Nej vi får nog ta striden med både Bandidos och Hells Onkels och andra som inte tar hänsyn. Man ska vara ödmjuk och tåla en hel del, vilket jag hoppas att du gör och inte bara är en gnällig granne, men inte vara rädd för att ta de strider som behövs. Blir det hotfullt får du ta till polisen.
Eftersom grannen inte vill mötas öga mot öga, så finns inte mycket alternativ.noone70 skrev:
Är det en stereotyp mc-kille så är väl myndigheter inget att komma dragande med?
Ett tydligt och Vänligt meddelande kan kanske väcka sympati, då bikers tydligen inte vill ha bråk runt hemmet. (Något jag läst i en intervju med någon ex-biker)
"Hej!
Jag har försökt nå er utan framgång.
Det är som så, att era hundar skäller väldigt högt. Och jag har problem med migrän.
Skulle vi kunna komma till en lösning så att vi alla blir nöjda?
Med vänliga hälsningar grannen Gunnar"
Något sånt...
Ja, det är just det, jag vill inte gnälla eller bråka. Jag har i grunden ingenting emot hundar. Men nu har jag sedan klockan 05:37 hört hundar som ylar högt och ihållande. Jag har funderat på ett brev, men det blir ju en "arg lapp" känns det som, hur trevligt jag än skriver kan grannen välja att bli förbannad och det vill jag ju inte. Det är det med hundarnas hälsa också, det låter inte som två välmående jyckar.
Hur gärna jag än skulle vilja kan jag inte hjälpa till med några hundar. För det första vägrar grannen tala med mig, för det andra är dessa hundar oerhört bångstyriga, för det tredje hinner jag inte riktigt, jag arbetar ju även fastän jag är hemma.
Jag har en känsla av att i alla fall kvinnan är en såndär som "djävlas" med folk. En gång blockerade hon hela vägen med sin bil när hon lastade in hundar i kofferten. När det kom en bil som ville förbi (hemtjänsten som förmodligen hade bråttom) och tutade lite lätt så var hon väldigt noga med att börja maska och ta så lång tid på sig som möjligt. Det här bevittnade jag från min trädgård när jag krattade löv. Ramlar det in ett klagomål på hennes älskade hundar har jag en känsla av att det kommer ramla in en hel bunt klagomål och anmälningar mot mig. Inte för att jag gör något fel, men det finns säkert massor man kan hitta på.
Hur gärna jag än skulle vilja kan jag inte hjälpa till med några hundar. För det första vägrar grannen tala med mig, för det andra är dessa hundar oerhört bångstyriga, för det tredje hinner jag inte riktigt, jag arbetar ju även fastän jag är hemma.
Jag har en känsla av att i alla fall kvinnan är en såndär som "djävlas" med folk. En gång blockerade hon hela vägen med sin bil när hon lastade in hundar i kofferten. När det kom en bil som ville förbi (hemtjänsten som förmodligen hade bråttom) och tutade lite lätt så var hon väldigt noga med att börja maska och ta så lång tid på sig som möjligt. Det här bevittnade jag från min trädgård när jag krattade löv. Ramlar det in ett klagomål på hennes älskade hundar har jag en känsla av att det kommer ramla in en hel bunt klagomål och anmälningar mot mig. Inte för att jag gör något fel, men det finns säkert massor man kan hitta på.
Ja, du duckar ju för alla förslag som kommer från folk här så det du har att välja på verkar vara att flytta, eller stå ut.
Om du vill hålla dig inom lagens ramar, annars finns ju sätt att få djur att tystna.
Kanske tipsa motstående mc-klubb om problemen med denne så kanske du får hjälp?
Om du vill hålla dig inom lagens ramar, annars finns ju sätt att få djur att tystna.
Kanske tipsa motstående mc-klubb om problemen med denne så kanske du får hjälp?
Duckar och duckar, om personerna vägrat tala med mig konsekvent så tror jag inte att det lär ändra sig vad jag än gör. Och jag kommer inte släppas nära några hundar ens om jag ville. Visst, jag kan ringa djurskyddsenheten eller polisen, men det känns som en onödig provokation. Jag vill helst samtala om det, men det går inte. Tilläggas bör att jag i större delen av mitt yrkesliv jobbat med ledarskap och liknande, det är varken svårt för mig att ta folk eller konflikter, men man måste ju välja sina strider, här tror jag inte att jag kommer vinna.
Eftersom jag inte har några kontakter inom den kriminella världen utan är en såndär tråkig typ utan en fläck på mitt brottsregister som följt lagen hela livet blir det svårt. Att ha ihjäl några djur är helt uteslutet. Antar att det är flytta som gäller då.
