"Lurade" till tilläggsisolering när vi egentligen bara vill måla om fasaden?
Vårt hus är byggt 1952, och den från början vita putsfasaden börjar nu se grådaskig ut, så vi tänkte låta måla / putsa om den. (Putsen sitter utmärkt, så det är endast ett "kosmetiskt" färgproblem.) Vi har nu haft ett antal företag på offertbesök, och flera av dem insisterar på att även tilläggsisolera med 10 cm frigolit "nu när man ändå håller på, och ni kommer att spara jättemycket pengar på det". Det känns som om puts- och målerifirmorna försöker "lura på oss" isolering, trots att de inte ens först frågat vad väggarnas inre består av, hur de är isolerade i nuläget, eller vilken sorts uppvärmningssystem vi använder. Bara det tycker jag låter litet skumt.
Jag blir väldigt villrådig. Är det verkligen värt merkostnaden (400,000 med isolering istället för 300,000 för enbart putsning), då vår uppvärmningskostnad (pellets) är 14,000:-/år? Om värmekostnaden skulle minska med 25%, dvs 3,500:- besparing/år, tar det ju nästan 30 år att tjäna in isoleringen. Om man sparar 50% tar det 14 år, och vid 75% 10 år. Jag har inte den blekaste aning om hur stor besparing man kan göra, utifrån skillnaden i hur väggarna avger värme nu respektive efter en ev isolering, men 30 år känns som en lång tid: Då kommer jag att vara pensionär och har kanske ändå blivit tvungen att lämna mitt kära hus för att flytta till någon fasansfull vårdinrättning. Dessutom kommer fönster och takskägg att se konstiga ut med förtjockade väggar..
Å andra sidan vill man ju dra sitt solidariska strå till stacken vad gäller miljön, och då måste man vara beredd till litet i ideell ekonomisk uppoffring, tycker jag. (Drömmen vore ju ett "passivhus".) Vi har pengar på banken så det räcker mer än väl för isolering, men samtidigt vill man ju inte bli lurad till en "onödig" och (för miljön) mindre kostandseffektiv investering. Kanske ger samma summa en bättre besparing på annat ställe: Vi har 11 gamla fönster från 1952 som läcker som såll, och de skall bytas till nya, energieffektiva nu i samband med omputsningen, vilket torde ge en nätt besparing. Dessutom har vi bara 10 cm rockwool på vinden, och där är det ju betydligt viktigare (och även enklare och billigare) att isolera, så jag funderar på om det vore bättre att lägga pengarna där istället för utanpå ytterväggarna. Då borde det bli en slant över till en solvärmeanläggning på taket så vi kan få miljövänligt tappvarmvatten under vår-höst...
Ja, som ni förstår ligger jag sömnlös om nätterna och vrider och vänder på det här problemet.
Mer detaljerade bakgrundsdata:
Totalyta 220 m2, fördelat på 2 våningsplan. Vi bebor endast nedervåningen, och värmer bara upp den, alltså 110 m2. Vi eldar med pellets för 14,000:-/år , men bara sept-juni. Juli-aug värmer vi tappvarmvattnet (för 2 vuxna och 1 barn på 8 år) med elpatron, men vi överväger att sätta en solvärmeanläggning på taket för det ändamålet.
Byggår 1952, 82 m2 golvyta x 2 plan, luftexponerad ytterväggsyta 145 m2. Väggarna är av Siporex lättbetonghålsten, 25 cm tjock, med puts direkt på.
Tillbyggnad 1963, 25 m2 golvyta x 2 plan, luftexponerad ytterväggsyta 67 m2.
Väggarna i nedervåningen (delvis under jord) är av Ytong lättbetonghålsten 20 cm tjock, 5 cm rockwool, 1/2-stens tegelfasad. Övervåningen, däremot, har en uselt kall konstruktion med bara träreglar, 10 cm rockwool plus 1/2-stens tegelfasad. (Fast där uppe bor vi ju inte, så vi värmer inte upp.)
