Plattvärmeväxlare, slingor eller extern vvb?
Hej!
Vi kommer troligen att uppgradera värmesystemet i sommar med en rektangulär acktank på ca 3000 liter. Nuvarande 1000 liter är alldeles för lite och är dessutom oseriöst inkopplade. Vedpannan är en Arimax 35. I dagsläget värms varmvattnet med en 25 år gammal elpanna som även är backup om man inte eldar.
Elpannan ska ut och vedpannan ska flyttas till där elpannan står.
Det jag funderar på just nu är valet av varmvattenberedare:
Först var jag inne på dubbla slingor i acktanken, men jag skulle även vilja ha en extern vvb så man slipper värma acktanken på sommaren (om man inte orkar elda)
Sedan har jag kollat lite på plattvärmeväxlare men har inte kunnat bestämma mig för om det är bättre eller sämre än slingor. Låg returtemp är dock ett stort plus för denna lösning.
Så hittade jag denna för några dagar sedan: http://www.nibe.se/vvs/produkter/vvb/pcuelA.htm
Det verkade först som en klockren lösning, vvb med inbyggd slinga. Men sedan har jag funderat lite kring hur man gör för att få tillräcklig cirkulation mellan ack och vvb.
Räcker det med självcirkulation?
Hur högt måste vvb sitta i förhållande till acken i så fall?
Hur gör man för att inte vvb ska värma acken genom självcirkulation?
Om man behöver en pump, vad ska man ha för villkor för att den ska pumpa?
Vad får jag för returtemp med denna lösning?
Jag vill gärna bygga en anläggning där naturlagarna utnyttjas så långt som möjligt så att man kan värma huset hjäplligt även vid strömavbrott osv..
Vilken av ovanstående lösningar skulle ni välja? Tänk på att installationstiden kommer bli ganska lång i mitt fall så jag måste ha en elektrisk vvb i vilket fall (vill inte försöka göra provisoriska lösningar med den gamla elpannan).
Varmvattenförbrukningen är relativt låg, så jag tror att 100 liter skulle räcka ganska långt.
Vi kommer troligen att uppgradera värmesystemet i sommar med en rektangulär acktank på ca 3000 liter. Nuvarande 1000 liter är alldeles för lite och är dessutom oseriöst inkopplade. Vedpannan är en Arimax 35. I dagsläget värms varmvattnet med en 25 år gammal elpanna som även är backup om man inte eldar.
Elpannan ska ut och vedpannan ska flyttas till där elpannan står.
Det jag funderar på just nu är valet av varmvattenberedare:
Först var jag inne på dubbla slingor i acktanken, men jag skulle även vilja ha en extern vvb så man slipper värma acktanken på sommaren (om man inte orkar elda)
Sedan har jag kollat lite på plattvärmeväxlare men har inte kunnat bestämma mig för om det är bättre eller sämre än slingor. Låg returtemp är dock ett stort plus för denna lösning.
Så hittade jag denna för några dagar sedan: http://www.nibe.se/vvs/produkter/vvb/pcuelA.htm
Det verkade först som en klockren lösning, vvb med inbyggd slinga. Men sedan har jag funderat lite kring hur man gör för att få tillräcklig cirkulation mellan ack och vvb.
Räcker det med självcirkulation?
Hur högt måste vvb sitta i förhållande till acken i så fall?
Hur gör man för att inte vvb ska värma acken genom självcirkulation?
Om man behöver en pump, vad ska man ha för villkor för att den ska pumpa?
Vad får jag för returtemp med denna lösning?
Jag vill gärna bygga en anläggning där naturlagarna utnyttjas så långt som möjligt så att man kan värma huset hjäplligt även vid strömavbrott osv..
Vilken av ovanstående lösningar skulle ni välja? Tänk på att installationstiden kommer bli ganska lång i mitt fall så jag måste ha en elektrisk vvb i vilket fall (vill inte försöka göra provisoriska lösningar med den gamla elpannan).
Varmvattenförbrukningen är relativt låg, så jag tror att 100 liter skulle räcka ganska långt.
Ett intressant problem
Några kommentarer
Har du en eller två ackar idag (du skriver i pluralis)?
varför en rektangulär ack
3000 ltr ytterligare var kanske att ta i (men du har kanske tänkt ut hur det påverkar eldningsintervallen) Kommer förlusten huset tillgodo så gör "överstor" inte så mycket. Isolera bra.
