Budgetbastu vedeldad
Hej
Helt ny på detta forum...För några år sedan kom jag över lite hemsågat virke, bl a 10 x 5 cm stolpar o grovsågade bräder. Byggde av detta ett uteskithus enligt sambons önskemål.
Mått 1.5 x 2.5 meter. Det blev 2 hål i bänken. Skithuset blev endast använt på våren, när fåglarna drillade som mest. Nya pråpoer från regeringen... Nu skulle det bastas. Rev ur bänk o golv. Av fekalierna var det endast kvar något som liknade frystorkat, bara att skyffla ut. Fixade enkel trossbotten, golvisolering, vindpapp och billig råspont som golv. Kompletterade reglar o stolpar så att det senare gick att få dit stående granpanel. Samma blev det med takstolarna. När dasset fick sitt tak så la jag underlagsplast över takstolarna, under plåten.
Färdigt dass kostade ca 5 000 kr, men då använde jag billigt material som jag hittade på lågprisannonser typ Blocket.
Då budgeten är begränsad så får man försöka leta material under lite längre tid.
Helt ny på detta forum...För några år sedan kom jag över lite hemsågat virke, bl a 10 x 5 cm stolpar o grovsågade bräder. Byggde av detta ett uteskithus enligt sambons önskemål.
Mått 1.5 x 2.5 meter. Det blev 2 hål i bänken. Skithuset blev endast använt på våren, när fåglarna drillade som mest. Nya pråpoer från regeringen... Nu skulle det bastas. Rev ur bänk o golv. Av fekalierna var det endast kvar något som liknade frystorkat, bara att skyffla ut. Fixade enkel trossbotten, golvisolering, vindpapp och billig råspont som golv. Kompletterade reglar o stolpar så att det senare gick att få dit stående granpanel. Samma blev det med takstolarna. När dasset fick sitt tak så la jag underlagsplast över takstolarna, under plåten.
Färdigt dass kostade ca 5 000 kr, men då använde jag billigt material som jag hittade på lågprisannonser typ Blocket.
Då budgeten är begränsad så får man försöka leta material under lite längre tid.
Redigerat:
Ja, så här såg det ut när jag började regla upp det som först skulle bli skithus o nu efter ombyggnad en bastu.
Projektet är på gång, och redan har vi bastat mer än 10 ggr... Återstår en del småjobb, väntar bl a på material till lavar, o sen ska golvet målas..
Ska försöka få till en hyfsat story som steg för steg visar arbetes gång med små egna
lösningar.
Projektet är på gång, och redan har vi bastat mer än 10 ggr... Återstår en del småjobb, väntar bl a på material till lavar, o sen ska golvet målas..
Ska försöka få till en hyfsat story som steg för steg visar arbetes gång med små egna
lösningar.
Redigerat:
Så nu när denna vinter närmade sig, ville vi ha en bastu. Budgeten för ombyggnad till bastu sattes till 7 000 kr. Och den ser ut att hålla.
Dyraste enskilda posten skulle ha kunnat blivit vedkaminen. Men jag lyckades hitta en väl begagnad och fullt brukbar Husquarna 151 för en billig peng. Så med gott om tid och lite flyt när det gäller att hitta material, och eget arbete, kan man tro att en färdig bastu absolut inte behöver kosta mer än 15 000 kr.
Dyraste enskilda posten skulle ha kunnat blivit vedkaminen. Men jag lyckades hitta en väl begagnad och fullt brukbar Husquarna 151 för en billig peng. Så med gott om tid och lite flyt när det gäller att hitta material, och eget arbete, kan man tro att en färdig bastu absolut inte behöver kosta mer än 15 000 kr.
Redigerat:
När all inredning som hörde skithuset till var ute, så såg det ut så här.
På golvbjälkarnas nedre kanter fästes på sidorna lister som trossbottensbräder kom att vila på. Utrymmet mellan golvbjälkarna fylldes med stenull. Ovanpå ullen blev det vindpapp- förhydringspapp 75 mm:s råspont som golv. Valde papp av den anledningen att jag ville ha ett så tätt "rum" som möjligt men utan att det skulle kunna bildas kondens som det gör om man använder plastfolie i väggar o golv i konstruktioner som utsätts för snabba stora temperaturväxlingar.
