Varning för långt startinlägg!!! Vad ska en hantverkare debitera? Del 1.
En analys av timdebitering från en företagare.
För att klargöra en del saker som en del anser att jag försöker ”rättfärdiga” så ska jag nu visa hur verkligheten för en svensk hantverkare/företagare ser ut. Grundförutsättningarna är att företaget ifråga sköter skatter och avgifter samt leverantörsfakturor och andra omkostnader man har genom att driva företag. Till hjälp har jag använt en nätbaserad ”räknesnurra” som finns på följande plats: https://www.verksamt.se/portal/web/guest/starta/anvandbara-verktyg/rakna-ut/ditt-pris
Dåså, då kör vi.
Det påtalas gång på gång att man inte ska behöva betala mer än 225 kr/h för en hantverkare samtidigt som det av andra påtalas att det inte går att driva ett företag seriöst med den debiteringen.
Vad en hantverkare ska ha i lön är ju väldigt olika och godtyckligt från firma till firma men om vi nu utgår från en enmansfirma, där hantverkaren ska kunna ha en lön jämförelsevis som en anställd borde ju då vara rimligt.
Jag har utgått från en rörmokare (då det verkar klagas mest på dom) och enligt siffror man kan hitta på lönestatestik.se. (4/2-11)
Då har vi som följer utslaget på hela landet: Medelålder 32,5 år, medel år i yrket 7,25 år, medellön 22 278 kr/månad brutto. Det vill säga att om man jobbar 8 timmar per dag (ca 174 timmar i månaden och producerar aktivt och debiteringsbart) så blir det en timlön inkl avsättning till semesterersättning drygt 128 kr/h brutto (22 278 kr / 174h), eftersom räknesnurran beräknar att antal timmar i produktion är 2000 per år så utgår jag från det.
Jag räknar heller inte med timmar som går åt för att planera osv. utan 2000 timmar är effektiva 2000 timmar. Därtill ska man lägga på övriga avgifter och det är nu jag använt mig av ovan nämnda länk.
22 278 kr brutto i månaden blir då 133,40 kr brutto i timmen i lön enligt räknesnurran men ersättningen till hantverkaren inkl avgifter och semesterersättning är då uppe i 197,85 kr/h enligt räknesnurran.
Jag har vidare inte lagt till några övriga kostnader för verksamheten då olika firmor har olika typer av utgifter, maskinpark, bilar och antal mil i resor samt övrigt som lokaler osv.
Jag lägger heller inte till några % för att öka marginalerna genom prispåslag då det handlar om en enmansfirma.
Vi har då ett utpris som måste tas av firman endast för lönen när avgifter och liknande är påräknade med 248 kr inkl moms. Redan där skiter det sig att kunna driva ett företag på 225 kr i timmen.
Lönen för denne hantverkare i det fall man ska ta 225 kr i timmen är då ca 20 230 kr brutto i månaden vilket kan tyckas vara bra om man jämför med andra yrken men nu jämför vi hantverkare och hantverkare, för ni vill väl att vi ska hålla oss till saken, är inte det kärnan i detta forums filosofi???
Om vi nu fortsätter att bara prata om denna lön på 22 278 kr som är medel för en anställd och överför det på en egenföretagare och plussar på de timmar som inte är debiteringsbara (jmf med firma med fler anställda och arbetsledare + annan personal som kostar fast inte bidrar aktivt i den inkomstbringande produktionen), så jämför jag med mig själv i timmar vilket nog håller sig på ett bra medel och det blir då ett genomsnitt på 2 timmar per dag (uträknat efter 2008 års interna kalkylering) och utslaget för hela året (utefter räknesnurran där 2000 timmar per år är det normala och det vill säga 166 timmar i månaden inkl semestertid och det betyder att man arbetar i genomsnitt 20,75 dagar per månad) blir det då: 498 timmar per år som arbetas för en ensamföretagare som inte kan debiteras.
Dvs. att hantverkaren egentligen jobbar 2498 timmar, debiterar för 2000 timmar och då har helt plötsligt en lön på 107 kr i timmen, dvs. 17 762 kr i månaden brutto.
Det betyder att vi nu ligger på en timdebitering på 309 kr i timmen inkl moms om hantverkaren ska ligga på en medellön för alla arbetade timmar och ska täcka de odebiterbara. Alltså ännu längre bort från 225 kr. Allt enligt räknesnurran.
Och sen då, ja, nu har vi bara räknat på lönen och för en enmansfirma, betänk kostnaderna för ett större företag där ett visst antal anställdas timdebitering också ska täcka kontorspersonals löner.
Nu har vi heller inte räknat in sjukförsäkring, kostnader för nyinköp och slitage på maskiner och verktyg, bil och bränslekostnader, telefon och kontorsmaterial, inga övriga avsättningar för pensioner, inga kostnader för lokaler, påbyggnadskurser och andra utbildningar, buffert för långtids utlägg, vinster (enligt lag får ett företag inte vara utan vinst hur länge som helst), revisor, buffert för oförutsedda utgifter osv. osv., inget utöver utan endast lönen. Så om jag återgår till min egen interna kalkyl för 2008 så hade jag under året extrakostnader (endast för tele, lokal, bil, sådant som kostar ungefär lika varje år) på 84 000 kr och det betyder att enligt räknesnurran så ska företaget ta ut minst 361 kr i timmen. Vi är nu långt ifrån 225 kr.
