Och här är 16A 1300:- billigare än 20A ...Sailfast skrev:
Nu börjar det bli värt att snåla på strömmen.
Jag har också VP och 9 kW-patron, och kör med 16A huvudsäkringar. Min elpatron går ytterst sällan (aldrig?) på max effekt, men det beror ju på förutsättningarna där du bor. I mitt system (IVT) kan man gå in i menysystemet och begränsa hur mycket effekt elpatronen får dra. Jag har satt ner den lite utan att det har varit något problem. Inte ens när det var som kallast i vintras, ca -20 i Lund, drog den full effekt. Däremot får man kanske vara lite försiktig med att tvätta, diska, köra ugnen och dammsuga samtidigt om det är riktigt kallt ute. Dock har det hittills aldrig hänt att en huvudsäkring har löst, på fyra år.Sailfast skrev:
Installera en effektvakt t.ex. http://www.eltex.se/sv/Effektvakter/ så ser den till att kapa topparna. Tar väl förstås några år att räkna hem den...
Bo.Siltberg skrev:
Att prova är ju inte att låta dom sitta i på sikt precis, att kablarna ska skadas av ett prov som i värsta fall får säkringarna att gå ett par gånger lär inte skada kablarna som dessutom ska dimensionerade för en högre strömstyrka (20A).
Dessutom är de flesta gängsäkringshålllare dimensionerade för att klara av säkringar som går utan att kablarna ska ta skada, hur bra skulle det annars vara att skyddsapparaten som ska skydda kablarna istället skadar dom?
Så vad som skulle hända enligt Bo skulle jag lite mer empiriskt vilja ha reda på, vilka belägg finns det att kablar skadas av att säkra ner från 20 till 16 så att säkringarna går?
Är det något som hindrar att man säkrar upp första januari och säkrar ned sista februari? Tar leverantören betalt för föranmälan och färdiganmälan? Annars torde enda kostnaden vara resekostnad för en elektriker. Arbetet tar mindre än 1 minut.
:S
:S
Pen: Har du tur kanske du kan gå några enstaka kronor plus, men inte är det många. Jag har inte sett elektriker som tar betalt per minut, minsta debitering är säkert en timme. Plus resekostnader...
Det är inte bara elvärmen som skall få plats inom 16A, det är spis, torktumlare, kaffekokare etc.
Min induktionshäll drar 16A x 2 bara den. En dammsugare ca 10A osv.
Sen vill man kanske kunna dammsuga, koka kaffe och ha varmt samtidigt.
Min induktionshäll drar 16A x 2 bara den. En dammsugare ca 10A osv.
Sen vill man kanske kunna dammsuga, koka kaffe och ha varmt samtidigt.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 470 inlägg
Om säkringarna inte löser då utan bara blir glödheta, och förblir heta under lång tid? "På sikt" kan handla om månader eller år.sverre skrev:
Genom att prova om säkringarna håller vet man inte om man håller sig under dess märkström eller om man ligger på gränsen till att de ska lösa. Enligt elinstallationsreglerna får inte den förväntade normala belastningen överstiga säkringens märkström. Men tillfälligt får man ju det.
Så det är bättre att läsa av sitt momentana effektuttag regelbundet för att hitta medeleffekten som huvudsäkringarna ska dimensioneras efter.
Vet inte vilket avsnitt du hänger upp påståendet att den normala belastningen inte får överstiga säkringens märkström, men man säger ju vid samordninga av ledare och överströmsskydd att belastningströmmen för vilken kretsen är dimensionerad ska vara mindre eller lika med ledarens belastningsförmåga som i sin tur ska vara mindre eller lika med överlastskyddets märkström.
Och genom att välja en MINDRE säkring så håller ju sambandet fortfarande enligt mig! (se 433.1)
Vad det gäller kortslutningsskyddet så har vi ju bara förbättrat det med en mindre säkring och även vad det gäller utlösningsvillkoret.
Och genom att välja en MINDRE säkring så håller ju sambandet fortfarande enligt mig! (se 433.1)
Vad det gäller kortslutningsskyddet så har vi ju bara förbättrat det med en mindre säkring och även vad det gäller utlösningsvillkoret.