Varför jag ville ha ett helt tätt utrymme, återkommer jag till senare.
När golvet var lagt, så isolerades väggar o tak med 95 mm stenull. Alla ytor täcktes därefter med vindpapp och skarvarna fick ett ordentligt överlapp. På den svarta vindpappen markerades med krita vart alla reglar, snedvirke och stolpar fanns gömda. Allt för att underlätta kommande spikning av panelen. All papp fästes med häftpistol.
Jag bestämde mig för stående billig granpanel, med ordentligt försänkta spikar, efter väggarna. Billig i jämfört med s k bastupanel. Började med att spika upp panelen på väggarna. Vid minsta tecken på kådinneslutningar i panelen så kasserade jag just den delen av brädan. Inte kul att få en het kåddroppe på huden.
Var hela tiden noga med att foga samman varje bräda ordentligt till nästa. Panelens fjäder sköts så långt in i nästa panels spont som det var möjligt. All panel lyftes upp från golvet ca 5 mm. Detta för att vatten, vid bastande eller rengöring av golvet inte ska sugas upp i panelens ändvirke. I och med att man sätter panelen på väggarna först, så behöver vinkeln i övre änden inte vara helt exakt. Alla småfel döljs när man slutligen monterar panelen i taket. Med lite noggrannhet och några mm för långa takbräder så spänner det riktigt fint mot väggarna. Jag behöver inga taklister.
På golvbjälkarnas nedre kanter fästes på sidorna lister som trossbottensbräder kom att vila på. Utrymmet mellan golvbjälkarna fylldes med stenull. Ovanpå ullen blev det vindpapp- förhydringspapp 75 mm:s råspont som golv. Valde papp av den anledningen att jag ville ha ett så tätt "rum" som möjligt men utan att det skulle kunna bildas kondens som det gör om man använder plastfolie i väggar o golv i konstruktioner som utsätts för snabba stora temperaturväxlingar.
Varför jag ville ha ett helt tätt utrymme, återkommer jag till senare.
När golvet var lagt, så isolerades väggar o tak med 95 mm stenull. Alla ytor täcktes därefter med vindpapp och skarvarna fick ett ordentligt överlapp. På den svarta vindpappen markerades med krita vart alla reglar, snedvirke och stolpar fanns gömda. Allt för att underlätta kommande spikning av panelen. All papp fästes med häftpistol.
Jag bestämde mig för stående billig granpanel, med ordentligt försänkta spikar, efter väggarna. Billig i jämfört med s k bastupanel. Började med att spika upp panelen på väggarna. Vid minsta tecken på kådinneslutningar i panelen så kasserade jag just den delen av brädan. Inte kul att få en het kåddroppe på huden.
Var hela tiden noga med att foga samman varje bräda ordentligt till nästa. Panelens fjäder sköts så långt in i nästa panels spont som det var möjligt. All panel lyftes upp från golvet ca 5 mm. Detta för att vatten, vid bastande eller rengöring av golvet inte ska sugas upp i panelens ändvirke. I och med att man sätter panelen på väggarna först, så behöver vinkeln i övre änden inte vara helt exakt. Alla småfel döljs när man slutligen monterar panelen i taket. Med lite noggrannhet och några mm för långa takbräder så spänner det riktigt fint mot väggarna. Jag behöver inga taklister.
Redigerat:
Hörnet där kaminen skulle placeras värmeisolerades nu i första skedet med dubbla gipsskivor.
Ett hål sågades upp för skorstensröret som till att börja med fick bli ett galvat spirorör med krök. Spirorör håller högst ett år vid sporadiskt eldande! Jag har ett billigt begagnat kortenrör på gång, men spiroröret får duga så länge.