Eftersom jag inte har några kontakter inom den kriminella världen utan är en såndär tråkig typ utan en fläck på mitt brottsregister som följt lagen hela livet blir det svårt. Att ha ihjäl några djur är helt uteslutet. Antar att det är flytta som gäller då.
Redigerat av moderator:
Tråkig situation, men det är ju inte mc-killen som är problemet (han är nog värsta nallebjörnen oavsett logga..).. problemet är ju tjejen/kvinnan/tanten i hushållet.. för du nämnde ju att problemen började innan hon blev med sambo.
Hon verkar ju nada intresserad av någon grannkontakt med dig (??) vilket är väldigt udda.. speciellt om man "delar hus" brukar man ju försöka hålla uppe nån slags relation (om nu inte för vänskap, så för skens skull...). Har du gjort något som stört henne? (alltså redan från början).. eller gjorde du nått knasigt mot grannarna du hade innan som de skvallrat om?.. tycker som sagt att det är ytterst misstänksamt att hon vänt dig ryggen redan från dag ett (menar inget illa - men som sagt en märklig situation)..svårt att prata med nån som inte vill ju!
Hon kanske haft problem med hundarna innan, med tidigare grannar? (sånt vet man ju inte heller)
När jag bodde i lgh stod jag ut med grannens hundar skällande i 4 timmar.. två dagar i sträck.. innan jag knackade på och tänkte presentera mig.. de var inte hemma så jag satt en liten lapp på dörren där jag berättade hur hundarna uppförde sig när dom inte var hemma.
Höll mig neutral, klankade inte ner på dem.. utan berättade bara sakligt vad hundarna hade för sig (hundar gillar inte heller alltid att flytta och nya miljöer kan vara skrämmande..). Nästa gång jag mötte dem i trapphuset bad de om ursäkt för sina hundar (då hade de lugnat ner sig i ljudnivå..) och berättade att de inte haft en aning om att de betedde sig sådär när de gick ut.. de hade efter min notis själva provat att gå ut i trapphuset.. väntat.. lyssnat.. för att se vad som hände.. och de hade också observerat att de började föra oväsen.. tillslut hade de kommit på att den ena hunden inte klarade av att lillmatte börjat skolan igen (brukade vara hemma mer innan de flyttade).. och den ena hunden triggade sedan den andra.. när de väl kom på problemet så kunde de träna hunden ifråga.. för att få lite bukt med separationsångesten.. hördes inte mycket därifrån sen...tack och lov
Hoppas det löser sig på nått vis,
MVH Sandra
Hon verkar ju nada intresserad av någon grannkontakt med dig (??) vilket är väldigt udda.. speciellt om man "delar hus" brukar man ju försöka hålla uppe nån slags relation (om nu inte för vänskap, så för skens skull...). Har du gjort något som stört henne? (alltså redan från början).. eller gjorde du nått knasigt mot grannarna du hade innan som de skvallrat om?.. tycker som sagt att det är ytterst misstänksamt att hon vänt dig ryggen redan från dag ett (menar inget illa - men som sagt en märklig situation)..svårt att prata med nån som inte vill ju!
Hon kanske haft problem med hundarna innan, med tidigare grannar? (sånt vet man ju inte heller)
När jag bodde i lgh stod jag ut med grannens hundar skällande i 4 timmar.. två dagar i sträck.. innan jag knackade på och tänkte presentera mig.. de var inte hemma så jag satt en liten lapp på dörren där jag berättade hur hundarna uppförde sig när dom inte var hemma.
Höll mig neutral, klankade inte ner på dem.. utan berättade bara sakligt vad hundarna hade för sig (hundar gillar inte heller alltid att flytta och nya miljöer kan vara skrämmande..). Nästa gång jag mötte dem i trapphuset bad de om ursäkt för sina hundar (då hade de lugnat ner sig i ljudnivå..) och berättade att de inte haft en aning om att de betedde sig sådär när de gick ut.. de hade efter min notis själva provat att gå ut i trapphuset.. väntat.. lyssnat.. för att se vad som hände.. och de hade också observerat att de började föra oväsen.. tillslut hade de kommit på att den ena hunden inte klarade av att lillmatte börjat skolan igen (brukade vara hemma mer innan de flyttade).. och den ena hunden triggade sedan den andra.. när de väl kom på problemet så kunde de träna hunden ifråga.. för att få lite bukt med separationsångesten.. hördes inte mycket därifrån sen...tack och lov
Hoppas det löser sig på nått vis,
MVH Sandra
Det har ju framkommit en del både bra och mindre bra förslag i tråden.
Du kan inte /vill inte/vågar inte......
prata med grannen
ringa polis eller kommunen
...flytta går inte bara sådär
...vill inte gnälla eller bråka.
Du måste väl ha någon tanke själv hur det skulle kunna lösas?
Du kan inte /vill inte/vågar inte......
prata med grannen
ringa polis eller kommunen
...flytta går inte bara sådär
...vill inte gnälla eller bråka.
