Jag tycker att det är närmast pinsamt när en juristsajt inte har en länk till domen. Sedan så vet vi inte vad HD säger...
Innan dess vet vi inte....
Dessa borde varit lite mer utförliga i sin artikel....
Innan dess vet vi inte....
Dessa borde varit lite mer utförliga i sin artikel....
Alltomjuridik.se är ingen juristsajt, det är en sajt om juridik för lekmän (som antagligen inte bedöms orka läsa hela domar). De har andra betalsajter för det.
Här kommer hovrättens domskäl i citat (lär inte se snyggt ut, men jag orkar inte fixa till det). Jag vet inte om domen överklagades och om HD i så fall beviljade prövningstillstånd.
"HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Målet rör frågorna om köparna är berättigade till ersättning (prisavdrag och
skadestånd), och i så fall med hur mycket, på grund av att ombyggnader av fastigheten
Umeå Fretten 2 (fastigheten) skett utan bygglov och att köparna varit tvungna att
återställa fastigheten i bygglovsenligt skick.
Parterna har åberopat samma omständigheter till grund för sin talan som vid
tingsrätten. Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten. De handlingar
som parterna åberopat har hovrätten tagit del av i sin helhet. Köparna har dessutom
tillåtits att åberopa handlingarna Tjänsteskrivelse LOV 07-395 och Byggnadstaxering
2011-03-22. Förhören har spelats upp.
3
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
Hovrättens bedömning
Processlägesanalys
Enligt hovrättens mening bör frågorna i målet besvaras i följande ordning.
1) Fel
a) Har det olovligen utförts åtgärder på den aktuella fastigheten som krävt bygglov,
med den påföljden att rättelse måste vidtas på grund av beslut (till exempel beslut som
meddelats av byggnadsnämnden)?
b) Avviker fastigheten från vad parterna avtalat om eller vad säljarna utfäst i fråga om
tillåten boyta?
c) Avviker fastigheten från vad köparna med fog kunnat förutsätta i fråga om tillåten
boyta?
Om svaret på dessa frågor är nej ska käromålet ogillas. Om svaret på någon av
frågorna är ja, ska hovrätten pröva frågan om
2) Ond tro
a) Har säljarna upplyst om att boytan endast var 88 kvadratmeter?
b) Har köparna annars känt till eller bort känna till detta?
Om svaret på någon av dessa frågor är ja ska käromålet ogillas. Om svaret på frågorna
är nej ska hovrätten pröva frågan om
3) Rättsföljd – med vilket belopp ska köpeskillingen ska sättas ned eller skadestånd
utgå?
Fel?
Enligt vad som framgår av byggnadsnämndens beslut, frågelistan som är bifogad till
kontraktet och vad säljarna har medgett vid tingsrättsförhandlingen står det klart att det
har vidtagits vissa åtgärder på fastigheten utan bygglov, vilket medfört att boytan blivit
större än den som det funnits bygglov för. Det saknar betydelse om det är säljarna eller
någon annan som vidtagit dessa åtgärder. Köparna har visat att de ålagts att återställa
fastigheten till den boarea som det finns bygglov för, 88 kvadratmeter.
Förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna 10 kap. 25 § plan- och bygglagen i
4
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
dess äldre lydelse (SFS 1987:10) beträffande olovliga åtgärder och myndighets beslut
är därmed uppfyllda.
Fråga 1 a) ska alltså besvaras jakande – fastigheten såldes i ett skick som utgör fel.
Hovrätten behöver således inte pröva frågorna 1 b) eller 1 c). Köparna har därmed rätt
till kompensation, för det fall att de inte var i ond tro beträffande felet.
Har köparna varit i ond tro?
Har säljarna upplyst om att boytan endast var 88 kvadratmeter?
I den frågelista som säljarna upprättade inför köpet uppges följande. Fråga: ”Finns
erforderliga bygglov med åtföljande slutbesiktning? Eventuella anmärkningar?” På
detta ges följande svar: ”Nej (finns på garaget dock omgjort till lekrum)”. Både fråga
och svar är otydliga. Frågan måste rimligen avse sådana om- och tillbyggnader som
skett efter att huset uppfördes 1956. Köparna menar att svaret innebär att det endast var
det lekrum som fanns i ett tidigare garage som saknade bygglov, medan säljarna – som
hovrätten uppfattar dem – menar att innebörden är att det helt saknats bygglov för omoch
tillbyggnader, utom för garaget, som dock sedan det byggdes har inretts till
lekrum.