Nu skulle bastun invigas. Lyfte in en verkligt fin kamin av fabrikatet Viking. Brunmaljerad i flera nyanser och med tre luckor på framsidan. En nackdel med denna spis erfor jag direkt. Tog bara korta kubbar! Dessutom gick det inte att få upp någon riktig värme, men rökröret glödde rött hela tiden.... Den mesta av värmen hamnade på utsidan. Eldade för kråkorna. Visst, efter mer än två timmar gick det att basta, denna första gång.
Snart kom jag över en Husquarna, modell 151. Nu blev det helt annat. Bastuvarmt på 1 timme! och inte alls lika hett rökrör. Och det gick att fyra med ordentliga klabbar.
Det gick hårt åt gipset intill rökröret. Lånade en Tigsvets och konstruerade en väggenomgång för rörkröret i rostfri plåt.
En 50 x 50 cm plåt med ett ca 4 cm större hål än rökröret. På den sida som vänder utåt svetsades dessutom två större rör tillverkade av plåt.
Mellan det inre röret och rökröret kommer friskluft till spisen att sugas in. Det blåser in riktigt varm luft in i bastun. Fungerar som en "turbo", fast ökar värmen i stället för lufttrycket på en bilmotor. Mellan det yttre röret och det rör som omsluter skorstensröret finns en ordentlig luftspalt. Luftspalten gör att mycket lite värme når regelvirket. Dessutom kyler den rökröret och genomföringsplåten med den friskluft som sugs in i bastun (runt skorstenen bak spisen). Detta var anledningen till att jag byggde hela bastun så lufttät som möjligt.
Ett låda med 1 m2 småklinkers kom jag över för 50:- Duger utmärkt som eldfast yta under kaminen. Klinkersen utefter väggar och framkant fästs med vanligt monteringslim - sättlim, övriga ligger lösa.
Ytterligare värmeskydd av endera aluminiumplåt eller minerite kommer senare att monteras med 4 cm.s distanser mot väggen framför gipsskivorna. Mot golvet lämnas även en ca 5 cm luftspalt.
Bastat 3 ggr under helgen! Ena gången höll på att ta en ända med förskräckelse! Tyckte det skulle vara så mysigt med en fotogenlampa... så länge lampan stod på golven gick det bra, men när lampan hamnade på den tillfälliga laven så blev det allt för varmt åt fotogenen inuti lampan. Den började gasa och stora lågor slog ut ur lampan. Tur att jag var i bastun och hann med att slänga ut lampan.
Ska införskaffa en NY kolsyre- eller pulversläckare. Inte vatten, för den fryser sönder på vintern.
Ska leta rätt på spotlights, med varmt ljus, att sätta utefter golvet och rikta mot taket (i hörnen) i stället för levande ljus eller fotogenlampa.
Än finns det kvar att göra... återkommer.
Ett hål sågades upp för skorstensröret som till att börja med fick bli ett galvat spirorör med krök. Spirorör håller högst ett år vid sporadiskt eldande! Jag har ett billigt begagnat kortenrör på gång, men spiroröret får duga så länge.
Nu skulle bastun invigas. Lyfte in en verkligt fin kamin av fabrikatet Viking. Brunmaljerad i flera nyanser och med tre luckor på framsidan. En nackdel med denna spis erfor jag direkt. Tog bara korta kubbar! Dessutom gick det inte att få upp någon riktig värme, men rökröret glödde rött hela tiden.... Den mesta av värmen hamnade på utsidan. Eldade för kråkorna. Visst, efter mer än två timmar gick det att basta, denna första gång.
Snart kom jag över en Husquarna, modell 151. Nu blev det helt annat. Bastuvarmt på 1 timme! och inte alls lika hett rökrör. Och det gick att fyra med ordentliga klabbar.
Det gick hårt åt gipset intill rökröret. Lånade en Tigsvets och konstruerade en väggenomgång för rörkröret i rostfri plåt.
En 50 x 50 cm plåt med ett ca 4 cm större hål än rökröret. På den sida som vänder utåt svetsades dessutom två större rör tillverkade av plåt.
