Hur högt kan boräntorna stiga?
Stigande valutakurser och inflation i länder som Kina och Indien kan på sikt smitta av sig. Men även om boräntorna lätt kan dubblas till 8 procent, så blir det knappast en återgång till 1980-talet.
Du kan läsa artikeln här: Hur högt kan boräntorna stiga?
Du kan läsa artikeln här: Hur högt kan boräntorna stiga?
Skrivet av: Gäst
De som är rika påverkas väldigt lite av ränteöhjningar medam vi med låg inkomst drabbas väldigt hårt.Snälla sluta att höja räntan höj istället skatten för de rika.
MVH
Bo-Yngve Nilsson
De som är rika påverkas väldigt lite av ränteöhjningar medam vi med låg inkomst drabbas väldigt hårt.Snälla sluta att höja räntan höj istället skatten för de rika.
MVH
Bo-Yngve Nilsson
Skrivet av: Lars Johansson
Tyvärr är det de fattiga som förlorar allra mest på låga räntor. Inflationen holkar ur värde på lön, pensioner och andra besparingar.
Däremot gynnas de rika av låga räntor. De äger ofta dyra fastigheter som stiger fort med inflation, samtidigt som deras lån subeventioneras av de som bor i hyresrätt.
Snälla sluta att sänka räntan och sänk istället skatten för de fattiga
Tyvärr är det de fattiga som förlorar allra mest på låga räntor. Inflationen holkar ur värde på lön, pensioner och andra besparingar.
Däremot gynnas de rika av låga räntor. De äger ofta dyra fastigheter som stiger fort med inflation, samtidigt som deras lån subeventioneras av de som bor i hyresrätt.
Snälla sluta att sänka räntan och sänk istället skatten för de fattiga
Skrivet av: Klas2k
Inser att artikeln är gammal, men ändock aktuell:
@Lars: Vad skriver du egentligen - du säger emot dig själv
Sen undrar jag hur hus- och br-lån subventioneras av hyrorna från hyresrätter ?
Menar du att hyresvärdarna tar in mer hyra för att kunna sälja hus till lägre priser - det har jag svårt att tro.
Eller är det ränteavdragen du syftar på ? För dom kan ju hyresvärdarna också dra av och därmed sänka hyrorna...så där är det ju ingen skillnad.
Jag ser inte hur den subventionen skulle se ut !??
Sen har ju ränta och skatt rätt komplexa kopplingar - det är ju inte så att staten förlorar inkomster (inte direkt iaf) på sänkt ränta vilket dom kan göra på sänkta skatt - eller inte. Alliansen har ju iof gjort som du ville och sänkt skatten i ett antal omgångar och ändå har Sverige en bra ekonomi. Det är förstås svårt att säga om den ekonomin inte hade varit lika god med bibehållen inkomsskatt....
Att inflationen urholkar besparingar stämmer förstås dock, men en låg ränta är ju en effekt av låg inflation (eftersom RB har ett inflationsmål) - så har du besparingar så torde du gilla låg inflation, även om en låg ränta då inte är lika kul förstås - om du inte sparar i aktier (fonder)...
Inser att artikeln är gammal, men ändock aktuell:
@Lars: Vad skriver du egentligen - du säger emot dig själv
Sen undrar jag hur hus- och br-lån subventioneras av hyrorna från hyresrätter ?
Menar du att hyresvärdarna tar in mer hyra för att kunna sälja hus till lägre priser - det har jag svårt att tro.
Eller är det ränteavdragen du syftar på ? För dom kan ju hyresvärdarna också dra av och därmed sänka hyrorna...så där är det ju ingen skillnad.
Jag ser inte hur den subventionen skulle se ut !??
Sen har ju ränta och skatt rätt komplexa kopplingar - det är ju inte så att staten förlorar inkomster (inte direkt iaf) på sänkt ränta vilket dom kan göra på sänkta skatt - eller inte. Alliansen har ju iof gjort som du ville och sänkt skatten i ett antal omgångar och ändå har Sverige en bra ekonomi. Det är förstås svårt att säga om den ekonomin inte hade varit lika god med bibehållen inkomsskatt....
Att inflationen urholkar besparingar stämmer förstås dock, men en låg ränta är ju en effekt av låg inflation (eftersom RB har ett inflationsmål) - så har du besparingar så torde du gilla låg inflation, även om en låg ränta då inte är lika kul förstås - om du inte sparar i aktier (fonder)...