Alla fönster på nedervåningen är bytta mot nya, energieffektiva, och vi kommer i samband med omputsningen även att byta alla fönster i övervåningen. Byggnaden är souterräng i sluttning, och alla delar under jord har ytterisolerats med 10 cm frigolit vid omdränering nyligen.
1) Den viktigaste frågan: Hur stor besparing gör man om man utanpå 20-25 cm lättbetonghålsten lägger 10 cm frigolit? Ger det en halvering, eller mer - eller mindre?
2) Finns det några fuktrisker om man sätter frigolit utanpå putsen, och sedan putsar igen utanpå frigoliten?
3) Jag har även hört att det skulle vara svårt att fästa frigoliten i betonghålstenen - var man än borrar hamnar man ju i ett hål, och snart ramlar hela eländet ner. Synpunkter på detta?
4) Kanske borde vi gå en medelväg och bara isolera tillbyggnadsdelen med dess kalla övervåning? Då ju huvudbyggnaden har 25 cm tjock lättbetongsten hela vägen upp till taket kanske det räcker att bara måla / putsa den?
5) Eller skall vi hålla oss till vår ursprungliga plan att bara uppfylla vårt "kosmetiska" behov av fräsch, vit färg på fasaden, dvs helt sonika låta måla den?
Jag skulle bli mycket tacksam för input och kommentarer.
Tack på förhand / Kerstin
Jag blir väldigt villrådig. Är det verkligen värt merkostnaden (400,000 med isolering istället för 300,000 för enbart putsning), då vår uppvärmningskostnad (pellets) är 14,000:-/år? Om värmekostnaden skulle minska med 25%, dvs 3,500:- besparing/år, tar det ju nästan 30 år att tjäna in isoleringen. Om man sparar 50% tar det 14 år, och vid 75% 10 år. Jag har inte den blekaste aning om hur stor besparing man kan göra, utifrån skillnaden i hur väggarna avger värme nu respektive efter en ev isolering, men 30 år känns som en lång tid: Då kommer jag att vara pensionär och har kanske ändå blivit tvungen att lämna mitt kära hus för att flytta till någon fasansfull vårdinrättning. Dessutom kommer fönster och takskägg att se konstiga ut med förtjockade väggar..
Å andra sidan vill man ju dra sitt solidariska strå till stacken vad gäller miljön, och då måste man vara beredd till litet i ideell ekonomisk uppoffring, tycker jag. (Drömmen vore ju ett "passivhus".) Vi har pengar på banken så det räcker mer än väl för isolering, men samtidigt vill man ju inte bli lurad till en "onödig" och (för miljön) mindre kostandseffektiv investering. Kanske ger samma summa en bättre besparing på annat ställe: Vi har 11 gamla fönster från 1952 som läcker som såll, och de skall bytas till nya, energieffektiva nu i samband med omputsningen, vilket torde ge en nätt besparing. Dessutom har vi bara 10 cm rockwool på vinden, och där är det ju betydligt viktigare (och även enklare och billigare) att isolera, så jag funderar på om det vore bättre att lägga pengarna där istället för utanpå ytterväggarna. Då borde det bli en slant över till en solvärmeanläggning på taket så vi kan få miljövänligt tappvarmvatten under vår-höst...
Ja, som ni förstår ligger jag sömnlös om nätterna och vrider och vänder på det här problemet.
Mer detaljerade bakgrundsdata:
Totalyta 220 m2, fördelat på 2 våningsplan. Vi bebor endast nedervåningen, och värmer bara upp den, alltså 110 m2. Vi eldar med pellets för 14,000:-/år , men bara sept-juni. Juli-aug värmer vi tappvarmvattnet (för 2 vuxna och 1 barn på 8 år) med elpatron, men vi överväger att sätta en solvärmeanläggning på taket för det ändamålet.
Byggår 1952, 82 m2 golvyta x 2 plan, luftexponerad ytterväggsyta 145 m2. Väggarna är av Siporex lättbetonghålsten, 25 cm tjock, med puts direkt på.