Vad kan man då tänka sig vara vettigt att ha som buffert i företaget utifall det blir långtids sjukskrivning, dåligt med jobb, säkra upp pension, kostnader för kurser och utbildningar som måste göras kanske t o m årligen för att uppfylla krav från myndigheter och organisationer, ha möjlighet att ligga ute med kostnader mellan inköp och inbetalda kundfodringar, förbrukningsartiklar, representation och reklam osv.? Ja, enligt ekonomen som sköter min bokföring så kan man räkna på att varje person i produktion ska omsätta minst 1.000.000 kr om året för att täcka alla utgifter inom hantverkarbranschen och för att kunna göra det så måste det också finnas avans på material, men som snacket är i forumet så vill ju folk helst köpa material själva då det anses att hantverkarna är för dyra så om vi då utgår från det så hamnar vi på ett enkelt överslag med en timdebitering på 500 kr i timmen inkl moms (1 milj delat på 2000 h.) Gryyyyymt långt ifrån 225 kr/h.
Fortsättning i del 2
För att klargöra en del saker som en del anser att jag försöker ”rättfärdiga” så ska jag nu visa hur verkligheten för en svensk hantverkare/företagare ser ut. Grundförutsättningarna är att företaget ifråga sköter skatter och avgifter samt leverantörsfakturor och andra omkostnader man har genom att driva företag. Till hjälp har jag använt en nätbaserad ”räknesnurra” som finns på följande plats: https://www.verksamt.se/portal/web/guest/starta/anvandbara-verktyg/rakna-ut/ditt-pris
Dåså, då kör vi.
Det påtalas gång på gång att man inte ska behöva betala mer än 225 kr/h för en hantverkare samtidigt som det av andra påtalas att det inte går att driva ett företag seriöst med den debiteringen.
Vad en hantverkare ska ha i lön är ju väldigt olika och godtyckligt från firma till firma men om vi nu utgår från en enmansfirma, där hantverkaren ska kunna ha en lön jämförelsevis som en anställd borde ju då vara rimligt.
Jag har utgått från en rörmokare (då det verkar klagas mest på dom) och enligt siffror man kan hitta på lönestatestik.se. (4/2-11)
Då har vi som följer utslaget på hela landet: Medelålder 32,5 år, medel år i yrket 7,25 år, medellön 22 278 kr/månad brutto. Det vill säga att om man jobbar 8 timmar per dag (ca 174 timmar i månaden och producerar aktivt och debiteringsbart) så blir det en timlön inkl avsättning till semesterersättning drygt 128 kr/h brutto (22 278 kr / 174h), eftersom räknesnurran beräknar att antal timmar i produktion är 2000 per år så utgår jag från det.
Jag räknar heller inte med timmar som går åt för att planera osv. utan 2000 timmar är effektiva 2000 timmar. Därtill ska man lägga på övriga avgifter och det är nu jag använt mig av ovan nämnda länk.
22 278 kr brutto i månaden blir då 133,40 kr brutto i timmen i lön enligt räknesnurran men ersättningen till hantverkaren inkl avgifter och semesterersättning är då uppe i 197,85 kr/h enligt räknesnurran.
Jag har vidare inte lagt till några övriga kostnader för verksamheten då olika firmor har olika typer av utgifter, maskinpark, bilar och antal mil i resor samt övrigt som lokaler osv.
Jag lägger heller inte till några % för att öka marginalerna genom prispåslag då det handlar om en enmansfirma.
Vi har då ett utpris som måste tas av firman endast för lönen när avgifter och liknande är påräknade med 248 kr inkl moms. Redan där skiter det sig att kunna driva ett företag på 225 kr i timmen.
Lönen för denne hantverkare i det fall man ska ta 225 kr i timmen är då ca 20 230 kr brutto i månaden vilket kan tyckas vara bra om man jämför med andra yrken men nu jämför vi hantverkare och hantverkare, för ni vill väl att vi ska hålla oss till saken, är inte det kärnan i detta forums filosofi???
Om vi nu fortsätter att bara prata om denna lön på 22 278 kr som är medel för en anställd och överför det på en egenföretagare och plussar på de timmar som inte är debiteringsbara (jmf med firma med fler anställda och arbetsledare + annan personal som kostar fast inte bidrar aktivt i den inkomstbringande produktionen), så jämför jag med mig själv i timmar vilket nog håller sig på ett bra medel och det blir då ett genomsnitt på 2 timmar per dag (uträknat efter 2008 års interna kalkylering) och utslaget för hela året (utefter räknesnurran där 2000 timmar per år är det normala och det vill säga 166 timmar i månaden inkl semestertid och det betyder att man arbetar i genomsnitt 20,75 dagar per månad) blir det då: 498 timmar per år som arbetas för en ensamföretagare som inte kan debiteras.
Dvs. att hantverkaren egentligen jobbar 2498 timmar, debiterar för 2000 timmar och då har helt plötsligt en lön på 107 kr i timmen, dvs. 17 762 kr i månaden brutto.
Det betyder att vi nu ligger på en timdebitering på 309 kr i timmen inkl moms om hantverkaren ska ligga på en medellön för alla arbetade timmar och ska täcka de odebiterbara. Alltså ännu längre bort från 225 kr. Allt enligt räknesnurran.