Det är säljarna som upprättat svaret på frågelistan, vilket talar för att eventuella
otydligheter ska tolkas till deras nackdel. Köparna har vidare lämnat tydliga och
detaljerade uppgifter om hur diskussionerna fördes om avsaknaden av bygglov för
lekrummet i samband med köpet. Slutligen förefaller den tolkning som köparna
förespråkar vara den naturliga. Mot den bakgrunden måste det svar som angivits på
frågelistan enligt hovrättens mening tolkas så, att det endast var ett lekrum (som fanns
i vad som varit ett garage) som saknade bygglov. Säljarna har alltså inte upplyst om att
boytan endast var 88 kvadratmeter.
Borde köparna ha förstått att boytan endast var 88 kvadratmeter?
Säljarna har anfört att köparna har eller borde ha förstått att boytan endast var 88
kvadratmeter; dels eftersom det framgick av senaste fastighetstaxering att boytan
5
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
endast var 88 kvadratmeter, vilket borde ha föranlett köparna att undersöka saken
ytterligare, dels därför att köparna inte har undersökt vilka bygglov som funnits.
Enligt 10 kap. 25 § plan- och bygglagen i här aktuell lydelse har en förvärvare rätt till
ersättning enligt 4 kap. 12 § jordbalken, om inte säljaren upplyst köparen om otillåtna
åtgärder eller köparen annars känt till eller bort känna till att bygglovspliktiga åtgärder
utförts utan tillstånd. I äldre förarbeten (till plan- och bygglagens föregångare, lag
(1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., prop.
1975/76:164, s. 83 ff) uttalas (trots lagrådets kritik mot regeln) att köparen genom
ovan nämnd bestämmelse har en slags undersökningsplikt i vissa situationer. Som
exempel nämns att köparen ska anses ha känt till eller bort känna till en olovlig åtgärd
när det vid tiden för köpet funnits en inskriven anteckning om föreläggande om
rättelse, och att köparen sett att en större tillbyggnad företagits och säljaren inte har
kunnat visa att bygglov till detta meddelats. Regeln synes inte ha tillämpats i praxis
och har kritiserats i litteraturen (Folke Grauers, Fastighetsköp, vid avsnitt 443.32).
Hovrätten gör i denna del följande bedömning. Utgångspunkten är att en köpare har
rätt att förvänta sig att bygglov finns för vidtagna bygglovspliktiga åtgärder. Det kan
inte komma i fråga att ålägga en köpare någon allmän undersökningsplikt av att
bygglov finns för om- eller tillbyggnader. Utdraget ur senaste fastighetstaxeringen
år 2003 kan inte, oavsett om det kommit till köparnas kännedom före avtalsslutet eller
inte, medföra någon utökad undersökningsplikt för köparna. Tvärtom innebär enligt
hovrättens mening det ovan diskuterade svaret som säljarna lämnat i frågeformuläret
om något en mindre omfattande undersökningsplikt, eftersom köparna med fog kunnat
uppfatta det svaret som att bygglov fanns för allt utom den förändrade användningen
av garaget.
Köparna har alltså inte varit i ond tro.
6
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
Rättsföljd?
Köparna har yrkat att köpeskillingen ska sättas ned med 751 485 kr och att säljarna ska
förpliktas att betala skadestånd med 18 300 kr. Båda dessa rättsföljder är sådana som
enligt 4 kap. 12 § jordabalken kan komma i fråga. Hovrätten behandlar dem var för sig
nedan.
Avdrag på köpeskillingen
Det avdrag på köpeskillingen som köparna begärt utgår från en påstådd
värdeminskning. Den modell som köparna utgått ifrån redovisas i detalj i tingsrättens
dom. Huvudsakligen bygger den på att förväntad boyta ställs i relation till den erhållna
(dvs. hälften) och att byggnadsvärdets andel av det totala taxeringsvärdet (61,57 %)
ställs i relation till köpeskillingen. Värdeminskningen skulle enligt köparna alltså
motsvara hälften av 61,57 % av köpeskillingen 2 100 000 kr. En sådan modell som
köparna förespråkar får till resultat att varje ”förlorad” kvadratmeter, i förhållande till
den förväntade ytan, medför lika stor värdeminskning.