Tillbyggnad 1963, 25 m2 golvyta x 2 plan, luftexponerad ytterväggsyta 67 m2.
Väggarna i nedervåningen (delvis under jord) är av Ytong lättbetonghålsten 20 cm tjock, 5 cm rockwool, 1/2-stens tegelfasad. Övervåningen, däremot, har en uselt kall konstruktion med bara träreglar, 10 cm rockwool plus 1/2-stens tegelfasad. (Fast där uppe bor vi ju inte, så vi värmer inte upp.)
Alla fönster på nedervåningen är bytta mot nya, energieffektiva, och vi kommer i samband med omputsningen även att byta alla fönster i övervåningen. Byggnaden är souterräng i sluttning, och alla delar under jord har ytterisolerats med 10 cm frigolit vid omdränering nyligen.
1) Den viktigaste frågan: Hur stor besparing gör man om man utanpå 20-25 cm lättbetonghålsten lägger 10 cm frigolit? Ger det en halvering, eller mer - eller mindre?
2) Finns det några fuktrisker om man sätter frigolit utanpå putsen, och sedan putsar igen utanpå frigoliten?
3) Jag har även hört att det skulle vara svårt att fästa frigoliten i betonghålstenen - var man än borrar hamnar man ju i ett hål, och snart ramlar hela eländet ner. Synpunkter på detta?
4) Kanske borde vi gå en medelväg och bara isolera tillbyggnadsdelen med dess kalla övervåning? Då ju huvudbyggnaden har 25 cm tjock lättbetongsten hela vägen upp till taket kanske det räcker att bara måla / putsa den?
5) Eller skall vi hålla oss till vår ursprungliga plan att bara uppfylla vårt "kosmetiska" behov av fräsch, vit färg på fasaden, dvs helt sonika låta måla den?
Jag skulle bli mycket tacksam för input och kommentarer.
Tack på förhand / Kerstin
Jag tycker att du själv redan verkar ha koll på det mesta och du svarar egentligen på dina egna frågor. Tilläggsisolera väggarna kommer att ge liten (nästan ingen) energibesparing. Är putsen hel och fräsch, måla om huset. Om ni vill spara in på kostnaden för uppvärmning, isolera vinden bättre och titta över fönstren. Det är inte heller säkert att det är kostnadseffektivt att byta gamla fönster. Om fönstren är hela och i bra skick går det förmodligen att täta dem bättre och då blir det ofta väldigt svårt att räkna hem ett fönsterbyte.
Fortsätt att tänka själv och lyssna inte så mycket på företag som vill sälja dyra lösningar på enkla problem.
Fortsätt att tänka själv och lyssna inte så mycket på företag som vill sälja dyra lösningar på enkla problem.
Sabba inte något som uppenbarligen funkar hyfsat bra. Tilläggsisolering kan ju, åtminstone teoretiskt, ställa till problem med t.ex fukt i väggar.
Som redan sagts: Du har redan svarat på det själv. Skippa isoleringen. Fundera dessutom ett varv till på det där med fönstren. Är de inte helt slut tvivlar jag på att du kan räkna hem den investeringen på mindre än ett par decennier, när ni nu har så pass låg energikostnad redan. Lycka till nu.
Varmt tack till alla för er återkoppling! Då kan jag med litet mer råg i ryggen våga säga nej till den väggisolering alla firmor så envist försöker pracka på oss.
Vad gäller fönstren på övervåningen så är de 2-glas från 50-talet och helt genomruttna nedtill. Eftersom vi endast bor på nedervåningen, så håller vi bara +8oC på övervåningen på vintern. (Då undrar ni förstås varför vi har ett dubbelt så stort hus som vi behöver, speciellt som vi tyvärr inte bor på lågprishus-vischan i Norrland, utan i Stockholmsförort.
Tokigt, ja, men det är mitt barndomshem som jag övertagit, och sedan lyckades vi tyvärr inte få så många barn som vi planerat. Den tomma, kalla övervåningen gör dock stor nytta som lagringstutrymme för årets skörd av äpplen och grönsaker, för att inte tala om vintervilande pelargoner.)