Och sen då, ja, nu har vi bara räknat på lönen och för en enmansfirma, betänk kostnaderna för ett större företag där ett visst antal anställdas timdebitering också ska täcka kontorspersonals löner.
Nu har vi heller inte räknat in sjukförsäkring, kostnader för nyinköp och slitage på maskiner och verktyg, bil och bränslekostnader, telefon och kontorsmaterial, inga övriga avsättningar för pensioner, inga kostnader för lokaler, påbyggnadskurser och andra utbildningar, buffert för långtids utlägg, vinster (enligt lag får ett företag inte vara utan vinst hur länge som helst), revisor, buffert för oförutsedda utgifter osv. osv., inget utöver utan endast lönen. Så om jag återgår till min egen interna kalkyl för 2008 så hade jag under året extrakostnader (endast för tele, lokal, bil, sådant som kostar ungefär lika varje år) på 84 000 kr och det betyder att enligt räknesnurran så ska företaget ta ut minst 361 kr i timmen. Vi är nu långt ifrån 225 kr.
Vad kan man då tänka sig vara vettigt att ha som buffert i företaget utifall det blir långtids sjukskrivning, dåligt med jobb, säkra upp pension, kostnader för kurser och utbildningar som måste göras kanske t o m årligen för att uppfylla krav från myndigheter och organisationer, ha möjlighet att ligga ute med kostnader mellan inköp och inbetalda kundfodringar, förbrukningsartiklar, representation och reklam osv.? Ja, enligt ekonomen som sköter min bokföring så kan man räkna på att varje person i produktion ska omsätta minst 1.000.000 kr om året för att täcka alla utgifter inom hantverkarbranschen och för att kunna göra det så måste det också finnas avans på material, men som snacket är i forumet så vill ju folk helst köpa material själva då det anses att hantverkarna är för dyra så om vi då utgår från det så hamnar vi på ett enkelt överslag med en timdebitering på 500 kr i timmen inkl moms (1 milj delat på 2000 h.) Gryyyyymt långt ifrån 225 kr/h.
Fortsättning i del 2
Låt säga nu att hantverkaren får köpa materialet själv och som vissa i forumet tror att det är ett påslag på 100% så att hantverkaren gör en vinst på 100% på varje pryl så ska man då tänka ut hur mycket det säljs för i månaden. Ja, det är ju väldigt olika beroende på bransch och företag samt vad exakt företaget är inriktat på, vem som helst förstår ju att ett påslag på en toalettstol, armatur med ljus och rörelsesensor eller vad nu som en snickare levererar som är svindyrt redan i inköp inte har 100% påslag, för då finns det ingen som skulle köpa. Men, när det gäller småprylar så kanske hantverkaren köper per dag för ett genomsnitt på 1000 kr utslaget över året och om då hantverkaren gör 1000 kr i vinst per dag så innebär det extra 125 kr i timmen exkl. moms och dessa 500 kr blir då 375 kr (fortfarande långt ifrån 225 kr) men i verkligheten så är påslaget mellan 10 och 50% så ”vinsten” på material om man köper för 1000 kr om dagen är mellan 100 och 500 kr per dag, dvs. 12,50 kr - 62,50 kr/h och dessa 500 kr går då ner på mellan 437,50 – 487,50 kr per timme. Hela tiden under förutsättning att 500 kr är siffran att utgå ifrån för att ha företaget snurrande. Detta enligt ekonom och räknesnurran.
Man har ju nu då ett fritt val att köpa allt material själv och betala i runda slängar 500 kr inkl moms per timme eller låta hantverkaren köpa och man kommer ner till i runda slängar till 435 kr per timme i bästa fall. Det är fortfarande inte några 225 kr/h vi snackar om.
Så man kan ju då välja om man vill anlita ett seriöst företag som sköter ekonomin efter myndigheters krav samt ser till att företaget har en god intern ekonomi så att personalen inte ställs på bar backe vid ett eventuellt problem, ett företag som även ser till att arbetaren (sig själv vid enmansfirma) har en genomsnittslön samt ser till att genom utbildningar och kurser håller en hög kompetensnivå löpande utefter hur saker ändras och/eller förnyas, saker man inte har råd med på låga timpriser.
Om man skulle tjäna mycket mindre som företagare än vad man skulle gjort som anställd så skulle det inte finnas småföretag utan de flesta skulle vara anställda i större firmor som skulle höja timpriset ytterligare, alternativt så skulle de vara arbetslösa och jobba svart, och svartjobb vill väl inte de styrande och medlemmar på ett seriöst forum som är på konsumentens sida uppmana till väl?
Det andra alternativet är ju att då anlita ett företag som uppenbarligen måste fuska med bokföringen på något vis för att få det att gå runt och/eller betalar sina anställda en lön som är så minimal (om övriga kostnader ska skötas enligt lag vill säga) att det är förnedrande att någon över huvud taget ska behöva jobba för en sån lön i ett välfärdsland som Sverige, var drar man gränsen?
Var tar exempelvis pengarna vägen på dessa 225 kr som man eventuellt betalar? Betalas det någon skatt och sociala avgifter i Sverige eller annat land? Om ja, hur mycket blir det då kvar av dessa 225 kr. Ska någon typ av förmedlare till dessa arbetare ha något av kakan? Om ja, hur mycket blir då kvar av dessa 225 kr? Ska arbetaren ha mat och bostad under vistelsen i Sverige? Om ja, vad blir då kvar och hur får man då leva? Ska arbetaren ha ut en lön så att det räcker till kostnaderna i ett eventuellt hemland? Om ja, hur mycket finns kvar av dessa 225 kr? Om nej på ovanstående, betalar kunden då för svart arbetskraft?
