Vi har köpt en skånelänga byggd 1900 lertegel.
Ursprungligt putsat med kalk. Sedan på det med KC - KATASTROF!!!!!!!!!
Nu får jag knacka bila och riva ner allt. Pch putsa om med hydralisk kalkbruk - då vi bor på skånska blåsiga slätten.
Kalkputs andas och släpper genom fukt. KC ovanpå detta tpper igen allt med det resultatet att allt udner är fuktikt ständigt och rinner bokstavligen bort.
Dessutom ahr vi idag upptäck att en del av huset har man lagt på frigolit och putsat sedan. Ska precis skriva om detta. Hela väggen spriker! Det var det vi skulle åtgärda provisoriskt inför vintern som vi upptäckte katastrofen. Bakom väägen finns köker med väggskåp från 80 - med masonit intill väggen, som utgörs av TRETEX. Bakom tretex = lertegel. Sedan ?? Och sist frigolit och sedan KC puts. FÖrmodligen spricker KC:n pga att huset har väldigt låg grund - är i princip byggt som flytande torpargrund = mycket rörelser i huset.
SKit- skit skit...
Gamla hus ska man inte blanda moderna metoder i!
Och när vi frågade runt fanns det itne en enda hantverkare som rekommenderade annat än KC - och INGEN frågade vad huset var byggt av - vilket bruk osm använts till putsning ursprungligen eller vilken puts man använt i reparationer. Allt detta avgör vad du ska använda idag!
Bästa är att rensa bort allt man har lagt till udner de sista 50 åren. Ner till ursprunget. Och om du har lertegel - använd kalkbruk.
En bra kunskapkälla är Målarkalk http://www.malarkalk.se/sv/page/99/Produktinformation! Skriv till dem och fråga! Jag kan garantera att Danile ochh Oscar kommer att svara UTFÖRLIGTJag har fått OVÄRDELIG hjälp av dem - ni anar inte!
Sorry stavningen - är lite stressad =O/
Intressant - varför använder man inte hydralisk kalk till obränt lersten?
Är ute efter kunskap.
Har det sedan inte lite att göra med vilken klimat huset finns i? Alltså vilket bruk man bör välja.
Eller i vilken väderstreck.
Anledningen att jag valde hydralisk kalk som bindemedel var: en södergavel - Skånska slätten = blåser jämnt från syd/väst. Kallt uthus. Gammal betonghålsten i tre olika varianter under.
Vind - vatten - saltvatten. Allt går åt olika hårt i olika bindemedel. Eller?
Är ute efter kunskap.
Har det sedan inte lite att göra med vilken klimat huset finns i? Alltså vilket bruk man bör välja.
Eller i vilken väderstreck.
Anledningen att jag valde hydralisk kalk som bindemedel var: en södergavel - Skånska slätten = blåser jämnt från syd/väst. Kallt uthus. Gammal betonghålsten i tre olika varianter under.
Vind - vatten - saltvatten. Allt går åt olika hårt i olika bindemedel. Eller?
Egentligen så är det mest riktiga att putsa obränd lersten med lera eller lera uppblandad med kalk. Och därefter fuktskydda fasaden genom kalkning (målning med kalkvatten).
Lerstenen är oerhört porös och känslig för vatten, samtidigt som den har en god egenskap av att kunna hantera inifrån kommande fukt på ett bra sätt om den inte putsas med för hårt bruk på insidan.
På utsidan uppstår problemet med att en för tät och för hård puts kommer att spricka eftersom putsbäraren är mjukare och mer rörlig än putsskiktet. Likaså riskerar man att då få för mycket inträngande fukt som aldrig hinner torka ut om man har en sådan hård och för tät puts. Det hydruliska kalkbruket tenderar till att få hårdare och tätare egenskaper som mer liknar KCC bruket, möjligen kan man använda KKH 50/50/650, men ett rent kalkbruk är att föredra.
Jag är nog mer tveksam till att jag själv skulle använt hydrauliskt kalkbruk till betonghålsten, personligen skulle jag nog då valt att rengöra från allt gammalt bruk och använd ett bra grundningsbruk, nät och KCC. Men det beror väldigt mycket på hur huset är byggt, om du har ett dåligt grundlagt hus som det ibland kan vara när det gäller gamla skånelängor (står utan grund ibland) så gäller det att ha mjukt brukt för dessa hus rör sig hela tiden beroende på tex tjälskjutning, dålig dränering etc.