Nå, åter till fönstren: Eftersom det är så kallt på övervåningen blir även glasytorna mycket kalla. Det bildas hela tiden kondens på glasen, vilken rinner ned på nedre innerkarmen. Detta har förstås gett mögel och röta i träet. Jag höll tidigare ständigt på och skrapade, oljade och målade om fönstren invändigt (utsidorna ser faktiskt mycket bättre ut!), men det hjälper ju föga när de sedan står konstant genomblöta varje vinterhalvår - det blir snart likadant igen. Kan man anta att samma öde genast möter de nya fönstren vi planerar att sätta in? Å ena sidan har de bättre u-värde så att den värme som läcker upp från undervåningen räcker till högre temperatur på övervåningen och därmed mindre kalla glasytor. Å andra sidan är väl nutida trä ofta av sämre kvalitet än det tätvuxna norrländska kärnvirke morsan och farsan byggde av på 50-talet. Kanske är det då ingen idé att byta fönster om de ändå är dömda att ruttna?
Vad gäller värmeförlusten, så tänker jag mig att ju mindre skillnaden är mellan inne och ute, desto mindre borde förlusten bli. Om det är +8oC både inne och ute, så borde ju förlusten vara noll även om fönstret är uselt. Alltså borde de nya energietäta fönstren inte ge så stor besparing i mitt fall, då det redan ÄR kallt inne. (På nedervåningen, där vi bor och håller +20oC, har vi redan bytt alla fönster, och det gjorde verkligen skillnad.)
Vad tror ni om detta? Ruttnar de nya, dyra fönstren också på direkten, dvs är det bara pengar i sjön?
/ Kerstin
Vad gäller fönstren på övervåningen så är de 2-glas från 50-talet och helt genomruttna nedtill. Eftersom vi endast bor på nedervåningen, så håller vi bara +8oC på övervåningen på vintern. (Då undrar ni förstås varför vi har ett dubbelt så stort hus som vi behöver, speciellt som vi tyvärr inte bor på lågprishus-vischan i Norrland, utan i Stockholmsförort.
Tokigt, ja, men det är mitt barndomshem som jag övertagit, och sedan lyckades vi tyvärr inte få så många barn som vi planerat. Den tomma, kalla övervåningen gör dock stor nytta som lagringstutrymme för årets skörd av äpplen och grönsaker, för att inte tala om vintervilande pelargoner.) Nå, åter till fönstren: Eftersom det är så kallt på övervåningen blir även glasytorna mycket kalla. Det bildas hela tiden kondens på glasen, vilken rinner ned på nedre innerkarmen. Detta har förstås gett mögel och röta i träet. Jag höll tidigare ständigt på och skrapade, oljade och målade om fönstren invändigt (utsidorna ser faktiskt mycket bättre ut!), men det hjälper ju föga när de sedan står konstant genomblöta varje vinterhalvår - det blir snart likadant igen. Kan man anta att samma öde genast möter de nya fönstren vi planerar att sätta in? Å ena sidan har de bättre u-värde så att den värme som läcker upp från undervåningen räcker till högre temperatur på övervåningen och därmed mindre kalla glasytor. Å andra sidan är väl nutida trä ofta av sämre kvalitet än det tätvuxna norrländska kärnvirke morsan och farsan byggde av på 50-talet. Kanske är det då ingen idé att byta fönster om de ändå är dömda att ruttna?
Vad gäller värmeförlusten, så tänker jag mig att ju mindre skillnaden är mellan inne och ute, desto mindre borde förlusten bli. Om det är +8oC både inne och ute, så borde ju förlusten vara noll även om fönstret är uselt. Alltså borde de nya energietäta fönstren inte ge så stor besparing i mitt fall, då det redan ÄR kallt inne. (På nedervåningen, där vi bor och håller +20oC, har vi redan bytt alla fönster, och det gjorde verkligen skillnad.)