Allt kan funka i självcirk utom pannan själv (ty panntillverkarna har bl.a. för högt strömningsmotstånd/för klena anslutningar så det vill till typ Laddomat)
Ackarna kan kopplas så att du alltid har värme först/sist i en ack. Låna häftet som heter något i stil med "Ackumulatorsystem - olika kopplingar" ngn har titeln?
Sätt in en bottenslinga för varmvattnet i teknikacken (och ev två utdragna slingor om du har planer på att komplettera med sol). sätt sen en VVB med en slinga i som ligger högre än ackarna (i garderob uppe efteersom höjden troligen tryter). Kopplas till tilloppet på teknikacken och returen till botten. Du får nu en fiktivt ännu större ackvolym pga bättre utnyttjande av tempskillnader och fördröjd gnällpunkt. Gnällpunkten det är när varmvattnet tar slut och på ovan sätt går det sista varma vattnet (med självcirk) till VVB:n. Likaså först till densamma när du börjar elda. (och du kan kanske pruta 1000 ltr på den nya med bibehållen effekt)
Elpatronen kan nu stoppas i i VVB:n och/eller högt uppe i teknikacken
Några kommentarer
Har du en eller två ackar idag (du skriver i pluralis)?
varför en rektangulär ack
3000 ltr ytterligare var kanske att ta i (men du har kanske tänkt ut hur det påverkar eldningsintervallen) Kommer förlusten huset tillgodo så gör "överstor" inte så mycket. Isolera bra.
Allt kan funka i självcirk utom pannan själv (ty panntillverkarna har bl.a. för högt strömningsmotstånd/för klena anslutningar så det vill till typ Laddomat)
Ackarna kan kopplas så att du alltid har värme först/sist i en ack. Låna häftet som heter något i stil med "Ackumulatorsystem - olika kopplingar" ngn har titeln?
Sätt in en bottenslinga för varmvattnet i teknikacken (och ev två utdragna slingor om du har planer på att komplettera med sol). sätt sen en VVB med en slinga i som ligger högre än ackarna (i garderob uppe efteersom höjden troligen tryter). Kopplas till tilloppet på teknikacken och returen till botten. Du får nu en fiktivt ännu större ackvolym pga bättre utnyttjande av tempskillnader och fördröjd gnällpunkt. Gnällpunkten det är när varmvattnet tar slut och på ovan sätt går det sista varma vattnet (med självcirk) till VVB:n. Likaså först till densamma när du börjar elda. (och du kan kanske pruta 1000 ltr på den nya med bibehållen effekt)
Elpatronen kan nu stoppas i i VVB:n och/eller högt uppe i teknikacken
Ackumulatorsystem - en installations och dimensioneringsguide. Finns på biblan.
Hej!
Tack för svaren.
Ska kanske komplettera med lite info:
Huset ligger på västkusten och är byggt 1878, vattenburen värme installerades 1939.
Rören är mycket grova i källaren, så i dagsläget funkar självcirkulation hyfsat om man eldar direkt mot huset.
Med enbart el förbrukar huset ca 60-70000 kWh/år. Med ved ca 12000 kWh/år (inkl varmvatten)
Pannrummet byggdes 1939 och det är både liten golvytan och lågt i tak. Elpannan står på den plats där vedpannan ursprungligen stod. Vedpannan ansluter på ena sidan av skorstenen. Placeringen var tänkt lite med tanke på eventuell fliseldning, men det blev inget med detta.
Ackumulatortankarna är på 2*500 liter och är kopplade till pannan på ett sätt som både förstör skiktningen och omöjliggör fullständig kylning, då man inte kan få något direkt flöde mellan acktankar och husets värmesystem. Vid värmning av huset får man lita till självcirkulationen mellan ackar och panna. (Vilket i praktiken inte funkar)
Om ni undrar så har jag inte varit inblandad i komponentval eller installation av ovanstående komponenter, jag försöker bara rätta till det nu.
Golvytan och takhöjden gör att 3000 liter är ungefär vad man kan få in som mest, förutsatt att tanken är rektangulär.
Jag har läst ett flertal installations och kopplingsguider, men inte riktigt kunnat bestämma mig än.
Det finns ju massor av bra teknik, men samtidigt får det inte vara för mycket som kan krångla, eftersom det i första hand kommer vara min gamla mor som eldar, och jag bor 50 mil bort.
Jag tänkte ersätta elpannan med en eller två elpatroner i tanken, då elvärme endast behövs som backup nån gång. Shunt och automatisk shuntstyrning ska installeras, samt en laddomat.
Det jag tverkar inför är valet av vvb-lösning. Det är ganska skönt att slippa elda ca fyra månader på sommaren och det känns lite oekonomiskt att värma acktanken med el bara för att få varmvatten på sommaren?
