Fast jag förstår fortfarande inte varför ett nylagt golv ska slipas. Vi har också lagt in massiva nya trägolv med ca 19 cm breda brädor (ca 3 cm tjocka) och det har "bara" såpskurats och det ska absolut inte slipas. Det är ju just den hyvlade ytan man vill ha kvar när man såpskurar, man vill inte slipa upp den så att den reser sig. Varför ska man slipa? Är det om det blir kanter eller nåt? Vårt golv är lika slätt som när vi la in det fast betydligt lenare efter att skurningen slitit bort en del av ytan och gjort golvet behagligt.
Våra golv är fur och de är relativt mjuka de också men de självläker sig fint när man skurar och alla fläckar går bort med såpan. Under det 1,5 år det legat inne i köket har jag skurat betydligt oftare än en gång per år men det är för att snabbara få en bra yta och visst hjälper det. Kallt vatten och såpa har också gjort golvet betydligt ljusare. Vi har ett identiskt golv i rummet intill som inte är behandlat alls sedan det lades in för ett halvår sedan (det ska senare fernissas) och det har mörknat (gulnat) betydligt jämför med köksgolvet. Gran eller fur är väl mest en smakfråga,det blir ljusare med gran men både gran och fur har använts, beroende på tillgång antar jag, i hela Sverige.
Jag kan som någon ovan avråda från skurade golv i en hall om man har tung hund eller barn kanske OM man är rädd för märke eller vill ha ett perfekt golv. Det blir märke, vi har en hel del mindre repor efter hundens klor i våra golv fast vi bryr oss inte nämnvärt om dem för tanken har aldrig varit ett helt perfekt slätt golv som ser som nytt ut. Förr gick man in med skor och golven var nog knappast utan märken och fläckar och ändå strävar vi efter att få våra golv idag att se ut som gamla skurgolv...då får man nog tåla att det blir märke nu också.
Tänk också på att det är skillnad på att såpa ett golv och att såpskura ett golv. Ibland blandas begreppen ihop och det blir rörigt i diskussioner. Att såpa ett golv innebär att man häller såpa på och låter det dra in och sen tar man upp överskottet, det används ibland som en golvbehandling och ger mörkare, gulare golv. Att skura ger ljusare golv.
Våra golv är fur och de är relativt mjuka de också men de självläker sig fint när man skurar och alla fläckar går bort med såpan. Under det 1,5 år det legat inne i köket har jag skurat betydligt oftare än en gång per år men det är för att snabbara få en bra yta och visst hjälper det. Kallt vatten och såpa har också gjort golvet betydligt ljusare. Vi har ett identiskt golv i rummet intill som inte är behandlat alls sedan det lades in för ett halvår sedan (det ska senare fernissas) och det har mörknat (gulnat) betydligt jämför med köksgolvet. Gran eller fur är väl mest en smakfråga,det blir ljusare med gran men både gran och fur har använts, beroende på tillgång antar jag, i hela Sverige.
Jag kan som någon ovan avråda från skurade golv i en hall om man har tung hund eller barn kanske OM man är rädd för märke eller vill ha ett perfekt golv. Det blir märke, vi har en hel del mindre repor efter hundens klor i våra golv fast vi bryr oss inte nämnvärt om dem för tanken har aldrig varit ett helt perfekt slätt golv som ser som nytt ut. Förr gick man in med skor och golven var nog knappast utan märken och fläckar och ändå strävar vi efter att få våra golv idag att se ut som gamla skurgolv...då får man nog tåla att det blir märke nu också.
Tänk också på att det är skillnad på att såpa ett golv och att såpskura ett golv. Ibland blandas begreppen ihop och det blir rörigt i diskussioner. Att såpa ett golv innebär att man häller såpa på och låter det dra in och sen tar man upp överskottet, det används ibland som en golvbehandling och ger mörkare, gulare golv. Att skura ger ljusare golv.
Lite fakta om hårdhet i olika träslag:
Ett golvs hårdhet graderas med ett Brinellvärde där ett högre värde är ett hårdare träslag.
Gran 1,3
Furu 1,6
Björk 2,6
Körsbär 3,1
Ek 3,7
Bok 3,8
Ask 4,0
Lönn 4,6
Kanadensisk
lönn 4,8
Merbau 4,9
Jatoba 5,6
Varför slipa? Då måste man ju blöta ytan och slipa av det som reser sig. Hyvlat ger en bättre yta för såpskurning. Ja, våra gamla golv är ju inte utan märken! Man hade ett annat sätt med skor och golv förr, iaf på landet.