Lerstenen är oerhört porös och känslig för vatten, samtidigt som den har en god egenskap av att kunna hantera inifrån kommande fukt på ett bra sätt om den inte putsas med för hårt bruk på insidan.
På utsidan uppstår problemet med att en för tät och för hård puts kommer att spricka eftersom putsbäraren är mjukare och mer rörlig än putsskiktet. Likaså riskerar man att då få för mycket inträngande fukt som aldrig hinner torka ut om man har en sådan hård och för tät puts. Det hydruliska kalkbruket tenderar till att få hårdare och tätare egenskaper som mer liknar KCC bruket, möjligen kan man använda KKH 50/50/650, men ett rent kalkbruk är att föredra.
Jag är nog mer tveksam till att jag själv skulle använt hydrauliskt kalkbruk till betonghålsten, personligen skulle jag nog då valt att rengöra från allt gammalt bruk och använd ett bra grundningsbruk, nät och KCC. Men det beror väldigt mycket på hur huset är byggt, om du har ett dåligt grundlagt hus som det ibland kan vara när det gäller gamla skånelängor (står utan grund ibland) så gäller det att ha mjukt brukt för dessa hus rör sig hela tiden beroende på tex tjälskjutning, dålig dränering etc.
Ja - det är en jungel och tusen saker man ska tänka på när man väljer puts!
Nu kapar jag denna tråd lite - ursäkta TS.
De pensionerade och verksamma murare vi konsulterade sa KC C eller B allihop...
Det är så att stallet är byggd av lertegel eller lersten. Bränt eller ej - det vet jag inte.
En lite tillbyggand med den gaveln som är utsatt är det nu jag putsar om. Men resten av stallet måste åtgärds då det finns mest KC som utputs och renoveringsputs. Ovanpå gammal och nyare kalkputs. På sina ställen rinner det nästan ut sand bakom KC:n.
Allt är "kronat" med en tjock putsskikt längst ner mot markytan, utdragen långt ut ovanpå stensättningen som fanns runt hela stallet (1 meter brett natursten i matjord närmast stallet). Med resultatet av att småkrypen har klätrat upp under KCputsen och dragit upp jorden långt upp. Och dem gamla kalkputsen vitrar sönder.
Så resten av stallet ska bit för bit även det putsas om under kommande åren.
Hur vet jag om det är bränt eller obränt lertegel?
Har försökt Googla utan hitta svar - och det finns inga hantverkare man kan fråga här.
Angående sättningar och rörelser av huset. Som jag förstått så är är kalkbruk mycket mer elastiskt än KC - även hydralisk kalkbruk. Har precis satt upp nätet så jag hoppas innerligt att det räcker. Övrigt har änden av stallet rätt djup gjuten grund (jämfört med husets grund som nästan är en flytande grund) - och grunden i tillbyggnaden verkar vara i gott skick - hård och inte alls porös.
Men det ska vi deffintivt komma ihåg när boningshuset ska åtgärdas! VIlket blir nästa sommar! Tack.
Nu kapar jag denna tråd lite - ursäkta TS.
De pensionerade och verksamma murare vi konsulterade sa KC C eller B allihop...
Det är så att stallet är byggd av lertegel eller lersten. Bränt eller ej - det vet jag inte.
En lite tillbyggand med den gaveln som är utsatt är det nu jag putsar om. Men resten av stallet måste åtgärds då det finns mest KC som utputs och renoveringsputs. Ovanpå gammal och nyare kalkputs. På sina ställen rinner det nästan ut sand bakom KC:n.
Allt är "kronat" med en tjock putsskikt längst ner mot markytan, utdragen långt ut ovanpå stensättningen som fanns runt hela stallet (1 meter brett natursten i matjord närmast stallet). Med resultatet av att småkrypen har klätrat upp under KCputsen och dragit upp jorden långt upp. Och dem gamla kalkputsen vitrar sönder.
Så resten av stallet ska bit för bit även det putsas om under kommande åren.
Hur vet jag om det är bränt eller obränt lertegel?
Har försökt Googla utan hitta svar - och det finns inga hantverkare man kan fråga här.
Angående sättningar och rörelser av huset. Som jag förstått så är är kalkbruk mycket mer elastiskt än KC - även hydralisk kalkbruk. Har precis satt upp nätet så jag hoppas innerligt att det räcker. Övrigt har änden av stallet rätt djup gjuten grund (jämfört med husets grund som nästan är en flytande grund) - och grunden i tillbyggnaden verkar vara i gott skick - hård och inte alls porös.