Onormal värmeutveckling i en central (vil skiljer här på onormal och normal värmeutveckling!) beror väldigt sällan (om en någon gång) på enbart belastade säkringar.mr.Ola skrev:
Däremot dålig kontakt på grund av antingen felaktiga passdelar, felaktiga propphuvar (ofta skadade pga ljusbågar när man skruvar i/ur en säkring med last), de kan vara dåligt åtskruvade, likaså kan det vara för lågt åtdragningsmoment eller missad efterdragning på ledarasnlutningen som gör att man får en onormal värmeutveckling.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 470 inlägg
Det är precis 433.1 jag syftar på.sverre skrev:
Du menar att belastningströmmen för vilken kretsen är dimensionerad ska vara mindre eller lika med överlastskyddets märkström som i sin tur ska vara mindre eller lika med ledarens belastningsförmåga, dvs IB < In < Iz?sverre skrev:
Den normal belastningsströmmen IB är okänd i detta fall, så genom att säkra ned så kan det bli så att IB > In. Jag får inte ihop det att sambandet fortfarande skulle gälla. Pratar vi om helt olika saker map IB?sverre skrev:
Ja det håller jag med om.sverre skrev:
Sedan skrev jag att "det är inte riktigt bra", dvs någon omedelbar fara med att prova en mindre säkring ser jag inte. Men det är inte så man gör - man tar reda på den normala belastningen och dimensionerar därefter.
I detta fall tyder medeleffekten 4000 kWh per månad på att det skulle gå bra. Men säkringarna ska också hålla för att alla elradiatorer slår på samtidigt. Där får man kanske nalla lite ström > In även om tumreglerna i SS 437 01 45 säger att man ska räkna med dess totala effekt.
Ber om ursäkt, rörde ihop större och mindre än, skulle gjort en copy/paste istället, men andemeningen med avsnittet torde ju ändå vara att överlastskyddet skall skydda ledaren för överlast alla förekommande belastningsfall, det är ju vitsen med ett överlastskydd.
Att då sätta dit ett mindre skydd, hur kan detta skada kabeln?
Anledningen till storleken på säkringen i just detta fallet är ju heller inte en dimensioneringsfråga, det är ju en DEBITERINGSFRÅGA.
Men man kan ju läsa standarden ordagrant UTAN att förstå varför det står där och sedan hävda att saker och ting är fel, men då har man inte förstått vitsen med att man lämnade de gamla föreskrifterna och istället gick över till Svensk Standard.
Så min fråga kvartstår, vilka faktiska belägg finns att en kabel skulle ta skada om man sätter i en mindre säkring?
Sedan kan det självklart vara så att Ib blir större än vad säkringen klarar, men det enda som händer då är ju att säkringen går, och det är ju just detta som ett prov ska ge svar på!
Det kommer nog att ge sig per automatik, tror du att en vanlig vettig villaägare skulle fortsätta att stoppa i 16A säkringar om dessa går sönder i tid och otid eller skulle denne återigen stoppa i sina 20A säkringar för att slippa springa och byta säkringar?
Paragrafrytteri kan ju vara bra i vissa fall, men lite sunt förnuft skadar inte heller många gånger!
Att då sätta dit ett mindre skydd, hur kan detta skada kabeln?
Anledningen till storleken på säkringen i just detta fallet är ju heller inte en dimensioneringsfråga, det är ju en DEBITERINGSFRÅGA.
Men man kan ju läsa standarden ordagrant UTAN att förstå varför det står där och sedan hävda att saker och ting är fel, men då har man inte förstått vitsen med att man lämnade de gamla föreskrifterna och istället gick över till Svensk Standard.
Så min fråga kvartstår, vilka faktiska belägg finns att en kabel skulle ta skada om man sätter i en mindre säkring?
Sedan kan det självklart vara så att Ib blir större än vad säkringen klarar, men det enda som händer då är ju att säkringen går, och det är ju just detta som ett prov ska ge svar på!
Det kommer nog att ge sig per automatik, tror du att en vanlig vettig villaägare skulle fortsätta att stoppa i 16A säkringar om dessa går sönder i tid och otid eller skulle denne återigen stoppa i sina 20A säkringar för att slippa springa och byta säkringar?
Paragrafrytteri kan ju vara bra i vissa fall, men lite sunt förnuft skadar inte heller många gånger!