Moral och etik kontra dyrt land där tid kostar pengar!!!! Det är vad det handlar om. Och ett oberoende forum på konsumentens sida som klart och tydligt tagit ställning i denna fråga samt många av dess medlemmar där både forum och medlemmar vill framställas som seriösa och rättvisa krockar lite i detta läget. Medlemmar lyssnar och tror på ett forums styrande och deras ord kan bli till sanning om det tjatas om det tillräckligt mycket, tyvärr är det så, inte bara här utan överallt. Kanske dags för många att tänka om på vad som är rimligt eller inte gällande kostnader.
Kommer man runt dessa beräkningar på ett seriöst sätt med bevis på att saker och ting funkar lagligt, är vinstdrivande, personalfrämjande men också inte förnedrande för någon arbetare på något sätt i rättfärdigandet av att köpa tjänster för låga summor så ger jag mig, till dess säger jag bara ”I rest my case”.
Mvh hantverkaren och företagaren GlufsGlufs
Man har ju nu då ett fritt val att köpa allt material själv och betala i runda slängar 500 kr inkl moms per timme eller låta hantverkaren köpa och man kommer ner till i runda slängar till 435 kr per timme i bästa fall. Det är fortfarande inte några 225 kr/h vi snackar om.
Så man kan ju då välja om man vill anlita ett seriöst företag som sköter ekonomin efter myndigheters krav samt ser till att företaget har en god intern ekonomi så att personalen inte ställs på bar backe vid ett eventuellt problem, ett företag som även ser till att arbetaren (sig själv vid enmansfirma) har en genomsnittslön samt ser till att genom utbildningar och kurser håller en hög kompetensnivå löpande utefter hur saker ändras och/eller förnyas, saker man inte har råd med på låga timpriser.
Om man skulle tjäna mycket mindre som företagare än vad man skulle gjort som anställd så skulle det inte finnas småföretag utan de flesta skulle vara anställda i större firmor som skulle höja timpriset ytterligare, alternativt så skulle de vara arbetslösa och jobba svart, och svartjobb vill väl inte de styrande och medlemmar på ett seriöst forum som är på konsumentens sida uppmana till väl?
Det andra alternativet är ju att då anlita ett företag som uppenbarligen måste fuska med bokföringen på något vis för att få det att gå runt och/eller betalar sina anställda en lön som är så minimal (om övriga kostnader ska skötas enligt lag vill säga) att det är förnedrande att någon över huvud taget ska behöva jobba för en sån lön i ett välfärdsland som Sverige, var drar man gränsen?
Var tar exempelvis pengarna vägen på dessa 225 kr som man eventuellt betalar? Betalas det någon skatt och sociala avgifter i Sverige eller annat land? Om ja, hur mycket blir det då kvar av dessa 225 kr. Ska någon typ av förmedlare till dessa arbetare ha något av kakan? Om ja, hur mycket blir då kvar av dessa 225 kr? Ska arbetaren ha mat och bostad under vistelsen i Sverige? Om ja, vad blir då kvar och hur får man då leva? Ska arbetaren ha ut en lön så att det räcker till kostnaderna i ett eventuellt hemland? Om ja, hur mycket finns kvar av dessa 225 kr? Om nej på ovanstående, betalar kunden då för svart arbetskraft?
Moral och etik kontra dyrt land där tid kostar pengar!!!! Det är vad det handlar om. Och ett oberoende forum på konsumentens sida som klart och tydligt tagit ställning i denna fråga samt många av dess medlemmar där både forum och medlemmar vill framställas som seriösa och rättvisa krockar lite i detta läget. Medlemmar lyssnar och tror på ett forums styrande och deras ord kan bli till sanning om det tjatas om det tillräckligt mycket, tyvärr är det så, inte bara här utan överallt. Kanske dags för många att tänka om på vad som är rimligt eller inte gällande kostnader.
Kommer man runt dessa beräkningar på ett seriöst sätt med bevis på att saker och ting funkar lagligt, är vinstdrivande, personalfrämjande men också inte förnedrande för någon arbetare på något sätt i rättfärdigandet av att köpa tjänster för låga summor så ger jag mig, till dess säger jag bara ”I rest my case”.
Mvh hantverkaren och företagaren GlufsGlufs
Redigerat av moderator:
En duktig hantverkare kan debitera nästan vad som helst som jag ser det om han/hon bara är tillräckligt skicklig. Jag har en kompis som är målare (var med på SM för några år sen) och hans bestämda åsikt är att det finns för mycket fusk, skitjobb och slarv trots att det inte tar mycket mer tid att göra ett bra jobb från början. Så timlönen är egentligen ganska ointressant om man inte tittar på vad man får för den tid man betalar för.