Men det ska vi deffintivt komma ihåg när boningshuset ska åtgärdas! VIlket blir nästa sommar! Tack.
Javisst, kalkbruket är mjukare och mindre hållfast än ett kalkcementbruk. Kalkbruket är av klass E sen går det via kalkcementbruken uppåt med D, C, B och A där A är starkast. Så därför är ditt kalkbruk mindre sprickbenäget. Men eftersom det var en betonghålstens vägg så tyckte jag att det kanske kunde varit lite mer hållfast bruk där. Men det blir nog bra med ditt bruk också men använd det starkaste hydrauliska kalkbruk du får tag i eftersom betonghålstenen knapp suger och därför är svårare att få fäste på. Skulle dock själv välja ett KC bruk nere på grunden om den ligger vid jorden.
En hårdbränd sten är vad man normalt kallar "tegelsten" och den kan du lägga i vatten under längre tid utan att det händer något. En obränd lersten kan du lätt krafsa ur med en spik eller om du lägger den i vatten blir det lervälling av den efter en tid. Det är stor skillnad på dom som knappast går att ta misste på.
Det finns mycket skånegårdar och gamla skånehus som har ren obränd lersten som byggmaterial. Ofta i tex korsvirkeshus och i hus med träpanel ytterst och tegel innanför.
Du får snart skynda dig för även om det hydrauliska kalkbruket karbonatiserar fortare så pågår processen en längre tid och det tar tid för bruket att nå full styrka. Ju kallare det är ju saktare går processen men å andra sidan så slipper du för snabb uttorkning just nu. Men kyla och frost är inte bra.
En hårdbränd sten är vad man normalt kallar "tegelsten" och den kan du lägga i vatten under längre tid utan att det händer något. En obränd lersten kan du lätt krafsa ur med en spik eller om du lägger den i vatten blir det lervälling av den efter en tid. Det är stor skillnad på dom som knappast går att ta misste på.
Det finns mycket skånegårdar och gamla skånehus som har ren obränd lersten som byggmaterial. Ofta i tex korsvirkeshus och i hus med träpanel ytterst och tegel innanför.
Du får snart skynda dig för även om det hydrauliska kalkbruket karbonatiserar fortare så pågår processen en längre tid och det tar tid för bruket att nå full styrka. Ju kallare det är ju saktare går processen men å andra sidan så slipper du för snabb uttorkning just nu. Men kyla och frost är inte bra.
Jepp - jag vet att det är bråttom. Det ska inte bli helt klart i år utan det sista blir kvar till nästa år. Gavelbiten på vinden har vi inte ens börjat på. Det var ett hästjobb att få bort tusen krampor på nätet (där det fanns) och allt bruk i alla tusen lager.
Dessutom finns pressenning över allt - pga blåsten. Ty DEN var ett stort problem även nu mellan 15-10 grader på dagarna och 10 på nätterna.
Kalken vi använt är NHL 5 - den starkaste, utav tre styrkor. Från Målarkalk.
Tack för infot om lertegeln - eller sten. Kommer att bli lätt att avgöra när man fått bort putsen. Invändigt är det enbart kalkat på väggen verkar det som. Men onödigt att krafsa där ännu.
Och grunden har jag rensat från jord och lägger på grov grus i dräneringsduk. Orkar inte dränera samtidigt (allt jobb gör jag och för hand) men senare kan vi dränera utanför gruset om det behövs - grundvattnet ligger ca 2 meter under markytan här. Ovanpå gruset närmast väggen ska det läggas cementplattor med ordentlig lutning bort från husgrunden - vi har massor av plattor. Dagvattensystem finns.
Tack Oceanis! Verkligen!
Dessutom finns pressenning över allt - pga blåsten. Ty DEN var ett stort problem även nu mellan 15-10 grader på dagarna och 10 på nätterna.
Kalken vi använt är NHL 5 - den starkaste, utav tre styrkor. Från Målarkalk.
Tack för infot om lertegeln - eller sten. Kommer att bli lätt att avgöra när man fått bort putsen. Invändigt är det enbart kalkat på väggen verkar det som. Men onödigt att krafsa där ännu.