Ett golvs hårdhet graderas med ett Brinellvärde där ett högre värde är ett hårdare träslag.
Gran 1,3
Furu 1,6
Björk 2,6
Körsbär 3,1
Ek 3,7
Bok 3,8
Ask 4,0
Lönn 4,6
Kanadensisk
lönn 4,8
Merbau 4,9
Jatoba 5,6
Varför slipa? Då måste man ju blöta ytan och slipa av det som reser sig. Hyvlat ger en bättre yta för såpskurning. Ja, våra gamla golv är ju inte utan märken! Man hade ett annat sätt med skor och golv förr, iaf på landet.
Apropå hårdhet hos gran och fur skulle jag säga att skillnaden främst gäller att furens kärna är betydligt hårdare. Splinten i fur är däremot rätt mjuk, nog mjukare än gran. Gran har istället ungefär samma hårdhet i hela veden. Att fur rankas som hårdare i brinelli tror jag är ett genomsnitt och förklaras av kärnan. Mycket furugolv har dock rätt liten andel kärnved och då är skillnaden mot granen liten - kanske till och med fördel gran i hårdhet.
Förr gjordes även bordsskivor av gran då det var (är?) ett billigare träslag. Idag kan man i princip bara hitta furuskivor (bortsätt från hårdare träslag) då granskivorna vart så ruskigt fula med tiden. Ett enkelt sett att jämföra om en bordsskiva är i fur eller gran är att trycka med en nagel, gran blir ett märke direkt.
Om du köper golv från en "golvtillverkare" som torkar virket ordentligt (ca 8%) innan hyvling och spontning och därefter paketerar det i plastförpackningar så borde det inte behöva slipas efter läggning.Sophie skrev:
MEN om du som vi köper från en vanligt sågverk som endast torkar till snickeritorrt (ca 14% för oss) och torkar resten hemma så både slår och böjer sig virket väldigt mycket. Eftersom vårt golv hade kärnsidan uppåt så blev varje planka till en liten kulle på golvet som vi efter läggning slipade plant.
Nästa golv kommer vi absolut att köpa från en "golvtillverkare" inte från det lokala snickeriet. Inte för att slipningen var något problem utan för att skeva propeller liknande plankor var mycket tjuriga att lägga!!
Sätt på vilket sett då? (Förlåt, kunde inte låta bli.)Nimajneb skrev:
Jag ser en skillnad på bruket av bordsskivor och golv då golven såpskurades för att bli rena och motståndskraftiga.
Har du någon kommentar till Macarus inlägg?
Grundregeln runt styrkan på tex gran o fur ligger till en stor del på årsringsavstånd och tillväxtort.dengroth skrev:
Högst hårdhet har trät när årsringarna ligger med 1-2 mm intervall och trät kommer från södra Sverige. Sämst är norrlandsvirke med en ett intervall på mer eller mindre än ovanstående intervall.
I praktiken betyder det att kärnan är mjukare med sina breda årsringar på samma sätt som splintveden om trädet får stå länge får väldigt täta ringar och blir därmed mjukt. (jag tror det sistnämnda kallas hungerved (?))
Mitt uttryck av hårdare resp mjukare baserar sig på densiteten.
Något som jag däremot inte förstår är varför golvet skulle bli motståndskraftigare genom såpskurning. Logiskt borde väl vara att det nysvällda golvet är mjukare än det som trampats in under ett år.
Såpan som sugs in i träet skapar en fet och hård yta som gör det motståndskraftigt mot smuts. Till det kommer att skurandet nöter bort den mjuka veden och lämnar kvar den hårda, vilket syns på gamla skurgolv där de hårda årsringarna blivit tydliga upphöjningar.Nimajneb skrev:
Jag köper att den mjuka vårveden slits bort med tiden men jag är inte helt övertygad om att den absorberar såpa och blir ännu hårdare. Är det inte tvärt om så att den mjuka veden absorberar mer fuktighet och kanske tom såpa och att den pga detta slits mer över tiden? Den hårda sommarveden skulle med andra ord vara opåverkad av såpningen.Sommartorparn skrev:
Ev skulle man kunna säga att genom att vårveden slits bort så upplevs plankan som hårdare?
Nja, som jag förstått det så är det fetheten hos såpan som gör att träet blir mera smutsavvisande. Man kan ju förstås olja golvet och också få en smutsavvisande yta. Men poängen med såpa är att att den både rengör och återfettar träet. Ibland har man ju också kalkat innan såpning. Kalken och såpan reagerar kemiskt och bildar någonting hårt som också gör ytan mera smutsavvisande.