Avdraget på köpeskillingen ska bestämmas till skillnaden mellan det som köparna
betalat och det värde fastigheten hade på grund av avsaknaden av bygglov och att det
fanns en skyldighet att återställa fastigheten i bygglovsenligt skick, dvs. den
värdeminskning som detta medförde. Det kan konstateras att det i den modell för
beräkning av skadestånd som köparna föreslagit inte tas hänsyn till några andra
faktorer än förlusten av förväntad boyta. Samtidigt kan det också konstateras att
säljarna varken har fört fram någon egen modell eller riktat några som helst
invändningar – annat än att den inte kan godtas – mot den beräkning som köparna
föreslagit. Även om frågan inte berörts uttryckligen är omständigheterna i målet, mot
denna bakgrund, sådana att frågan om prisavdragets storlek ska avgöras utifrån en
skälighetsbedömning grundad på den utredning som finns i målet (jfr. rättsfallet NJA
2011 s. 576, punkterna 6–8) och allmänna erfarenhetssatser.
Säljarna har alltså inte riktat någon specifik kritik mot den modell som köparna använt
sig av. Enligt hovrättens mening är modellen också en god utgångspunkt för
7
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
bedömningen, men det är inte rimligt att inte beakta att det inte bara är boytan som
bestämmer en byggnads värde och att värdet av ytterligare boyta avtar med storleken.
Den modell som köparna använt sig av skulle därför, enligt hovrättens mening, leda till
viss överkompensation. Hovrätten anser därför att avdraget på köpeskillingen ska
bestämmas till skäliga 500 000 kr.
Skadestånd
Det finns inte någon egentlig bevisning om de kostnader som köparna påstår sig ha
haft för att återställa fastigheten, annat än att köparna haft kostnader för att återställa
fastighetens boarea till 88 kvadratmeter. Köparna har dock lämnat tämligen detaljerade
uppgifter om vad kostnaderna bestått i. Säljarna har inte heller i denna del anfört några
specifika invändningar. Hovrätten ifrågasätter inte att köparna haft dessa kostnader och
finner dessutom de uppgivna kostnaderna om 18 300 kr som skäliga.
Detta innebär att säljarna solidariskt ska betala 518 300 kr till köparna, med ränta på
sätt som yrkats.
Rättegångskostnader
Eftersom köparna i allt väsentligt vunnit målet ska säljarna betala full ersättning för
köparnas rättegångskostnader såväl vid tingsrätten som i hovrätten. De yrkade
beloppen är skäliga.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Domen får överklagas senast den 23 juni 2014.
Hovrättsråden Hans Sundberg (referent) och Tom Madell samt tf. hovrättsassessorn
Lisa Hedlund har deltagit i avgörandet. Domstolen är enig"
Här kommer hovrättens domskäl i citat (lär inte se snyggt ut, men jag orkar inte fixa till det). Jag vet inte om domen överklagades och om HD i så fall beviljade prövningstillstånd.
"HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Målet rör frågorna om köparna är berättigade till ersättning (prisavdrag och
skadestånd), och i så fall med hur mycket, på grund av att ombyggnader av fastigheten
Umeå Fretten 2 (fastigheten) skett utan bygglov och att köparna varit tvungna att
återställa fastigheten i bygglovsenligt skick.
Parterna har åberopat samma omständigheter till grund för sin talan som vid
tingsrätten. Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten. De handlingar
som parterna åberopat har hovrätten tagit del av i sin helhet. Köparna har dessutom
tillåtits att åberopa handlingarna Tjänsteskrivelse LOV 07-395 och Byggnadstaxering
2011-03-22. Förhören har spelats upp.
3
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
Hovrättens bedömning
Processlägesanalys
Enligt hovrättens mening bör frågorna i målet besvaras i följande ordning.
1) Fel
a) Har det olovligen utförts åtgärder på den aktuella fastigheten som krävt bygglov,
med den påföljden att rättelse måste vidtas på grund av beslut (till exempel beslut som
meddelats av byggnadsnämnden)?
b) Avviker fastigheten från vad parterna avtalat om eller vad säljarna utfäst i fråga om
tillåten boyta?
c) Avviker fastigheten från vad köparna med fog kunnat förutsätta i fråga om tillåten
boyta?
Om svaret på dessa frågor är nej ska käromålet ogillas. Om svaret på någon av
frågorna är ja, ska hovrätten pröva frågan om
2) Ond tro
a) Har säljarna upplyst om att boytan endast var 88 kvadratmeter?
b) Har köparna annars känt till eller bort känna till detta?