Och grunden har jag rensat från jord och lägger på grov grus i dräneringsduk. Orkar inte dränera samtidigt (allt jobb gör jag och för hand) men senare kan vi dränera utanför gruset om det behövs - grundvattnet ligger ca 2 meter under markytan här. Ovanpå gruset närmast väggen ska det läggas cementplattor med ordentlig lutning bort från husgrunden - vi har massor av plattor. Dagvattensystem finns.
Tack Oceanis! Verkligen!
Redigerat:
Vi har bränt tegel på utsidan och lertegel på insidan. Med åren har putsen rasat lite i nederkanten speciellt på de ställe där det suttit radiatorer. Vi knackade ner det som var löst och sen tvättade och blötte lerteglet.
Sen drog vi på primer 4 gånger under ett dygn, detta gör att bruket fäster bättre men den största fördelen är att det stärker upp väggen så den inte är så mjuk och smulig längre.
Slutligen putsade vi upp väggen igen med hydrauliskt kalkbruk.
Glöm inte vattna ytan minst 10 dagar efteråt.
Sen drog vi på primer 4 gånger under ett dygn, detta gör att bruket fäster bättre men den största fördelen är att det stärker upp väggen så den inte är så mjuk och smulig längre.
Slutligen putsade vi upp väggen igen med hydrauliskt kalkbruk.
Glöm inte vattna ytan minst 10 dagar efteråt.
På bostadshuset har vi också en invändig skalmur av lersten - obrända lerstenar. Utvändigt vet jag inte ännu hur det förhåller sig.
Men när jag rivit de invändiga tretex-skivorna har jag även upptäckt att bakom alla element har väggen tagit skada. Spikarna är rostiga på de ribbor som tretex-skivorna är fästa på. Men endast bakom elementen.
Jag kommer putsa alla innerväggar med lera.
Varför valde du hydraulisk kalkbruk och inte luftkalk, DanielF?
Men när jag rivit de invändiga tretex-skivorna har jag även upptäckt att bakom alla element har väggen tagit skada. Spikarna är rostiga på de ribbor som tretex-skivorna är fästa på. Men endast bakom elementen.
Jag kommer putsa alla innerväggar med lera.
Varför valde du hydraulisk kalkbruk och inte luftkalk, DanielF?
Nyfiken fråga: tror ni skadorna beror på elementen eller fuktinträngning från fönstren? (Elementen sitter ju oftast under fönstren...)
Redigerat:
Jag har själv funderat på skadorna. Med tanke på att huset är från 1850 så lär ju inte radiatorer alltid suttit under fönstren. Så troligen installerades radiatorerna kanske runt 40-50 talet. Kanske var väggarna fortfarande rätt okej i putsen då.
Sen kanske man renoverade putsen på väggarna under 60-70-talet vilket resulterade i att man inte kunde putsa om bakom radiatorer och golvlister (eftersom returröret låg framför golvlisten).
Nu när jag tog bort radiatorerna så var putsen mycket sämre där.
Jag tänkte först att det var värmen, men eftersom det troligen varit varmt konstant så ser jag inte någon möjlighet till fuktsamling här. Det måste ha med att det inte fanns radiatorer förr och att putsen inte gjorts om.
Att det är dåligt bakom golvlisterna är en kombination av ovan samt kondens från gråstensgrunden som med åren givit en fuktvandring uppåt.
Min teori..
Sen kanske man renoverade putsen på väggarna under 60-70-talet vilket resulterade i att man inte kunde putsa om bakom radiatorer och golvlister (eftersom returröret låg framför golvlisten).
Nu när jag tog bort radiatorerna så var putsen mycket sämre där.
Jag tänkte först att det var värmen, men eftersom det troligen varit varmt konstant så ser jag inte någon möjlighet till fuktsamling här. Det måste ha med att det inte fanns radiatorer förr och att putsen inte gjorts om.
Att det är dåligt bakom golvlisterna är en kombination av ovan samt kondens från gråstensgrunden som med åren givit en fuktvandring uppåt.
Min teori..
Jag kände inte till luftkalk. Jag vet att hydrauliskt kalkbruk fungerar och är mer van vid den typ av bruk. Vet inte hur det ser ut i kostnad mellan dessa produkter, men h.kalkbruk var överkomligt och enkelt.Henrietta70 skrev:
Fuktvandringen är bättre på luftkalken - vanliga kalkbruket. Hydrauliskt kalk är hårdare. Används oftast på hårt utsatta ställen utomhus - MEN jag har stött på en till som rekommenderade Hydrauliskt kalkbruk inomhus - på lersten.