Mellan det inre röret och rökröret kommer friskluft till spisen att sugas in. Det blåser in riktigt varm luft in i bastun. Fungerar som en "turbo", fast ökar värmen i stället för lufttrycket på en bilmotor. Mellan det yttre röret och det rör som omsluter skorstensröret finns en ordentlig luftspalt. Luftspalten gör att mycket lite värme når regelvirket. Dessutom kyler den rökröret och genomföringsplåten med den friskluft som sugs in i bastun (runt skorstenen bak spisen). Detta var anledningen till att jag byggde hela bastun så lufttät som möjligt.
Ett låda med 1 m2 småklinkers kom jag över för 50:- Duger utmärkt som eldfast yta under kaminen. Klinkersen utefter väggar och framkant fästs med vanligt monteringslim - sättlim, övriga ligger lösa.
Ytterligare värmeskydd av endera aluminiumplåt eller minerite kommer senare att monteras med 4 cm.s distanser mot väggen framför gipsskivorna. Mot golvet lämnas även en ca 5 cm luftspalt.
Bastat 3 ggr under helgen! Ena gången höll på att ta en ända med förskräckelse! Tyckte det skulle vara så mysigt med en fotogenlampa... så länge lampan stod på golven gick det bra, men när lampan hamnade på den tillfälliga laven så blev det allt för varmt åt fotogenen inuti lampan. Den började gasa och stora lågor slog ut ur lampan. Tur att jag var i bastun och hann med att slänga ut lampan.
Ska införskaffa en NY kolsyre- eller pulversläckare. Inte vatten, för den fryser sönder på vintern.
Ska leta rätt på spotlights, med varmt ljus, att sätta utefter golvet och rikta mot taket (i hörnen) i stället för levande ljus eller fotogenlampa.
Än finns det kvar att göra... återkommer.
Redigerat:
Skithusets dörr var en enkel bräddörr utan överlocksbräder. Med andra ord rätt gles. Ville behålla dörren och tänkte från början att först göra en ram av 30-30 eller 40-40 mm salningsvirke runt dörrens kant på insidan. Fylla insidan av ramen med styrolit eller cellplast eller rent utan stenull, och sedan klå insidan med panel. En annan ide var att skruva på en plywoodskiva på insidan av ramen och sedan försöka fylla med fogskum. Det senare hade kanske fungerat om jag lagt dörren på garagegolvet och med stöttor från taket fixat press på på plywoodskivan innan skummet sprutades in. Skum expanderar kraftigt under härdningstiden. Utan press skulle säker dörren blivit tjock på mitten.
Lösningen kom snabbare än jag tänkt mig. Den gamla glesa och farliga garageporten av vipptyp byttes mot en modernare från Skanska Byggvaror, med motor o allt. Den nya porten är 35 mm tjock och fylld med expanderad skum! Den gamla porten 40 mm. Så då antog jag att K-värdet på den gamla porten väl räcker till för en bastu! vad gäller just dörrbladet. Sagt o gjort... kapade ur en passande skiva ur det gamla portpbladet och skruvade fast på insidan av skithusdörren. Det sägs att 40 mm styrolit motsvara drygt 100 mm stenullsisolering!
Tillverkare av dörrar och fönster överglänser varandra vad det gäller K-vären! Ja, det finns just inga bättre än vad de själva tillverkar. Tanken svindlar... Med det resonemanget som tillverkarna då har, behövs ingen uppvärmningskälla om man bygger ett helt hus med väggbeklädnad av fönster, dörrar och garageportar! Tro det?
Bastudörren blev i vart fall tät.
Kostar på och beställer virke av ask till lavarna. Någon påstår att det går lika bra med kvistfri fura.
Salning och foring av dörr o fönster återstår och lite annat pyssel.
Lösningen kom snabbare än jag tänkt mig. Den gamla glesa och farliga garageporten av vipptyp byttes mot en modernare från Skanska Byggvaror, med motor o allt. Den nya porten är 35 mm tjock och fylld med expanderad skum! Den gamla porten 40 mm. Så då antog jag att K-värdet på den gamla porten väl räcker till för en bastu! vad gäller just dörrbladet. Sagt o gjort... kapade ur en passande skiva ur det gamla portpbladet och skruvade fast på insidan av skithusdörren. Det sägs att 40 mm styrolit motsvara drygt 100 mm stenullsisolering!