Jag kan bara ta ett aktuellt exempel när vi skulle hitta en bra grävare för att grov/finplanera vår tomt. En företagre var och tittade och sa lite svävande, tja de är ju en stor tomt vettu tar säker en till två veckor om man ska få till det.. Vad jag fick veta i efterhand var att han var hälften så snabb som en riktigt skicklig grävare. Lät helt vansinnigt så jag fick en bra rekommendation på en firma som också kom förbi och tittade, lämnade bra förslag på planeringen och ville för att vara på den säkra sidan gardera sig med 5 dagar +- 2. Det tog 3 och jag har aldrig varit så glad när jag fick fakturan. Firman som fick jobbet var i dyrast per timme men i slutänden så var det absolut mest prisvärt,
Därför tycker jag att det är ganska ointressant att bara titta på timdebitering, utan det som är intressant är vad man får för pengarna.
Jag skulle gissa att syftet med inlägget är att försvara/förklara en viss timdebitering jämfört med utlänska konkurrenter. Men för en konsument är det intressanta vad man får för den summan man betalar oavsett om det är en svensk eller utlänsk hantverkare.
Jag kan utan tvekan säga att jag betalar för ett bra utfört jobb och jag tror att det är också det de flesta hantverkare ska konkurera med. Kan man visa ett mervärde att man gör ett perfekt jobb så är priset många gånger inte så intressant om man håller löften, gör sitt jobb och blir klar i tid.
Jag kan bara ta ett aktuellt exempel när vi skulle hitta en bra grävare för att grov/finplanera vår tomt. En företagre var och tittade och sa lite svävande, tja de är ju en stor tomt vettu tar säker en till två veckor om man ska få till det.. Vad jag fick veta i efterhand var att han var hälften så snabb som en riktigt skicklig grävare. Lät helt vansinnigt så jag fick en bra rekommendation på en firma som också kom förbi och tittade, lämnade bra förslag på planeringen och ville för att vara på den säkra sidan gardera sig med 5 dagar +- 2. Det tog 3 och jag har aldrig varit så glad när jag fick fakturan. Firman som fick jobbet var i dyrast per timme men i slutänden så var det absolut mest prisvärt,
Därför tycker jag att det är ganska ointressant att bara titta på timdebitering, utan det som är intressant är vad man får för pengarna.
Jag skulle gissa att syftet med inlägget är att försvara/förklara en viss timdebitering jämfört med utlänska konkurrenter. Men för en konsument är det intressanta vad man får för den summan man betalar oavsett om det är en svensk eller utlänsk hantverkare.
Jag kan utan tvekan säga att jag betalar för ett bra utfört jobb och jag tror att det är också det de flesta hantverkare ska konkurera med. Kan man visa ett mervärde att man gör ett perfekt jobb så är priset många gånger inte så intressant om man håller löften, gör sitt jobb och blir klar i tid.
Det kommer från någon gammal tjafstråd. Skit i det för just det beloppet är inte relevant.
Glufs - toppenbra sammanställning, bra skrivet. Ska jag ifrågasätta något så är det din uppställning kring materialet. Hur mycket man handlar för för kunders räkning beror givetvis på vem man är och vad man gör, men 5000kr i veckan för material är ju "ingenting"?. Det tar inte en vecka att spika upp material för 5000kr oavsett vad det handlar om (rör, virke, el) => ny kalkyl önskas.
Du har här valt att göra din jämförelse mot 225kr. Det är ok för du vill visa en speciell person din poäng här. Men, du råkade ta en röris som exempel och för en tid sedan kom vi fram till att debiteringen för en sådan vid något tillfälle översteg 1500kr. Rimligtvis handlar detta inte om en stadigvarande timpenning men det ger lite perspektiv på prissättningen av enstaka fastprisjobb.
För det hantverksslag du räknat på, hur ser löndefördelningen vs ålder? Att snittåldern är 32,5 och snittlönen är 22xxxx betyder ju inte att en 32,5 årig rörmokare oftast tjänar 22000kr.
Sist men inte minst. Det är inte en "rimlig månadslön" som styr vad som är ett ok timpris, det är marknaden som sätter priset. På marknaden finns billigare utländsk arbetskraft och dyrare inhemsk arbetskraft. Eftersom dessa agerar på samma marknad är det också dessa aktörer som sätter priset. Att det är svårt att konkurrera ut utländskarbetskraft med pris som enda parameter är ingen kioskvältare och du har också visat det ovan. Frågan är ju då, som mr bygg också var inne på, hur svenska hantverkare kan särskilja sig. Antagligen genom kvalitet, god service och ordning och reda. Att det faktiskt fungerar visar ju de hantverkare här på forumet som vittnar om att man alltid har för mycket att göra och får nya jobb på sina goda referenser.
Det är också på denna punkt som trådarna brukar spåra ur eftersom ett antal diskuterande hantverkare tycker dom gör ett förbannat bra jobb och den allmänna känslan bland folk på stan är att man väldigt lätt går på en blåsning om man anlitar hantverkare (båda teser stämmer antagligen). Att gå på en blåsning i detta sammanhang behöver ju inte betyda att man blir regelrätt lurad utan det kan lika gärna handla om att man inte alls får det man förväntat sig. Att sätta förväntningarna rätt är hantverkarens jobb och en uppgift som sorteras under "kvalitet, god service, och ordning och reda". Att det inte är lätt vet alla men lösningen är inte att bolla över problemet på kunden.
Glufs - toppenbra sammanställning, bra skrivet. Ska jag ifrågasätta något så är det din uppställning kring materialet. Hur mycket man handlar för för kunders räkning beror givetvis på vem man är och vad man gör, men 5000kr i veckan för material är ju "ingenting"?. Det tar inte en vecka att spika upp material för 5000kr oavsett vad det handlar om (rör, virke, el) => ny kalkyl önskas.