Om svaret på någon av dessa frågor är ja ska käromålet ogillas. Om svaret på frågorna
är nej ska hovrätten pröva frågan om
3) Rättsföljd – med vilket belopp ska köpeskillingen ska sättas ned eller skadestånd
utgå?
Fel?
Enligt vad som framgår av byggnadsnämndens beslut, frågelistan som är bifogad till
kontraktet och vad säljarna har medgett vid tingsrättsförhandlingen står det klart att det
har vidtagits vissa åtgärder på fastigheten utan bygglov, vilket medfört att boytan blivit
större än den som det funnits bygglov för. Det saknar betydelse om det är säljarna eller
någon annan som vidtagit dessa åtgärder. Köparna har visat att de ålagts att återställa
fastigheten till den boarea som det finns bygglov för, 88 kvadratmeter.
Förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna 10 kap. 25 § plan- och bygglagen i
4
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
dess äldre lydelse (SFS 1987:10) beträffande olovliga åtgärder och myndighets beslut
är därmed uppfyllda.
Fråga 1 a) ska alltså besvaras jakande – fastigheten såldes i ett skick som utgör fel.
Hovrätten behöver således inte pröva frågorna 1 b) eller 1 c). Köparna har därmed rätt
till kompensation, för det fall att de inte var i ond tro beträffande felet.
Har köparna varit i ond tro?
Har säljarna upplyst om att boytan endast var 88 kvadratmeter?
I den frågelista som säljarna upprättade inför köpet uppges följande. Fråga: ”Finns
erforderliga bygglov med åtföljande slutbesiktning? Eventuella anmärkningar?” På
detta ges följande svar: ”Nej (finns på garaget dock omgjort till lekrum)”. Både fråga
och svar är otydliga. Frågan måste rimligen avse sådana om- och tillbyggnader som
skett efter att huset uppfördes 1956. Köparna menar att svaret innebär att det endast var
det lekrum som fanns i ett tidigare garage som saknade bygglov, medan säljarna – som
hovrätten uppfattar dem – menar att innebörden är att det helt saknats bygglov för omoch
tillbyggnader, utom för garaget, som dock sedan det byggdes har inretts till
lekrum.
Det är säljarna som upprättat svaret på frågelistan, vilket talar för att eventuella
otydligheter ska tolkas till deras nackdel. Köparna har vidare lämnat tydliga och
detaljerade uppgifter om hur diskussionerna fördes om avsaknaden av bygglov för
lekrummet i samband med köpet. Slutligen förefaller den tolkning som köparna
förespråkar vara den naturliga. Mot den bakgrunden måste det svar som angivits på
frågelistan enligt hovrättens mening tolkas så, att det endast var ett lekrum (som fanns
i vad som varit ett garage) som saknade bygglov. Säljarna har alltså inte upplyst om att
boytan endast var 88 kvadratmeter.
Borde köparna ha förstått att boytan endast var 88 kvadratmeter?
Säljarna har anfört att köparna har eller borde ha förstått att boytan endast var 88
kvadratmeter; dels eftersom det framgick av senaste fastighetstaxering att boytan
5
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
endast var 88 kvadratmeter, vilket borde ha föranlett köparna att undersöka saken
ytterligare, dels därför att köparna inte har undersökt vilka bygglov som funnits.
Enligt 10 kap. 25 § plan- och bygglagen i här aktuell lydelse har en förvärvare rätt till
ersättning enligt 4 kap. 12 § jordbalken, om inte säljaren upplyst köparen om otillåtna
åtgärder eller köparen annars känt till eller bort känna till att bygglovspliktiga åtgärder
utförts utan tillstånd. I äldre förarbeten (till plan- och bygglagens föregångare, lag
(1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m., prop.
1975/76:164, s. 83 ff) uttalas (trots lagrådets kritik mot regeln) att köparen genom
ovan nämnd bestämmelse har en slags undersökningsplikt i vissa situationer. Som
exempel nämns att köparen ska anses ha känt till eller bort känna till en olovlig åtgärd
när det vid tiden för köpet funnits en inskriven anteckning om föreläggande om
rättelse, och att köparen sett att en större tillbyggnad företagits och säljaren inte har
kunnat visa att bygglov till detta meddelats. Regeln synes inte ha tillämpats i praxis
och har kritiserats i litteraturen (Folke Grauers, Fastighetsköp, vid avsnitt 443.32).