Tillverkare av dörrar och fönster överglänser varandra vad det gäller K-vären! Ja, det finns just inga bättre än vad de själva tillverkar. Tanken svindlar... Med det resonemanget som tillverkarna då har, behövs ingen uppvärmningskälla om man bygger ett helt hus med väggbeklädnad av fönster, dörrar och garageportar! Tro det?
Bastudörren blev i vart fall tät.
Kostar på och beställer virke av ask till lavarna. Någon påstår att det går lika bra med kvistfri fura.
Salning och foring av dörr o fönster återstår och lite annat pyssel.
En närmare syn av kaminen visade att den var en Husqvarna modell 155 och inte 151, som jag skrev tidigare.
På spisen har jag till att börja med en gryta att hälla vatten i. Men jag kommer att tillverka en behållare av ett rör som jag sen sänker ned i kaminen genom luckan på ovansidan. Det är aldrig bra att hälla vatten direkt på en gjutjärnskamin. Stor risk att den spricker!
Lite plåtarbete återstår.
På spisen har jag till att börja med en gryta att hälla vatten i. Men jag kommer att tillverka en behållare av ett rör som jag sen sänker ned i kaminen genom luckan på ovansidan. Det är aldrig bra att hälla vatten direkt på en gjutjärnskamin. Stor risk att den spricker!
Lite plåtarbete återstår.
Redigerat:
Ja, nu har jag blivit lite bekväm med fyrningen. I med tidningspapper, tändved och björkkubbar. Full kamin, öppem draglucka.. Vänta 20 minuter. Fyll kaminen med kubbar och stäng draget men lämna 20 mm på den lilla runda dragluckan. Bottna med två öl. Vänta 30 minuter - o BASTA 
Håller på med att montera härdade glas i kamimluckorna. Bilder kommer snart.
Håller på med att montera härdade glas i kamimluckorna. Bilder kommer snart.
Mysfaktorn ökar betydligt nu när eldens sken sprider sig i bastun. Så här gjorde jag:
Visa bilaga 73685
Visa bilaga 73686
Visa bilaga 73685
Visa bilaga 73686
När jag ändå var igång med vinkelslipen, så satte jag även in ett glas i nedersta luckan.
Planerar även att sätta in glas på högkant på den högra sidan av kaminen, så att man kan njuta av eldskenet då man sitter på laven (till höger). Glaset blir delat horisontellt på mitten, allt för att minimera spänningarna i glaset.
Men det blir först i samband med att jag sätter in nya eldfasta stenar inuti kaminen.
Planerar även att sätta in glas på högkant på den högra sidan av kaminen, så att man kan njuta av eldskenet då man sitter på laven (till höger). Glaset blir delat horisontellt på mitten, allt för att minimera spänningarna i glaset.
Men det blir först i samband med att jag sätter in nya eldfasta stenar inuti kaminen.
Redigerat:
Tja, man kan säga att vi provbastar minst en gång i veckan allt sedan kaminen kom på plats.
Allt funkar skitbra.
Planerar att fixa en "gryta" av ett svarvat 100 mm ämnesrör som jag sänker ned i hålet för kokplattan på ovansidan.
På ovansidan så blir det en typ gryta, som jag tänker fylla med lavasten, inte granit, för den spricker om man häller vatten på, tror jag. Bör bli en riktigt bra ångenerator i stället för en vanlig gryta.
Allt funkar skitbra.
Planerar att fixa en "gryta" av ett svarvat 100 mm ämnesrör som jag sänker ned i hålet för kokplattan på ovansidan.
På ovansidan så blir det en typ gryta, som jag tänker fylla med lavasten, inte granit, för den spricker om man häller vatten på, tror jag. Bör bli en riktigt bra ångenerator i stället för en vanlig gryta.
