Man kan inte diskutera sig fram till vad som gäller; antingen är det på det ena viset, ellet det andra.
Om du frågat om det verkligen förhåller sig som jag säger kan jag gärna vara med och bidra med information, ta reda på källor som styrker det jag säger etc. Men du påstår att jag har fel; att företagare ej här rätt att kräva delbetalningar för utfört arbete. Då får du väl tro det, jag bryr mig inte.
Om du frågat om det verkligen förhåller sig som jag säger kan jag gärna vara med och bidra med information, ta reda på källor som styrker det jag säger etc. Men du påstår att jag har fel; att företagare ej här rätt att kräva delbetalningar för utfört arbete. Då får du väl tro det, jag bryr mig inte.
Nu har viss något gått snett här..
Vi diskuterar hur det förhåller sig, inget annat. Du försöker väl inte blanda bort korten nu?
Givetvis har en företagare rätt att begära betalning under arbetets gång. Vad jag hävdar är att han inte har rätt att få denna betalning i det allmänna fallet där detta inte avtalats i förväg.
Vi diskuterar hur det förhåller sig, inget annat. Du försöker väl inte blanda bort korten nu?
Givetvis har en företagare rätt att begära betalning under arbetets gång. Vad jag hävdar är att han inte har rätt att få denna betalning i det allmänna fallet där detta inte avtalats i förväg.
Läser man mellan raderna i denna artikel så inser man att företagare har rätt att kräva betalning löpande för arbeten som har utförts: http://www.byggahus.se/ekonomi/gor-en-bra-betalningsplan
Men det räcker väl förstås inte som bevis
Men det räcker väl förstås inte som bevis
Injonil har rätt.
En näringsidkare kan kräva delbetalningar för utfört arbete även av en beställare i form av privatperson. (konsumenttjänstlagen)
Och egentligen är det ganska självklart, annars skulle jobb som tar lång kalendertid att utföra bli nästan omöjliga att upphandla.
edit:
Jag orkar inte heller plöja propositioner eller leta efter prejudikat, men t.ex. skriver siten hus och hem så här:
http://www.husohem.se/Global/Info/Hantverkaravtal.pdf
kolla punkt 5
Ytterligare en avtalsmall:
http://www.unc.se/cgi-bin/download/Uppdrags_avtal_1.doc?48,145
Och ytterligare lite:
http://www.skroll.se/tips-och-rad.php
Möjligen är den springande punkten ifall delbetalningar måste vara avtalade innan, men knappast ifall det är utförarens rätt att kunna kräva sådana.
Men delbetalningar behöver inte uppgå till mer än 90% av det utförda, samt att beställaren kan innehålla det som är rimligt för fel och likn som upptäcks på det redan utförda.
En näringsidkare kan kräva delbetalningar för utfört arbete även av en beställare i form av privatperson. (konsumenttjänstlagen)
Och egentligen är det ganska självklart, annars skulle jobb som tar lång kalendertid att utföra bli nästan omöjliga att upphandla.
edit:
Jag orkar inte heller plöja propositioner eller leta efter prejudikat, men t.ex. skriver siten hus och hem så här:
http://www.husohem.se/Global/Info/Hantverkaravtal.pdf
kolla punkt 5
Ytterligare en avtalsmall:
http://www.unc.se/cgi-bin/download/Uppdrags_avtal_1.doc?48,145
Och ytterligare lite:
http://www.skroll.se/tips-och-rad.php
Möjligen är den springande punkten ifall delbetalningar måste vara avtalade innan, men knappast ifall det är utförarens rätt att kunna kräva sådana.
Men delbetalningar behöver inte uppgå till mer än 90% av det utförda, samt att beställaren kan innehålla det som är rimligt för fel och likn som upptäcks på det redan utförda.
Redigerat:
Det är just den "springande punkten" det handlar om.
Dvs om företaget kan kräva betalning innan arbetet har slutförts utan att detta har avtalats på förhand.
Att något sådant skulle vara förenligt med det omfattande konsumentskydd som vi har i det här landet har jag synnerligen svårt att föreställa mej.
Dvs om företaget kan kräva betalning innan arbetet har slutförts utan att detta har avtalats på förhand.
Att något sådant skulle vara förenligt med det omfattande konsumentskydd som vi har i det här landet har jag synnerligen svårt att föreställa mej.
Jag tror den springande punkten här är att ni definierar "arbetet" olika.
mycke_nu menar antagligen att "arbetet" är t.ex. "renovering av badrum".