Hovrätten gör i denna del följande bedömning. Utgångspunkten är att en köpare har
rätt att förvänta sig att bygglov finns för vidtagna bygglovspliktiga åtgärder. Det kan
inte komma i fråga att ålägga en köpare någon allmän undersökningsplikt av att
bygglov finns för om- eller tillbyggnader. Utdraget ur senaste fastighetstaxeringen
år 2003 kan inte, oavsett om det kommit till köparnas kännedom före avtalsslutet eller
inte, medföra någon utökad undersökningsplikt för köparna. Tvärtom innebär enligt
hovrättens mening det ovan diskuterade svaret som säljarna lämnat i frågeformuläret
om något en mindre omfattande undersökningsplikt, eftersom köparna med fog kunnat
uppfatta det svaret som att bygglov fanns för allt utom den förändrade användningen
av garaget.
Köparna har alltså inte varit i ond tro.
6
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
Rättsföljd?
Köparna har yrkat att köpeskillingen ska sättas ned med 751 485 kr och att säljarna ska
förpliktas att betala skadestånd med 18 300 kr. Båda dessa rättsföljder är sådana som
enligt 4 kap. 12 § jordabalken kan komma i fråga. Hovrätten behandlar dem var för sig
nedan.
Avdrag på köpeskillingen
Det avdrag på köpeskillingen som köparna begärt utgår från en påstådd
värdeminskning. Den modell som köparna utgått ifrån redovisas i detalj i tingsrättens
dom. Huvudsakligen bygger den på att förväntad boyta ställs i relation till den erhållna
(dvs. hälften) och att byggnadsvärdets andel av det totala taxeringsvärdet (61,57 %)
ställs i relation till köpeskillingen. Värdeminskningen skulle enligt köparna alltså
motsvara hälften av 61,57 % av köpeskillingen 2 100 000 kr. En sådan modell som
köparna förespråkar får till resultat att varje ”förlorad” kvadratmeter, i förhållande till
den förväntade ytan, medför lika stor värdeminskning.
Avdraget på köpeskillingen ska bestämmas till skillnaden mellan det som köparna
betalat och det värde fastigheten hade på grund av avsaknaden av bygglov och att det
fanns en skyldighet att återställa fastigheten i bygglovsenligt skick, dvs. den
värdeminskning som detta medförde. Det kan konstateras att det i den modell för
beräkning av skadestånd som köparna föreslagit inte tas hänsyn till några andra
faktorer än förlusten av förväntad boyta. Samtidigt kan det också konstateras att
säljarna varken har fört fram någon egen modell eller riktat några som helst
invändningar – annat än att den inte kan godtas – mot den beräkning som köparna
föreslagit. Även om frågan inte berörts uttryckligen är omständigheterna i målet, mot
denna bakgrund, sådana att frågan om prisavdragets storlek ska avgöras utifrån en
skälighetsbedömning grundad på den utredning som finns i målet (jfr. rättsfallet NJA
2011 s. 576, punkterna 6–8) och allmänna erfarenhetssatser.
Säljarna har alltså inte riktat någon specifik kritik mot den modell som köparna använt
sig av. Enligt hovrättens mening är modellen också en god utgångspunkt för
7
HOVRÄTTEN FÖR
ÖVRE NORRLAND
DOM
2014-05-26
T 555-12
bedömningen, men det är inte rimligt att inte beakta att det inte bara är boytan som
bestämmer en byggnads värde och att värdet av ytterligare boyta avtar med storleken.
Den modell som köparna använt sig av skulle därför, enligt hovrättens mening, leda till
viss överkompensation. Hovrätten anser därför att avdraget på köpeskillingen ska
bestämmas till skäliga 500 000 kr.
Skadestånd
Det finns inte någon egentlig bevisning om de kostnader som köparna påstår sig ha
haft för att återställa fastigheten, annat än att köparna haft kostnader för att återställa
fastighetens boarea till 88 kvadratmeter. Köparna har dock lämnat tämligen detaljerade
uppgifter om vad kostnaderna bestått i. Säljarna har inte heller i denna del anfört några
specifika invändningar. Hovrätten ifrågasätter inte att köparna haft dessa kostnader och
finner dessutom de uppgivna kostnaderna om 18 300 kr som skäliga.