Vad tror ni om detta? Ruttnar de nya, dyra fönstren också på direkten, dvs är det bara pengar i sjön?
/ Kerstin
Tror inte du får samma problem med kondens då treglasfönster isolerar bättre. Om du byter till treglas så blir förlusten mindre då avkylningseffekten från fönsterytan och karmarna blir minde och du får då varmare med samma mängd tillförd energi.
Varför putsa om om det räcker med att måla om? Vi har under hösten målat om vårt hus från 1929 med putsfasad där senaste putsen var från 1940-talet (tillbyggnad). Även om färgen flagnade så var putsen okej och det räckte med ordentlig rengöring med efterföljande målning. En del lagningar gjordes, speciellt på söderväggen och tillbyggnaden putsades om eftersom någon tidigare ägare hade lappat och lagat med fel bruk.
Vi betalade under 70 000 efter rot och då hade vi lejt ut allt. En annan firma ville ha 115 000 men då var det tilläggsisolering av tillbyggnaden. I vårat fall helt onödigt eftersom tillbygganden är en del av vardagsrummet som då bara skulle vara tilläggsisolerat till hälften.
Bra firma med många referenser som gjorde jobbet, vi är kanonnöjda.
Vi betalade under 70 000 efter rot och då hade vi lejt ut allt. En annan firma ville ha 115 000 men då var det tilläggsisolering av tillbyggnaden. I vårat fall helt onödigt eftersom tillbygganden är en del av vardagsrummet som då bara skulle vara tilläggsisolerat till hälften.
Bra firma med många referenser som gjorde jobbet, vi är kanonnöjda.
Du kan ju sätta PVC-fönster, så ruttnar de inte.Kerstin Larsson skrev:
Att du har så mycket kondens på övervåningen beror säkert på att varm luft strömmar upp från undervåningen. Det kanske inte är alldeles lätt att göra något åt, men det finns kanske nån dörr eller så som du kan täta. Ett alternativ är ju också att ställa en avfuktare där uppe.
Kerstin - jag tycker inte att du skall byta fönster om du inte har behov av att sänka exempelvis ljudnivån också. Även gamla fönster går att reparera och göra snygga. Man kan byta en båge om den är rutten längst ned. Det kostar inte så mycket om man frågar snickare.
Dock - det finns jättebra fönster även nu för tiden men de är extremt dyra. I alla fall om man har så stort och som det låter trevlig hus som du.
Vi använder speedheater för att göra våra fönster trärena och ta bort gammalt kitt. Fönstren ser i princip nya ute efter vårt arbete.
När det gäller fasaden tycker jag att själva målningen och lagning av eventuell puts låter extremt dyrt!
Dock - det finns jättebra fönster även nu för tiden men de är extremt dyra. I alla fall om man har så stort och som det låter trevlig hus som du.
Vi använder speedheater för att göra våra fönster trärena och ta bort gammalt kitt. Fönstren ser i princip nya ute efter vårt arbete.
När det gäller fasaden tycker jag att själva målningen och lagning av eventuell puts låter extremt dyrt!
Jag kan inte bidra med något till sakfrågan, men det kan vara värt att prata med enskilda hantverkare istället för större byggföretag. För någon vecka sedan pratade jag med en bekant. Han hade precis beställt reparation av träfasaden och byte av ytterdörren. Summa en halv miljon. Jag vågade knappt berätta att vi fått lika mycket arbete utfört för en tiondel av pengarna. Vitt.
Sedan tycker jag att det är fint att renovera gamla vackra fönster. Men tvåglasfönster från 50-talet är sällan vackra eller unika och jag skulle inte tveka att byta ut dem.
Sedan tycker jag att det är fint att renovera gamla vackra fönster. Men tvåglasfönster från 50-talet är sällan vackra eller unika och jag skulle inte tveka att byta ut dem.
Tack alla, för återkoppling, förslag och tips! För att nu återföra ämnet till själva putsfasaden:
Joflopp skrev:
> Varför putsa om om det räcker med att måla om?