Om man har förrådsberedare, slingor eller plattväxlare, kan man då leda detta vatten genom en vanlig vvb innan det går till huset?
Blir man inte beroende av ett ganska högt flöde för att det ska funka, eller har en bra vvb tillräcklig isolering för att inte kylas för mycket så att elvärmen i vvb startar?
Nibes vvb var ju smidig, man borde inte ens behöva slingor i acktanken med den. Men de verkar inte ha någon lösning på hur en sådan ska kopplas till en acktank på ett bra sätt. (fick svar på ett mail från dom nyss)
Eller ska man lägga på ett tok-tjockt lager med isolering på acktanken och använda den som enda vvb? (platsbrist, återigen, men kan funka)
Om man endast behöver elda var 5-6 dag för varmvatten på sommaren på detta sätt så vore det ju en acceptabel lösning.
Vilken lösning skulle ni valt?
Tack för svaren.
Ska kanske komplettera med lite info:
Huset ligger på västkusten och är byggt 1878, vattenburen värme installerades 1939.
Rören är mycket grova i källaren, så i dagsläget funkar självcirkulation hyfsat om man eldar direkt mot huset.
Med enbart el förbrukar huset ca 60-70000 kWh/år. Med ved ca 12000 kWh/år (inkl varmvatten)
Pannrummet byggdes 1939 och det är både liten golvytan och lågt i tak. Elpannan står på den plats där vedpannan ursprungligen stod. Vedpannan ansluter på ena sidan av skorstenen. Placeringen var tänkt lite med tanke på eventuell fliseldning, men det blev inget med detta.
Ackumulatortankarna är på 2*500 liter och är kopplade till pannan på ett sätt som både förstör skiktningen och omöjliggör fullständig kylning, då man inte kan få något direkt flöde mellan acktankar och husets värmesystem. Vid värmning av huset får man lita till självcirkulationen mellan ackar och panna. (Vilket i praktiken inte funkar)
Om ni undrar så har jag inte varit inblandad i komponentval eller installation av ovanstående komponenter, jag försöker bara rätta till det nu.
Golvytan och takhöjden gör att 3000 liter är ungefär vad man kan få in som mest, förutsatt att tanken är rektangulär.
Jag har läst ett flertal installations och kopplingsguider, men inte riktigt kunnat bestämma mig än.
Det finns ju massor av bra teknik, men samtidigt får det inte vara för mycket som kan krångla, eftersom det i första hand kommer vara min gamla mor som eldar, och jag bor 50 mil bort.
Jag tänkte ersätta elpannan med en eller två elpatroner i tanken, då elvärme endast behövs som backup nån gång. Shunt och automatisk shuntstyrning ska installeras, samt en laddomat.
Det jag tverkar inför är valet av vvb-lösning. Det är ganska skönt att slippa elda ca fyra månader på sommaren och det känns lite oekonomiskt att värma acktanken med el bara för att få varmvatten på sommaren?
Om man har förrådsberedare, slingor eller plattväxlare, kan man då leda detta vatten genom en vanlig vvb innan det går till huset?
Blir man inte beroende av ett ganska högt flöde för att det ska funka, eller har en bra vvb tillräcklig isolering för att inte kylas för mycket så att elvärmen i vvb startar?
Nibes vvb var ju smidig, man borde inte ens behöva slingor i acktanken med den. Men de verkar inte ha någon lösning på hur en sådan ska kopplas till en acktank på ett bra sätt. (fick svar på ett mail från dom nyss)
Eller ska man lägga på ett tok-tjockt lager med isolering på acktanken och använda den som enda vvb? (platsbrist, återigen, men kan funka)
Om man endast behöver elda var 5-6 dag för varmvatten på sommaren på detta sätt så vore det ju en acceptabel lösning.
Vilken lösning skulle ni valt?
just så
men förtydligande
"dra inte för grova rör emellan, allt för att slippa fylla elvvb med avsvalnat vatten."
..det kan inte hända om vvb ligger högre än acken (varmt vatten stiger pga att kallt vatten är tyngre)
eller har jag missat något?
men förtydligande
"dra inte för grova rör emellan, allt för att slippa fylla elvvb med avsvalnat vatten."
..det kan inte hända om vvb ligger högre än acken (varmt vatten stiger pga att kallt vatten är tyngre)
eller har jag missat något?