Du har här valt att göra din jämförelse mot 225kr. Det är ok för du vill visa en speciell person din poäng här. Men, du råkade ta en röris som exempel och för en tid sedan kom vi fram till att debiteringen för en sådan vid något tillfälle översteg 1500kr. Rimligtvis handlar detta inte om en stadigvarande timpenning men det ger lite perspektiv på prissättningen av enstaka fastprisjobb.
För det hantverksslag du räknat på, hur ser löndefördelningen vs ålder? Att snittåldern är 32,5 och snittlönen är 22xxxx betyder ju inte att en 32,5 årig rörmokare oftast tjänar 22000kr.
Sist men inte minst. Det är inte en "rimlig månadslön" som styr vad som är ett ok timpris, det är marknaden som sätter priset. På marknaden finns billigare utländsk arbetskraft och dyrare inhemsk arbetskraft. Eftersom dessa agerar på samma marknad är det också dessa aktörer som sätter priset. Att det är svårt att konkurrera ut utländskarbetskraft med pris som enda parameter är ingen kioskvältare och du har också visat det ovan. Frågan är ju då, som mr bygg också var inne på, hur svenska hantverkare kan särskilja sig. Antagligen genom kvalitet, god service och ordning och reda. Att det faktiskt fungerar visar ju de hantverkare här på forumet som vittnar om att man alltid har för mycket att göra och får nya jobb på sina goda referenser.
Det är också på denna punkt som trådarna brukar spåra ur eftersom ett antal diskuterande hantverkare tycker dom gör ett förbannat bra jobb och den allmänna känslan bland folk på stan är att man väldigt lätt går på en blåsning om man anlitar hantverkare (båda teser stämmer antagligen). Att gå på en blåsning i detta sammanhang behöver ju inte betyda att man blir regelrätt lurad utan det kan lika gärna handla om att man inte alls får det man förväntat sig. Att sätta förväntningarna rätt är hantverkarens jobb och en uppgift som sorteras under "kvalitet, god service, och ordning och reda". Att det inte är lätt vet alla men lösningen är inte att bolla över problemet på kunden.
Redigerat:
Det är ett otroligt fokus på vad en hantverkare och byggmatrl kostar men är det ingen som reagerar på vad andra affärer har i marginal?
IKEA, ICA, H&M osv....där handlar ni utan att fundera !
Det som jag också funderar över är om dom som bråkar mest har en aning om vad dom själva kostar sin egen arbetsgivare och hur får deras företag in pengar så det räcker.
Jag gissar på stat och kommun för då "finns" ju bara pengarna där.
För övrigt håller jag med GG utan att jag för den skull är hantverkare.
IKEA, ICA, H&M osv....där handlar ni utan att fundera !
Det som jag också funderar över är om dom som bråkar mest har en aning om vad dom själva kostar sin egen arbetsgivare och hur får deras företag in pengar så det räcker.
Jag gissar på stat och kommun för då "finns" ju bara pengarna där.
För övrigt håller jag med GG utan att jag för den skull är hantverkare.
Eftersom detta är ett forum för husbygge och renovering kanske det inte är så konstigt att vi diskuterar pris på byggmaterial istället för falukorv och strumpor?Enk Projektet skrev:
1. Jo, jag reflekterar över marginalen på alla inköp jag gör, matvaror undantaget eftersom det inte går att förhandla om priset där. Det är liksom bara att gilla läget. Så näe, jag handlar inte utan att fundera.
2. Ja jag vet exakt vad jag kostar min arbetsgivare och jag vet också hur företagets ekvation går ihop relaterat till det jag jobbar med eftersom jag själv sätter pris.
En bekant som just är röris förloade en uppandling med ett komunalt bostadsbolag. Enligt honom så hade företaget som vann upphandlingen ett pris på 335:-/h, vilket enligt honom inte kommer att gå ihop utan att fuska med timdebiteringen.
Breakeven med tanke för kostader med bil, telefon mm låg enligt honom på 370:-/h (har jag för mig)
Om timkostaden är rimlig eller ej har jag ingen aning om men om det stämmer är det enligt mig vansinne i detta fall att vara tvungen att välja den billigaste entreprenören om det måste fuskas med tiden för att kalkylen ska gå ihop.
I slutändan blir det antagligen dyrare i slutändan.
Breakeven med tanke för kostader med bil, telefon mm låg enligt honom på 370:-/h (har jag för mig)
Om timkostaden är rimlig eller ej har jag ingen aning om men om det stämmer är det enligt mig vansinne i detta fall att vara tvungen att välja den billigaste entreprenören om det måste fuskas med tiden för att kalkylen ska gå ihop.
I slutändan blir det antagligen dyrare i slutändan.
I den typen av upphandlingar får man ju skilja på fusk och fusk. I alla upphandlingar av större sort är det ett riktigt rävspel som handlar om mycket mer än nivån på timpriset.scar69 skrev:
Någon kanske gör låga men icke bindande uppskattningar av vissa moment som sedan råkar ta längre tid. Fastprisuppdrag kanske specifieras så att tilläggsjobb krävs utan att det riktigt syns från början. Funkar inte nödvändigtvis bra på lång sikt men det beror ju lite på hur marknaden ser ut.
