Luftspalt vid "öppet upp till nock"
Om man har öppet upp till nock, hur gör man då med luftspalten? Normalt brukar det ju finnas en kallvind med ventilationsöppningar uppe vid nock. Detta utrymme försvinner ju om man har "öppet upp till nock". Luften i luftspalten måste ju kunna komma ut någonstans?!
Man fäster läkt i underlagstaket och skruvar sedan en skivbeklädnad (tex masonit) i dessa. Detta ger en luftspalt på 2-4 cm (beroende på läktens tjocklek naturligtvis). Högst upp är det lämpligt att avsluta med takventiler - ett vanligt märke är "Mögelstopper", en liten plasthuv man monterar över ett uppsågat hål i taket (UNDER pannorna alltså).
Jag tycker nog det låter bäst att sätta mögelstopparna under översta pannorna, dvs högst upp. Då säkerställer man att luften som ventilerar luftspalten verkligen sveper hela vägen. Om mögelstopparna sitter halvvägs upp på taket kan det bli stillastående luft överst innanför vindavledaren, med kondensrisk längst upp.
Under nockpannorna, ja om det går. Det brukar väl vara en stående 2x4" där, verkar svårt att få dit mögelstopparna där.
Under nockpannorna, ja om det går. Det brukar väl vara en stående 2x4" där, verkar svårt att få dit mögelstopparna där.
Mögelstoppers är nog antagligen det mest praktiska och lättordnade alternativet om det handlar om ett befintligt tak.
Bygger man ett nytt tak kan man lika bra göra en traditionell ventilerad nock med längsgående centimeterbreda luftningsglipor vid nockbrädan. Rätt utförd funkar det bra och är säkert mot inträngande fukt.
Bygger man ett nytt tak kan man lika bra göra en traditionell ventilerad nock med längsgående centimeterbreda luftningsglipor vid nockbrädan. Rätt utförd funkar det bra och är säkert mot inträngande fukt.
Antingen använder man en nockbräda och ventilering genom springor på utsidan av nockbrädan eller så används två nockbrädor med ventileringen mellan de två brädorna (precis som du fått tips om).
Funktionsmässigt är det ingen skillnad. Men det blir lite mer spikande med två brädor. Därför föredrar jag en bräda.
Funktionsmässigt är det ingen skillnad. Men det blir lite mer spikande med två brädor. Därför föredrar jag en bräda.
Vid "enbrädesmetoden" får pappen stanna innan nockbrädan så att luftspalten är fri. Man måste också använda någon form av ventilerande nocktätning/nockband. Översta pannraden måste ligga så högt att nockpannorna verkligen överlappar tillräckligt.
Vid "tvåbrädesmetoden" går pappen upp en bra bit på respektive nockbräda men täcker alltså inte slitsen mellan dem.
Rätta mig om jag har fel.
Min byggare anser inte att det behövs någon öppning i överkant utan att det blir ventilerat ändå. Kan han ha rätt?
Vid "tvåbrädesmetoden" går pappen upp en bra bit på respektive nockbräda men täcker alltså inte slitsen mellan dem.
Rätta mig om jag har fel.
Min byggare anser inte att det behövs någon öppning i överkant utan att det blir ventilerat ändå. Kan han ha rätt?
Precis, det är principen vid dessa typer av ventilerad nock. Tillverkare av takpannor & takplåt har sen sina varianter på hur man åstadkommer tätningen som förhindrar regn- och skräp-inträngning utifrån.
"Best current practices" anses idag vara att man ska ordna ventilation i överkant så väl som längs takfot när man har isolering längs med undertaket. Om det sen betyder att din byggare har fel i ditt fall låter jag vara osagt (mekanismerna kring fukt, isolering och ventilation är inte triviala).
Vid isolering i vindsbjälklag (med noggrann ångspärrning) nöjer sig vissa enbart med ventilering i takfot varvid luftflöde kan röra sig mellan takfotspalterna över isoleringen. I detta fall kan man ju dock i efterhand tämligen lätt inspektera om vindsklimatet är ok (givet att man har en lucka in på vinden).
Sådan inspektion låter sig inte göras lika lätt när man har öppet till nock. Därför skulle jag inte utelämna nockventilation.
"Best current practices" anses idag vara att man ska ordna ventilation i överkant så väl som längs takfot när man har isolering längs med undertaket. Om det sen betyder att din byggare har fel i ditt fall låter jag vara osagt (mekanismerna kring fukt, isolering och ventilation är inte triviala).
Vid isolering i vindsbjälklag (med noggrann ångspärrning) nöjer sig vissa enbart med ventilering i takfot varvid luftflöde kan röra sig mellan takfotspalterna över isoleringen. I detta fall kan man ju dock i efterhand tämligen lätt inspektera om vindsklimatet är ok (givet att man har en lucka in på vinden).
Sådan inspektion låter sig inte göras lika lätt när man har öppet till nock. Därför skulle jag inte utelämna nockventilation.
Jag skall också ha öppet inne upp till nock.
Men jag tänkte satsa på diffusionsöppet underlagstak typ Matakis Halotex eller Icoplas Monarperm. Slipper ju samtidigt bekymmra sig om luftspalt ovan isoleringen, så länge man har spalt under pannorna.
Är det bara jag som är så "modig" och vågar ge mig på lite nya material?
Men jag tänkte satsa på diffusionsöppet underlagstak typ Matakis Halotex eller Icoplas Monarperm. Slipper ju samtidigt bekymmra sig om luftspalt ovan isoleringen, så länge man har spalt under pannorna.
Är det bara jag som är så "modig" och vågar ge mig på lite nya material?
Ja det är ju ett alternativ till ångtätt underlagstak. Egentligen har man ju även i det fallet en ventilerad nock (även om man inte brukar använda den termen då kanske). Dvs man använder ju fortfarande den del av en ventilerad nocklösning som hör till överlagstaket.
Jag hade läst igenom följande länk mycket noggrant innan jag började med att ventilera vinden för mycket.
http://www.lfs-web.se/
http://www.lfs-web.se/