Du måste väl ha någon tanke själv hur det skulle kunna lösas?
Svårt att ge dig förslag när du inte verkar öppen för dem. Vill man ha till en förändring så krävs kommunikation. Det vanligaste sättet att kommunicera är att tala med varandra. Men det går inte säger du. Ett annat sätt att kommunicera är att skriva lappar. Inte lika trevligt men det går. Men det vill du inte heller göra. Alltså har du valt bort att kommunicera med grannen.
Då återstår att kommunicera med polisen (störande ljud=ofredande)
Kommunicera med Länsstyrelsen om att du tror att hundarna far illa (om du verkligen tror det)
Höra av dig till bostadsrättsföreningen, om sådan finns.
Men eftersom du verkar ovillig till allt så tror jag det enda sättet är att flytta. Annars får du nog bita i det sura äpplet och göra något av ovan förslag.
Du säger att hon inte vill kommunicera. Vad innebär det? Att hon vägrar öppna dörren när du ringer på? Att han slänger igen dörren i ansiktet på dig?
Om du verkligen VILL kommunicera med henne så kan du nog det. Ring på hennes dörr. Möt henne när hon är ute och går med hundarna. Tvinga henne till ett möte som hon inte kan undvika. Det är nog där du måste börja i alla fall.
Då återstår att kommunicera med polisen (störande ljud=ofredande)
Kommunicera med Länsstyrelsen om att du tror att hundarna far illa (om du verkligen tror det)
Höra av dig till bostadsrättsföreningen, om sådan finns.
Men eftersom du verkar ovillig till allt så tror jag det enda sättet är att flytta. Annars får du nog bita i det sura äpplet och göra något av ovan förslag.
Du säger att hon inte vill kommunicera. Vad innebär det? Att hon vägrar öppna dörren när du ringer på? Att han slänger igen dörren i ansiktet på dig?
Om du verkligen VILL kommunicera med henne så kan du nog det. Ring på hennes dörr. Möt henne när hon är ute och går med hundarna. Tvinga henne till ett möte som hon inte kan undvika. Det är nog där du måste börja i alla fall.
Ibland kan det fungera att "spela dum" dvs inte direkt komma med någon form av krav gällande saker och ting, utan mer av sorten "hej, du kanske inte vet detta, men när du inte är hemma skäller dina hundar helt förskräckligt". Därefter får man ju vänta efter någon sorts motsvar, och är detta av sorten "du sköt du ditt så sköter jag mitt", så är det ju endast myndigheterna som återstår...
Det låter dessutom lite konstigt om man ha två hundar modell större i ett parhus, en hundgård vore bättre eller en stor villa. Det finns ju en anledning till att hundarna skäller... och hundskall i ett parhus är ju som bevisat inget kul.
Det finns många människor som inte ska ha djur, kanske dessa människor tillhör den kretsen?
/S
Det låter dessutom lite konstigt om man ha två hundar modell större i ett parhus, en hundgård vore bättre eller en stor villa. Det finns ju en anledning till att hundarna skäller... och hundskall i ett parhus är ju som bevisat inget kul.
Det finns många människor som inte ska ha djur, kanske dessa människor tillhör den kretsen?
/S
Nu måste jag ta TS i försvar. När man har att göra med vissa människor går det inte att göra rätt, ett ex är att vi har problem med en granne(en gammal man som är dement) som har fått dille på att han ska skrämma bort rådjuren mha ljudskrämmor som skickar ut högfrekventa ljud. Eftersom han är född i början på förra århundradet så hör han inte de ljuden dessutom har rådjuren blivit mer eller mindre immuna, då har han skaffat fler, skruvat upp effekten ännu mer och riktat dem rakt ut mot vägen så varje gång en bil passerar så går de i gång.
Vi har försökt allt som man kan göra lagligt utom att anmäla honom till myndigheterna(en annan granne har försökt detta men då skruvade han ner effekten på dem när kommunen var på besök så de hördes knappt och då klarade han sig.). Det enda vi kan göra är att anmäla igen och/eller vänta tills gubben dör/hamnar på hem
Så om det är som TS beskriver det låter det som att det är kört, det enda skulle kunna vara om grannen missköter hundarna så pass mycket att myndigheterna omhändertar dem
Vi har försökt allt som man kan göra lagligt utom att anmäla honom till myndigheterna(en annan granne har försökt detta men då skruvade han ner effekten på dem när kommunen var på besök så de hördes knappt och då klarade han sig.). Det enda vi kan göra är att anmäla igen och/eller vänta tills gubben dör/hamnar på hem
Så om det är som TS beskriver det låter det som att det är kört, det enda skulle kunna vara om grannen missköter hundarna så pass mycket att myndigheterna omhändertar dem