Bra, men det är det långt från alla som gör....MathiasS skrev:
Marginaler skiljer sig väldigt mkt mellan olika brancher och även på olika produkter. Normal rörelsemarinal ligger väl mellan 5-15% beroende på branch.
Då man inte vet hur stor marginalen är så självklart handlar man där man får bäst pris och service. Just servicen betyder mkt för mig och då kan jag mkt väl betala lite mer
Då retar jag mig mer på tex banker som har ingått någon form av kartellbildning där ingen sticker ut i någon större utsträckning.
Då man inte vet hur stor marginalen är så självklart handlar man där man får bäst pris och service. Just servicen betyder mkt för mig och då kan jag mkt väl betala lite mer
Då retar jag mig mer på tex banker som har ingått någon form av kartellbildning där ingen sticker ut i någon större utsträckning.
I den typen av upphandlingar får man ju skilja på fusk och fusk. I alla upphandlingar av större sort är det ett riktigt rävspel som handlar om mycket mer än nivån på timpriset.
Någon kanske gör låga men icke bindande uppskattningar av vissa moment som sedan råkar ta längre tid. Fastprisuppdrag kanske specifieras så att tilläggsjobb krävs utan att det riktigt syns från början. Funkar inte nödvändigtvis bra på lång sikt men det beror ju lite på hur marknaden ser ut.
I detta fallet är det nog bara timdebitering som gäller men jag är inte så insatt i det
Dock tycker jag att det är märkligt att komunen är tvingad att välja det billigaste alternativet om man kan misstänka att priset är orimligt och kanske därmed ska pengarna in på något ohederligt sätt
Hur som helst så ville jag förmedla att hantverkare kan tyckas dyra men jag tror att det är ganska rimliga timkostnader om man börjar tänka efter vad det kostar att driva firman.
Någon kanske gör låga men icke bindande uppskattningar av vissa moment som sedan råkar ta längre tid. Fastprisuppdrag kanske specifieras så att tilläggsjobb krävs utan att det riktigt syns från början. Funkar inte nödvändigtvis bra på lång sikt men det beror ju lite på hur marknaden ser ut.
I detta fallet är det nog bara timdebitering som gäller men jag är inte så insatt i det
Dock tycker jag att det är märkligt att komunen är tvingad att välja det billigaste alternativet om man kan misstänka att priset är orimligt och kanske därmed ska pengarna in på något ohederligt sätt
Hur som helst så ville jag förmedla att hantverkare kan tyckas dyra men jag tror att det är ganska rimliga timkostnader om man börjar tänka efter vad det kostar att driva firman.
Bra skrivet Glufsglufs
Men.. Vem vilka hantverkare tar 225kr/tim (inkl moms??). Jag har aldrig hört talas om någon som kan vara så billig. Jag skulle möjligtvis kunna debitera den summan för en gymnasiepraktikant som man har gratis på firman
Fast egentligen är det väl rätt ointressant vad en hantverkare "måste" ta i timmen? Som inom alla andra branscher är det väl marknaden (tillgång/efterfrågan) som styr?
Debiterar jag 400kr/tim + moms och ändå har överfullt med jobb hela tiden utan att göra reklam så kan jag ju utan vidare höja timpenningen till 420kr/tim.
Är det någon som inte tycker att vi är värda den pengen så är det ju fritt fram att välja en annan hantverkare.
Sedan, som någon redan nämnt, så kanske man inte ska stirra sig blind på timdebiteringen, utan istället ta in fast pris på vad hela arbetet kostar inklusive arbete, material, materialpåslag, resor, hyra/avgifter för maskiner osv osv..
Det är ju tex inte alls säkert att det blir dyrare att anlita en servicemontör från ett större företag som tar 450kr/tim och har en ny fin servicebil komplett utrustad med de bästa maskinerna. Jämfört med en ensamföretagare som kör en gammal 745:a med maskiner från Jula, fastän den sistnämnda tar 350kr/tim
Men.. Vem vilka hantverkare tar 225kr/tim (inkl moms??). Jag har aldrig hört talas om någon som kan vara så billig. Jag skulle möjligtvis kunna debitera den summan för en gymnasiepraktikant som man har gratis på firman
Fast egentligen är det väl rätt ointressant vad en hantverkare "måste" ta i timmen? Som inom alla andra branscher är det väl marknaden (tillgång/efterfrågan) som styr?
Debiterar jag 400kr/tim + moms och ändå har överfullt med jobb hela tiden utan att göra reklam så kan jag ju utan vidare höja timpenningen till 420kr/tim.
Är det någon som inte tycker att vi är värda den pengen så är det ju fritt fram att välja en annan hantverkare.
Sedan, som någon redan nämnt, så kanske man inte ska stirra sig blind på timdebiteringen, utan istället ta in fast pris på vad hela arbetet kostar inklusive arbete, material, materialpåslag, resor, hyra/avgifter för maskiner osv osv..
Det är ju tex inte alls säkert att det blir dyrare att anlita en servicemontör från ett större företag som tar 450kr/tim och har en ny fin servicebil komplett utrustad med de bästa maskinerna. Jämfört med en ensamföretagare som kör en gammal 745:a med maskiner från Jula, fastän den sistnämnda tar 350kr/tim
Jag har faktiskt sett såväl slutprodukten som fakturan från en snickare som byggde en entrétrapp med tak för 175 kr/tim vitt. Ett mycket bra slutresultat var det också, med den kvaliteten skulle han utan problem kunnat debitera dom 500 kr/tim som Gg skriver krävs.