Det jag kan se hos oss - en fattimansbyggnad - är att KC:n som har använts har spruckit ordentligt - men inte luftkalken.
Angående putsskadorna under fönstren.
Hos mig har jag tolkat och gissat mig till följande:
Ingen fuktvandring från fönster! Detta vet jag då jag river i två vädersträck och i två rum. Inga spik rostiga högre upp än 10 cm upp från golvhöjd.
Fönstren är från 35-50 talet.
Väggarna har putsats invändigt med KC (svagt sådant) samtidigt har man satt på tretex, för då har man putsat in tunna träribbor. Jag gissar att KC:n och tretexen kom på plats samtidigt med fönstren, med tanke på vid vilken tidpunkt man har satt upp Masoniten i innertaket - istället för papper/tapet - och pga hur det ser ut på materiealet runt fönsterkarmarna och fönsternischerna.
Oljepannan med radiatorerna sattes in på 60 talet.
Det är ju ingen värme i radiatorerna på sommarhalvåret. Då är det som fuktigast. Jag tror att det är radiatorerna som är boven.
Den mesta av fukten kommer nerifrån - det ser jag på spikarna - i vart fall hos oss. Som vanligt är ju grundstenarna lagda på jorden direkt. Och sten "vidarebefordrar" vatten väldigt "fint"! (Tänk på äldre cementgjutna stall som ofta har en massa sten under som uppfyllnad - surt värre när det regnar!)
Här är det dessutom så oturligt sen att man har putsat huset utvändigt med KC OCH på detta målat med en för tät färg. Den kallas "murfärg" men är lacknaftabaserad och likförbannat för tätt - nu ramlar färgen och putsen av.
Lerstenhus är beroende av att det är fri fuktvandring. Det som kommer in (nerifrån hos oss) - det måste få komma ut igen.
Nu sitter jag i ett rum där alla skivor invändigt är borta och leran är så gott som helt framme. Den relativa luftfuktigheten ligger mellan 35-38 och när det regnar ute går den sällan över 40 %. Den gick ner ca 10 % efter jag fick bort tretex-skivorna. Och dessa - var torra som fnösk!
Det jag kan se hos oss - en fattimansbyggnad - är att KC:n som har använts har spruckit ordentligt - men inte luftkalken.
Angående putsskadorna under fönstren.
Hos mig har jag tolkat och gissat mig till följande:
Ingen fuktvandring från fönster! Detta vet jag då jag river i två vädersträck och i två rum. Inga spik rostiga högre upp än 10 cm upp från golvhöjd.
Fönstren är från 35-50 talet.
Väggarna har putsats invändigt med KC (svagt sådant) samtidigt har man satt på tretex, för då har man putsat in tunna träribbor. Jag gissar att KC:n och tretexen kom på plats samtidigt med fönstren, med tanke på vid vilken tidpunkt man har satt upp Masoniten i innertaket - istället för papper/tapet - och pga hur det ser ut på materiealet runt fönsterkarmarna och fönsternischerna.
Oljepannan med radiatorerna sattes in på 60 talet.
Det är ju ingen värme i radiatorerna på sommarhalvåret. Då är det som fuktigast. Jag tror att det är radiatorerna som är boven.
Den mesta av fukten kommer nerifrån - det ser jag på spikarna - i vart fall hos oss. Som vanligt är ju grundstenarna lagda på jorden direkt. Och sten "vidarebefordrar" vatten väldigt "fint"! (Tänk på äldre cementgjutna stall som ofta har en massa sten under som uppfyllnad - surt värre när det regnar!)
Här är det dessutom så oturligt sen att man har putsat huset utvändigt med KC OCH på detta målat med en för tät färg. Den kallas "murfärg" men är lacknaftabaserad och likförbannat för tätt - nu ramlar färgen och putsen av.
Lerstenhus är beroende av att det är fri fuktvandring. Det som kommer in (nerifrån hos oss) - det måste få komma ut igen.
Nu sitter jag i ett rum där alla skivor invändigt är borta och leran är så gott som helt framme. Den relativa luftfuktigheten ligger mellan 35-38 och när det regnar ute går den sällan över 40 %. Den gick ner ca 10 % efter jag fick bort tretex-skivorna. Och dessa - var torra som fnösk!