Detta innebär att säljarna solidariskt ska betala 518 300 kr till köparna, med ränta på
sätt som yrkats.
Rättegångskostnader
Eftersom köparna i allt väsentligt vunnit målet ska säljarna betala full ersättning för
köparnas rättegångskostnader såväl vid tingsrätten som i hovrätten. De yrkade
beloppen är skäliga.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Domen får överklagas senast den 23 juni 2014.
Hovrättsråden Hans Sundberg (referent) och Tom Madell samt tf. hovrättsassessorn
Lisa Hedlund har deltagit i avgörandet. Domstolen är enig"
Det ovan relaterade fallet betyder ingenting i egenskap av prejudikat, eftersom det är i Högsta Domstolen ( HD ) det blir ett prejudikat om dom faller där. Detta är ingen vägledning för TS utan det står 1-1 i domar, och har kostat mycket pengar. Dessutom så är det inte helt solklart vad som gäller i TS fall för h-n har ju inte hittat några ritningar eller bygglov som visar på vad som ev är svartbygge. Antalet kvadratmeter är nog att säljaren uppgivit totala golvytan. och inte den taxerade. vilket lätt kunnat kontrollerats om man ansträngt sig före köpet.
Med risk för att göra situationen ännu värre för TS - men rätt ska väl vara rätt - om hall och sovrum pga begränsad takhöjd inte kvalificerar som boyta kan de väl inte vara biyta heller? Det blir väl helt oräknad golvyta, eller har jag fel?
Kanske kan TS inför försäljning, om det är det som bekymrar, höja innertaket taket i dessa utrymmen en aning (t.ex. minska mängden isolering) och därmed få mer boyta att räkna? Jag menar om utrymmena överhuvutaget är användbara kan de ju inte vara jättelångt från 190 cm x 0,6 m.
Kanske kan TS inför försäljning, om det är det som bekymrar, höja innertaket taket i dessa utrymmen en aning (t.ex. minska mängden isolering) och därmed få mer boyta att räkna? Jag menar om utrymmena överhuvutaget är användbara kan de ju inte vara jättelångt från 190 cm x 0,6 m.
Det enklaste (och det riktiga sättet) är att mäta upp bostaden enligt de regelverk som gäller och justera hos skatteverket/försäkringsbolag/etc.
Vad som varit historiskt är just historia om du inte tänker driva frågan mot säljaren.
Det som kan hända om du inte gör det och huset t.ex. brinner ned och vid ersättningsfrågan man kan påvisa att det finns felaktigheter i de uppgifter du angivit kan resultera i rättstvist. Försäkringsbolag accepterar de uppgifter du lämnar och det är ditt ansvar att de är riktiga, men vid ett försäkringsärende så kommer den fakta som försäkringsbolaget får fram att vara deras ståndpunkt för ersättning. Visar t.ex. ritningar och uppgifter hos myndighet/kommun/etc, på att du angivit fel uppgift så kan det bli besvärligt oberoende av att du betalat för större byggnad i premie (det var dina uppgifter som du uppgav)
Vad som varit historiskt är just historia om du inte tänker driva frågan mot säljaren.
Det som kan hända om du inte gör det och huset t.ex. brinner ned och vid ersättningsfrågan man kan påvisa att det finns felaktigheter i de uppgifter du angivit kan resultera i rättstvist. Försäkringsbolag accepterar de uppgifter du lämnar och det är ditt ansvar att de är riktiga, men vid ett försäkringsärende så kommer den fakta som försäkringsbolaget får fram att vara deras ståndpunkt för ersättning. Visar t.ex. ritningar och uppgifter hos myndighet/kommun/etc, på att du angivit fel uppgift så kan det bli besvärligt oberoende av att du betalat för större byggnad i premie (det var dina uppgifter som du uppgav)
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Helt rätt StockhomM, det som är utanför BOA på vindsvåningen är "inte mätvärt" - det kan dock finnas BIA på vindsvåningen, men den mäts som BOA men är inte för boende utan kan vara förrådsvind.StockholmM skrev:
Som jag förstått det så är det bara domar i HD som räknas prejudicerande. Inte domar i hovrätten.Plåthuset skrev:
I den domen som det hänvisades till i juridiksajten så saknas det väldigt mycket för att det skall kunna få en prejudicerande effekt.
Redigerat:
Då får du gärna förklara för mig vad som gäller...Plåthuset skrev:
Och hur en hovrättsdom ska kunna vara prejudicerande när det är enbart HD som är prejudicerande enligt svensklag...