Vet inte hur han får sitt liv att gå ihop faktiskt? men som kund är jag naturligtvis benägen att OM jag skulle anlita en snickare istället för att "göra allt själv" så är en sån snickare intressant för mej då.
Det innebär inte att jag inte förstår Gg:s frustration över en sån prissättning, jag jobbar själv med att få enheter gå med vinst i tillräcklig grad och har som scar69:s kompis upptäckt att den kommunala utföraren lagt ett bud där kostnaden är mindre än hälften av vårt. Jag VET att det inte är möjligt att bedriva verksamheten med en sån dygnskostnad så det är klart man blir förbannad när det är kommunen som bedriver en osund konkurrens i sin egen upphandling!
Men precis som med dom utländska byggjobbarna får man försöka hitta andra vägar att sälja sin egen produkt och vänta på att dom osunda slås ut av marknaden på sikt.
Ett stort problem för seriösa företag inom just byggbranschen är nog att vi är många som anlitat svenska företag som debiterar minst 500 kr/tim men som ändå visat sej vara klåpare som gör jobben sämre än man skulle gjort själv, det finns tyvärr mängder av trådar om det på det här forumet.
Med lång erfarenhet av privat företagande så håller jag i övrigt med om grundtanken i Glufsglufs inlägg även om jag inte kan bedöma exakt vilket krontal som är det rätta men det är ju inte poängen i inlägget.
Vet inte hur han får sitt liv att gå ihop faktiskt? men som kund är jag naturligtvis benägen att OM jag skulle anlita en snickare istället för att "göra allt själv" så är en sån snickare intressant för mej då.
Det innebär inte att jag inte förstår Gg:s frustration över en sån prissättning, jag jobbar själv med att få enheter gå med vinst i tillräcklig grad och har som scar69:s kompis upptäckt att den kommunala utföraren lagt ett bud där kostnaden är mindre än hälften av vårt. Jag VET att det inte är möjligt att bedriva verksamheten med en sån dygnskostnad så det är klart man blir förbannad när det är kommunen som bedriver en osund konkurrens i sin egen upphandling!
Men precis som med dom utländska byggjobbarna får man försöka hitta andra vägar att sälja sin egen produkt och vänta på att dom osunda slås ut av marknaden på sikt.
Ett stort problem för seriösa företag inom just byggbranschen är nog att vi är många som anlitat svenska företag som debiterar minst 500 kr/tim men som ändå visat sej vara klåpare som gör jobben sämre än man skulle gjort själv, det finns tyvärr mängder av trådar om det på det här forumet.
Med lång erfarenhet av privat företagande så håller jag i övrigt med om grundtanken i Glufsglufs inlägg även om jag inte kan bedöma exakt vilket krontal som är det rätta men det är ju inte poängen i inlägget.
Trådens främsta tes är att det är oskäligt att avkräva försörjningsföretag faktureringsnivåer under (eller långt under) den nivå som motsvarar lönearbete för en anställd. Med saklig kalkyl visar GG att gränsen mellan skäligt och oskäligt måste ligga högre än (exempelvis) 225 Skr/h.
Att denna debatt är så infekterad tror jag beror på hur den bygger på premissen om "motsvarande lönearbete". Tillsvidareanställda personer kanske inte förstår varför deras snickare fakturerar sina arbetstimmar tre gånger "dyrare" än summan de får i sina egna lönekuvert. Men de förstår när arbetsgivaren pressar på för att öka vinsten med hjälp av lägre lön. Vi har i Sverige ännu inte uppnått det "paradigmskifte" där arbete inte längre förknippas med välstånd utan med nöd och halvsvält; där man inte längre kan försörja sig med hederligt arbete, utan måste kämpa sig ur sin position som lönearbetare för att inte duka under.
Hela denna diskussion öppnar också porten mot den stora frågan hur tillväxtföretag över huvud taget kan existera på samma spelplan. Börsbjässar som PEAB, NCC och Skanska arbetar med helt andra timpriser än försörjningsfirmorna. Ändå konkurrerar de med påtaglig framgång. Hur bär de sig åt? Och vad kan försörjningsbolagen (möjligen) lära sig av dem?
Att denna debatt är så infekterad tror jag beror på hur den bygger på premissen om "motsvarande lönearbete". Tillsvidareanställda personer kanske inte förstår varför deras snickare fakturerar sina arbetstimmar tre gånger "dyrare" än summan de får i sina egna lönekuvert. Men de förstår när arbetsgivaren pressar på för att öka vinsten med hjälp av lägre lön. Vi har i Sverige ännu inte uppnått det "paradigmskifte" där arbete inte längre förknippas med välstånd utan med nöd och halvsvält; där man inte längre kan försörja sig med hederligt arbete, utan måste kämpa sig ur sin position som lönearbetare för att inte duka under.
Hela denna diskussion öppnar också porten mot den stora frågan hur tillväxtföretag över huvud taget kan existera på samma spelplan. Börsbjässar som PEAB, NCC och Skanska arbetar med helt andra timpriser än försörjningsfirmorna. Ändå konkurrerar de med påtaglig framgång. Hur bär de sig åt? Och vad kan försörjningsbolagen (möjligen) lära sig av dem?