Men grejen är ju att företaget kan ta betalt för rivningen av badrummet när den är klar, bortforsling av avfallet när det är klart, spackling och tätskikt när det är klart osv. Det totala "arbetet" består av flera mindre "arbeten" som företaget kan ta betalt för. NÄR DE ÄR KLARA.
Men de ska ju då dels kunna visa på vad de har gjort (redovisa arbetad tid och materialåtgång), och sen får de bara 90% av pengarna innan slutbesiktning.
mycke_nu menar antagligen att "arbetet" är t.ex. "renovering av badrum".
Men grejen är ju att företaget kan ta betalt för rivningen av badrummet när den är klar, bortforsling av avfallet när det är klart, spackling och tätskikt när det är klart osv. Det totala "arbetet" består av flera mindre "arbeten" som företaget kan ta betalt för. NÄR DE ÄR KLARA.
Men de ska ju då dels kunna visa på vad de har gjort (redovisa arbetad tid och materialåtgång), och sen får de bara 90% av pengarna innan slutbesiktning.
Jag tycker det framgår tydligt av propositionen (1984/85:110 s.99) att man avser hela arbetet och att delbetalning av olika arbetsmoment måste avtalas i förväg.
Här den taffligt OCR-ade texten (läsbar pdf finns på riksdagen.se)
2.8.4 Tiden för belalningen
Mitt förslag: Om inle annal följer av avtalet, är konsumenien skyldig alt belala vid anfordran sedan näringsidkaren har ulförl yänsien. Har konsumenien i lid begärt en specificerad räkning, är han inte skyldig atl belala förtän räkningen har kommil honom till hända.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitl förslag (se belänkandel s. 243-244).
Remissinstanserna: I princip godias ulredningens förslag. Från näringsli*vels sida framhålls viklen av all regeln om verkan av en begäran om specificerad räkning inle får möjliggöra obehöriga betalningsuppskov (se bil. 3 avsnill 7).
Skälen för mitt förslag: I fråga om liden för eriäggande av belalningen för Uänster som avser arbele på lösa saker eller på fast egendom o.d. anses gällande rätt innebära all belalningen skall eriäggas i efterskott, dvs. sedan Ijänslen har ulförls, såvida inle annal har avialais. Har förfalloliden för efterskollsbeialningen inle beslämls, gäller all betalningen skall eriäggas vid anfordran.
Principen om betalning i efterskott bör skrivas in i konsumenttjänstla*gen. Från snäv konsumentsynpunkt skulle del naturligtvis vara av värde, om en regel härom också kunde göras ivingande lill konsumenlens förmån, så all konsumenien aldrig behövde belala förrän tjänsien har utförts. Särskilt vid Ijänsler av slörre omfallning är det emellertid rimligt att näringsidkaren får förbehålla sig rätlen att erhålla en slörre eller mindre del av betalningen innan uppdraget har avslutats. Ell lilet förelag kan annars råka i likviditelssvårigheter vid arbeten som sträcker sig över en längre tid. Man kan inte heller bortse från att det ibland kan innebära en för näringsid*karen oacceptabel ekonomisk risk atl utföra en tjänsl utan alt få hela eller en del av belalningen i förskott. En regel om all konsumenien inle är skyldig all betala förrän näringsidkaren har ulfört Uänsten bör därtör kunna frångås genom avtal, dvs. vara dispositiv. För den händelse villkor om förskottsbetalning får en omotiverat stor utbredning i avtalspraxis eller om sådana villkor med hänsyn Ull sitt innehåll m.m. är atl anse som oskäliga mot konsumenten, är del tillräckligt alt ingripande kan ske enligt 1971 års avialsvillkorslag och all villkoren i särskilda fall kan jämkas eller åsidosättas med stöd av generalklausulen i 36 8 avtalslagen.
Har förfalloliden för en efterskottsbelalning inle beslämls, bör gälla atl belalningen skall ske vid anfordran.
Här den taffligt OCR-ade texten (läsbar pdf finns på riksdagen.se)
2.8.4 Tiden för belalningen
Mitt förslag: Om inle annal följer av avtalet, är konsumenien skyldig alt belala vid anfordran sedan näringsidkaren har ulförl yänsien. Har konsumenien i lid begärt en specificerad räkning, är han inte skyldig atl belala förtän räkningen har kommil honom till hända.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitl förslag (se belänkandel s. 243-244).
Remissinstanserna: I princip godias ulredningens förslag. Från näringsli*vels sida framhålls viklen av all regeln om verkan av en begäran om specificerad räkning inle får möjliggöra obehöriga betalningsuppskov (se bil. 3 avsnill 7).