Det faller enligt mig på sin egen orimlighet att en hovrätts dom skulle vara prejudicerande.
Det är ofta som HD ändrar hovrättens beslut...
Men du får väldigt gärna visa mig var det står att en hovrättsdom är prejudicerande!
För jag vill verkligen lära mig!
Eftersom du vet så mycket som inte jag vet!
Prejudikat kan endast något vara där högsta instans sagt sitt, det är liksom det som är vitsen med just prejudikat.
Citat
Dom eller myndighetsbeslut, i Sverige speciellt av högsta domstolen eller regeringsrätten, som läggs till grund för bedömning av liknande fall
Citat
Dom eller myndighetsbeslut, i Sverige speciellt av högsta domstolen eller regeringsrätten, som läggs till grund för bedömning av liknande fall
Ja som du säger, så blir det ju inte ens biyta då ja. Och talat med försäkringsmannen också, men han var lite osäker på vad som gäller vid totalskada, t.ex om ett hus brinner ner, och hur det ersätts m.m. Men att ha fotografier på hela kåken utanpå / innanpå underlättar väldigt. Så det kan ju vara tips även till andra med "rätta" kvm angivelser. Givetvis backupade på andra ställen än i datorn, om den med brinner upp eller dyliktStockholmM skrev:
Inget jag tänker "driva" mot föregående ägare, men tycker ändå att en mäklare borde reagerat mer på siffrorna.. Sen vet jag ju inte om det finns bygglov för vinden, har hört av mig till mäklaren men inte fått svar angående detta ännu. Nu är det ju snart preskriberat ändå, då den är inredd 2006 när jag läser om den här. Ligger väl kanske inte ioförsig hos mäklaren att se över såna papper...
Känns som det finns hur mycket som helst man kan gräva i, när det gäller gamla kåkar
Redigerat:
Odjuret och cecar33:cecar33 skrev:
Det framgår ju av cecar33:s eget citat att detta inte stämmer: "...speciellt av högsta domstolen eller regeringsrätten..." antyder ju att även beslut från andra instanser kan vara prejudicerande. (För övrigt kallas Regeringsrätten för Högsta förvaltningsdomstolen numera.)
Jag skrev ju ovan att avgöranden från högsta domstolen väger tyngst, det betyder ju dock inte att rättsfall från hovrätterna helt saknar värde. Bara några få procent av alla de tusentals mål som överklagas till HD varje år beviljas prövningstillstånd. Vill man förenkla det kan man väl säga att HD:s avgöranden är prejudicerande för hovrätterna och tingsrätterna. Hovrätternas avgöranden är prejudicerande för tingsrätterna.
Att endast ett få tall fall går till HD varje år är inte så konstigt... de tar bara upp de fall som kan bli prejudicerande...Plåthuset skrev:
De flesta fall som tas upp i våra rättssalar är nog ganska lika varandra... Alltså ur rätts synpunkt.... För den som har ett fall upp i rätten kan det naturligtvis vara livsavgörande, därför anser man nog att just deras fall är unikt... inte alls konstigt...
Men min åsikt är fortfarande att endast HDs domar är prejudicerande... Du anser inte att det är så enkelt...
Det enkla är väl att vi båda anser att den andra har fel... alltså.... Vi får nog nöja oss med att vi båda har fel
Du kan inte övertyga mig och jag kan inte övertyga dig
Men det är nog lika bra att släppa den här diskussionen tror jag... för den tillför inte TS något...
halleluja, det tar aldrig slut detta tjatande tydligen, det är enbart där högsta instans har avkunnat dom /beslut som blir prejudicerande. Det finns flera typer av domstolar i Sverige bla. har vi Miljööverdomstolen med flera som inte heller är överklagningsbara.
Dom kan nog ifs avkunnas utifrån praxis i lägre instanser men det är inte på något sätt prejudicerande och kan överklagas till högre instans och slutligen så hamnar det så högt upp och där kan dom avkunnas enligt prejudikat om fallet är så likt tidigare dom att det är applicerbart.
Dom kan nog ifs avkunnas utifrån praxis i lägre instanser men det är inte på något sätt prejudicerande och kan överklagas till högre instans och slutligen så hamnar det så högt upp och där kan dom avkunnas enligt prejudikat om fallet är så likt tidigare dom att det är applicerbart.