Röret för tappvattnet som går från vvbslingorna/beredaren (i accen eller från en yttre vvb kopplad till acc med grova rör för bästa självcirk) till en yttre elektrisk extravvb ska inte vara för grova, och inte för långa. Allt bara för att minimera mängden tappvarmvatten som har legat stilla i nämnda rör och svalnat.(Det är dumt att i början på varje tapptillfälle fylla den extra yttre elvvb med avsvalnat vatten i onödigt stora mängder, för då får elpatronen värma detta kalla vatten.)
Detta kanske är overkill, vi pratar om att välja kanske ett 15 mm rör i stället för 22mm. Men många bäckar små..
Man kan ju välja så klent rör man kan utan att bli lidande av den eventuella strypningen ett klent rör innebär.
Detta kanske är overkill, vi pratar om att välja kanske ett 15 mm rör i stället för 22mm. Men många bäckar små..
Man kan ju välja så klent rör man kan utan att bli lidande av den eventuella strypningen ett klent rör innebär.
så kan det gå när man inte läser ordentligt - jag tänkte fel - jag utgick ifrån att det var en vvb med slinga i och att du RK syftade på röret mellan ack och vvb - det håller sig varmt.
(..jag var så inne i lösningen en sep vvb med slinga i som alltid tar de sista varma dropparna ur acken till varmvatten, räcker det då ej så kan man ha en lågställd elp i vvb:n)
en viss relevans har mitt tidigare inlägg även betr själva cu-röret mellan slingorna, men Cu 12, 15 då skall det troligen (vet ej) inte till så långa sträckor innan värmeförlusten överstiger värmen tillförd gm interncirkulation i röret.
(..jag var så inne i lösningen en sep vvb med slinga i som alltid tar de sista varma dropparna ur acken till varmvatten, räcker det då ej så kan man ha en lågställd elp i vvb:n)
en viss relevans har mitt tidigare inlägg även betr själva cu-röret mellan slingorna, men Cu 12, 15 då skall det troligen (vet ej) inte till så långa sträckor innan värmeförlusten överstiger värmen tillförd gm interncirkulation i röret.
Hej!
Nu har jag mailat lite med Nibe och fått infon om att deras vvb med inbyggd slinga i första hand är avsedd för pannor med inbyggd vvb, där den inbyggda är trasig.
Enligt Nibe använder man i det fallet cikrulationpump som startar när tempen i vvb är för låg. Cirkulationspump skulle tydligen vara nödvändig för tillräckligt flöde.
Nu är jag tillbaks på slingor i acken, elparton, toktjock isolering och ingen extern vvb. Vi får se hur det slutar.
Synd att det inte finns någon färdig pumplösning till nibe-vvb:n. Det skulle var skönt att slippa vara beroende av att acken är varm, samt att kunna använda varenda droppe i acken för varmvatten..
Kanske borde man löda ihop en styrmojäng till cirkulationspump passande Nibe:n.
Tyvärr råder det brist på takhöjd i pannrummet, annars hade det varit kul att försöka med högt placerad vvb och självcirkulation. Så länge varmvattenuttaget inte är allt för stort så kanske det skulle fungera?
Nu har jag mailat lite med Nibe och fått infon om att deras vvb med inbyggd slinga i första hand är avsedd för pannor med inbyggd vvb, där den inbyggda är trasig.
Enligt Nibe använder man i det fallet cikrulationpump som startar när tempen i vvb är för låg. Cirkulationspump skulle tydligen vara nödvändig för tillräckligt flöde.
Nu är jag tillbaks på slingor i acken, elparton, toktjock isolering och ingen extern vvb. Vi får se hur det slutar.
Synd att det inte finns någon färdig pumplösning till nibe-vvb:n. Det skulle var skönt att slippa vara beroende av att acken är varm, samt att kunna använda varenda droppe i acken för varmvatten..
Kanske borde man löda ihop en styrmojäng till cirkulationspump passande Nibe:n.
Tyvärr råder det brist på takhöjd i pannrummet, annars hade det varit kul att försöka med högt placerad vvb och självcirkulation. Så länge varmvattenuttaget inte är allt för stort så kanske det skulle fungera?
vvb:n med slinga i behöver inte stå helt och hållet över acken
och så kan man lägga den (under tak), men det blir inte lika bra för skiktningen
...ja tänk om Nibe:n hade något större anslutningar (då skulle den funka i självcirk), men då fick dom ju inte sälja så mycket mässing (kringutrustning)
och så kan man lägga den (under tak), men det blir inte lika bra för skiktningen
...ja tänk om Nibe:n hade något större anslutningar (då skulle den funka i självcirk), men då fick dom ju inte sälja så mycket mässing (kringutrustning)