Ja, där sätter du fingret på en viktig punkt. Precis det undrar jag verkligen också. Samtliga 5 puts- och målarfirmor som varit på offertbesök har genast slagit bort detta förslag som en omöjlighet, trots att den gamla Terrasit-sprit-putsen från 1952 är i toppskick.
"Nej, usch, målarfärg ovanpå puts ger bara fruktansvärda fuktskador. Du vet väl vad som hände med alla gamla hus i Stockholms innerstad som man målade med plastfärg på 70/80-talet?!"
"Jamen, om man använder gammal hederlig 2-komponents silikatfärg, då? Eller kalk-cement-färg? De är väl 100% ångpermeabla?", försökte jag, men fick till svar bara avvärjande gester som enbart kunde tolkas som att min fråga (och därför sannolikt även hela jag) var extraordinärt korkad.
Jag kan tänka mig att genomfärgad puts (Stockholmvit i vårt fall) innerbär mindre underhållsbehov: Ommålning av en flagnande yta vart 10:e år är ju inte kul... Kan det ha med det att göra?
Ett av putsföretagen använde dock inte genomfärgad puts, utan ville först putsa om ovanpå den gamla putsen och därefter måla på denna nya puts med KC-färg. Jag fattade aldrig varför man isåfall inte kunde måla samma färg direkt på den gamla putsen. Någon som kan förklara?
Jag har hittills fått in 2 offerter från de företag som varit här och tittat. De omfattar slätputsing av ca 200m2 väggyta (145 m2 puts + 67 m2 tegel). Då ingår även kringjobb som några smärre lagningar; ommålning av takskägg, vindskivor och sockel; ställningar; slutstädning; borttransport av sopor mm.
Båda företagen landar på ca 300,000:- inkl moms (279 resp 304,000.
Låter det rimligt, månntro? (Jag har hört att prisläget varierar beroende på ort, och min kåk ligger olyckligtvis i Knös-Täby...)
MVH / Kerstin
Joflopp skrev:
> Varför putsa om om det räcker med att måla om?
Ja, där sätter du fingret på en viktig punkt. Precis det undrar jag verkligen också. Samtliga 5 puts- och målarfirmor som varit på offertbesök har genast slagit bort detta förslag som en omöjlighet, trots att den gamla Terrasit-sprit-putsen från 1952 är i toppskick.
"Nej, usch, målarfärg ovanpå puts ger bara fruktansvärda fuktskador. Du vet väl vad som hände med alla gamla hus i Stockholms innerstad som man målade med plastfärg på 70/80-talet?!"
"Jamen, om man använder gammal hederlig 2-komponents silikatfärg, då? Eller kalk-cement-färg? De är väl 100% ångpermeabla?", försökte jag, men fick till svar bara avvärjande gester som enbart kunde tolkas som att min fråga (och därför sannolikt även hela jag) var extraordinärt korkad.
Jag kan tänka mig att genomfärgad puts (Stockholmvit i vårt fall) innerbär mindre underhållsbehov: Ommålning av en flagnande yta vart 10:e år är ju inte kul... Kan det ha med det att göra?
Ett av putsföretagen använde dock inte genomfärgad puts, utan ville först putsa om ovanpå den gamla putsen och därefter måla på denna nya puts med KC-färg. Jag fattade aldrig varför man isåfall inte kunde måla samma färg direkt på den gamla putsen. Någon som kan förklara?
Jag har hittills fått in 2 offerter från de företag som varit här och tittat. De omfattar slätputsing av ca 200m2 väggyta (145 m2 puts + 67 m2 tegel). Då ingår även kringjobb som några smärre lagningar; ommålning av takskägg, vindskivor och sockel; ställningar; slutstädning; borttransport av sopor mm.
Båda företagen landar på ca 300,000:- inkl moms (279 resp 304,000
.Låter det rimligt, månntro? (Jag har hört att prisläget varierar beroende på ort, och min kåk ligger olyckligtvis i Knös-Täby...)
MVH / Kerstin