Skälen för mitt förslag: I fråga om liden för eriäggande av belalningen för Uänster som avser arbele på lösa saker eller på fast egendom o.d. anses gällande rätt innebära all belalningen skall eriäggas i efterskott, dvs. sedan Ijänslen har ulförls, såvida inle annal har avialais. Har förfalloliden för efterskollsbeialningen inle beslämls, gäller all betalningen skall eriäggas vid anfordran.
Principen om betalning i efterskott bör skrivas in i konsumenttjänstla*gen. Från snäv konsumentsynpunkt skulle del naturligtvis vara av värde, om en regel härom också kunde göras ivingande lill konsumenlens förmån, så all konsumenien aldrig behövde belala förrän tjänsien har utförts. Särskilt vid Ijänsler av slörre omfallning är det emellertid rimligt att näringsidkaren får förbehålla sig rätlen att erhålla en slörre eller mindre del av betalningen innan uppdraget har avslutats. Ell lilet förelag kan annars råka i likviditelssvårigheter vid arbeten som sträcker sig över en längre tid. Man kan inte heller bortse från att det ibland kan innebära en för näringsid*karen oacceptabel ekonomisk risk atl utföra en tjänsl utan alt få hela eller en del av belalningen i förskott. En regel om all konsumenien inle är skyldig all betala förrän näringsidkaren har ulfört Uänsten bör därtör kunna frångås genom avtal, dvs. vara dispositiv. För den händelse villkor om förskottsbetalning får en omotiverat stor utbredning i avtalspraxis eller om sådana villkor med hänsyn Ull sitt innehåll m.m. är atl anse som oskäliga mot konsumenten, är del tillräckligt alt ingripande kan ske enligt 1971 års avialsvillkorslag och all villkoren i särskilda fall kan jämkas eller åsidosättas med stöd av generalklausulen i 36 8 avtalslagen.
Har förfalloliden för en efterskottsbelalning inle beslämls, bör gälla atl belalningen skall ske vid anfordran.
Ser ingenting i den artikeln som ens antyder att företagare skulle ha rätt att få betalt innan det avtalde arbetet är utfört, såvida man inte avtalar om det. Hela artikeln handlar ju om hur sådana avtal kan/bör vara konstruerade.injonil skrev:Läser man mellan raderna i denna artikel så inser man att företagare har rätt att kräva betalning löpande för arbeten som har utförts: [länk]
Men det räcker väl förstås inte som bevis
Det är formulerat i konsumenttjänstlagen:
"Om inte annat följer av avtalet, är konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten."
Dvs. lagen föreskriver att man kan avtala om delbetalning (det framgår i flera paragarfer), och om man inte har avtalat om delbetalning så skall det betalas efter att tjänsten är klar.
Sedan kan man iofs teoretisera över hur man definierar ordet "tjänsten". Men om jag anlitar en firma för att bygga ett kök, då är det givetvis det färdiga köket som är är tjänsten. Jag har inte avtalat om rivning som en tjänst, lägga golv som en tjänst osv.
Såvida jag inte själv avtalar med en golvfirma att lägga golv, en rivningsfirma att riva osv. För då har jag köpt en rivningstjönst, en golvläggningstjänst osv. Men caset som diskuteras här i tråden är tjänsten att bygga ett kök.
Om det är ett stort och rejält dyrt kök, och framförallt om det av ngn. anledning tar lång tid, så är det väl rimligt att AVTALA om delbetalning.
"Om inte annat följer av avtalet, är konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten."
Dvs. lagen föreskriver att man kan avtala om delbetalning (det framgår i flera paragarfer), och om man inte har avtalat om delbetalning så skall det betalas efter att tjänsten är klar.
Sedan kan man iofs teoretisera över hur man definierar ordet "tjänsten". Men om jag anlitar en firma för att bygga ett kök, då är det givetvis det färdiga köket som är är tjänsten. Jag har inte avtalat om rivning som en tjänst, lägga golv som en tjänst osv.
Såvida jag inte själv avtalar med en golvfirma att lägga golv, en rivningsfirma att riva osv. För då har jag köpt en rivningstjönst, en golvläggningstjänst osv. Men caset som diskuteras här i tråden är tjänsten att bygga ett kök.
Om det är ett stort och rejält dyrt kök, och framförallt om det av ngn. anledning tar lång tid, så är det väl rimligt att AVTALA om delbetalning.