Skrivet av: Andreas Kalm
Hög ränta betyder mer sparande (varför spara om du får under 1% i ränta) och mindre lån och lägre inflation. Låg inflation gör oss konkurrenskraftiga. Höj räntan så folk äger husen och inte banken.
Hög ränta betyder mer sparande (varför spara om du får under 1% i ränta) och mindre lån och lägre inflation. Låg inflation gör oss konkurrenskraftiga. Höj räntan så folk äger husen och inte banken.
Skrivet av: Zodde
Nä, Lars pratar i nattmössan. Det är faktiskt i stora delar precis tvärtom. Att ett sådant inlägg fått stå oemotsagt i 3 år är ofattbart.
Nä, Lars pratar i nattmössan. Det är faktiskt i stora delar precis tvärtom. Att ett sådant inlägg fått stå oemotsagt i 3 år är ofattbart.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 580 inlägg
Var skall pengarna till denna överhettade ekonomi komma ifrån? Den senaste uppgången i västvärlden finansierades helt av lån, och när den bubblan sprack så har jag svårt att se var de pengarna skall komma ifrån nästa gång?
Att lönerna i Indien och Kina fördubblas är ju inget större problem för prissättningen eftersom även högkvalificerade arbetare (civilingenjörer) ligger på en femtedel idag och dessa nationer pumpar ut högkvalificerade arbetare i en aldrig sinande takt.
Inte för att det skulle spela någon roll, om varorna vi importerar blir dyrare, så blir det ändå ingen inflation om inte löner följer efter, och om vi inte tjänar några pengar så händer inte det. Då får vi helt enkelt dra åt svångremmen vilket leder till en nedgång i ekonomin istället för en överhettning.
Vi lever idag i en helt ny värld, en där den västerländska dominansen är bruten eller på väg att brytas. Speciellt om vi talar om "vanligt folk", 0.1%-arna ligger fortfarande på topp, men de är ändå globala och vi kan inte tala om dessa som från/mot/för väst, öst eller något annat ändå. Så jag önskar att ekonomiska kommentatorer som artikelförfattaren slutade med sitt "historiskt sett" hit och "historiskt sett" dit. Vad är det som talar för att historiska jämförelser har någon som helst relevans på dagens situation; den första gången när vi fått en sant global ekonomi och den relativa begränsning på arbetskraft som format västeuropa sedan digerdöden, slutligen är bruten, eftersom det globalt sett inte finns någon brist på arbetskraft, långtdärifrån.
Att lönerna i Indien och Kina fördubblas är ju inget större problem för prissättningen eftersom även högkvalificerade arbetare (civilingenjörer) ligger på en femtedel idag och dessa nationer pumpar ut högkvalificerade arbetare i en aldrig sinande takt.
Inte för att det skulle spela någon roll, om varorna vi importerar blir dyrare, så blir det ändå ingen inflation om inte löner följer efter, och om vi inte tjänar några pengar så händer inte det. Då får vi helt enkelt dra åt svångremmen vilket leder till en nedgång i ekonomin istället för en överhettning.
Vi lever idag i en helt ny värld, en där den västerländska dominansen är bruten eller på väg att brytas. Speciellt om vi talar om "vanligt folk", 0.1%-arna ligger fortfarande på topp, men de är ändå globala och vi kan inte tala om dessa som från/mot/för väst, öst eller något annat ändå. Så jag önskar att ekonomiska kommentatorer som artikelförfattaren slutade med sitt "historiskt sett" hit och "historiskt sett" dit. Vad är det som talar för att historiska jämförelser har någon som helst relevans på dagens situation; den första gången när vi fått en sant global ekonomi och den relativa begränsning på arbetskraft som format västeuropa sedan digerdöden, slutligen är bruten, eftersom det globalt sett inte finns någon brist på arbetskraft, långtdärifrån.
Räntorna har varierat en hel del genom åren. I början av 90-talet var det vissa som fick räntenivåer på 500% även om det inte var på boende. Däremot förkom att byggnadskreditiven kunde ligga på åtminstone 300%. Allt för att det skulle bränna för valutaspekulanter men hur det går för övriga tänkte man inte på. Min först ränta för boende låg på 15% och gavs då ut av SBAB. Då visste man vart lönen skulle gå.
Kan inte säga att jag beundrar riksbanken för deras räntesättning. Skulle mer kalla det för dumdristighet och att man inte riktigt förstår vad man gör. Men så får man kanske inte säga om en statlig institution.
Kan inte säga att jag beundrar riksbanken för deras räntesättning. Skulle mer kalla det för dumdristighet och att man inte riktigt förstår vad man gör. Men så får man kanske inte säga om en statlig institution.
