Tavk Gabbe.
Fast det blir inte så mycket billigare, det är bara slangen och golvspånen som blir lite billigare. Jag ska köra med LK:s grejer och det blir ju samma värmekretsfördelare och shunt (har blandat radiatorerer&golvvärme).
Men frågan är alltså om spårat 22mm golvspån har tillräcklig hållfasthet på cc300 bjälklag.
//Johan
Fast det blir inte så mycket billigare, det är bara slangen och golvspånen som blir lite billigare. Jag ska köra med LK:s grejer och det blir ju samma värmekretsfördelare och shunt (har blandat radiatorerer&golvvärme).
Men frågan är alltså om spårat 22mm golvspån har tillräcklig hållfasthet på cc300 bjälklag.
//Johan
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 244 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 244 inlägg
Jag kan hålla med om att det är lite förvirrande.Zemerlin skrev:
Läser man BKR så säger dom just cc30 - cc60 + 22 mm spån (P5 eller V313) utifrån krav på max.1 mm svikt vid 1 kN/m ökad egenlast. Vid cc <60 skall det kortlas med cc30. ¨
I flera tillverkares (Casco tex) rekommendationer anges cc30 som min vid ytor över 10 m2 eller max 4200 mm mellan bjälklagsstöden och cc60 under 10m2 medan andra anger att golvet enligt Branschreglerna skall ha en böjstyvhet som minst motsvarar vad som uppnås med en 22 mm golvspånskiva monterad på reglar med max. 300 mm centrumavstånd.Vid regelavstånd större än 600 mm skall bjälklaget förstärkas med kortlingar centrumavstånd 300 mm."
Enligt följande text:
"Golv på träbjälklag skall enligt Branschreglerna ha en böjstyvhet som minst motsvarar vad som uppnås med en 22 mm golvspånskiva monterad på reglar med
max. 300 mm centrumavstånd.Vid regelavstånd större än 600 mm
skall bjälklaget förstärkas med kortlingar centrumavstånd 300 mm."
som är saxat från ett arkitektkontor som specialiserat sig på våtrum anges cc 30?
Vad man i just exemplet ovan ska göra om man har cc mellan 30-60 framgår ej:S.
BKR´s regler är således ganska tydliga (eller kanske otydliga om man så vill) men många tillverkare och tex arkitekter verkar ha tolkat reglerna hårdare, inklusive undertecknad.
Sviktkraven är ju det man utgår från så klarar man dessa så bör det vara ok med cc30 alt 60 eller mer med kortling cc30.
Klart i teorin alltså men tolkas uppenbarligen olika.
Det var ju bra att detta uppmärksammades även om felet (?) så att säga varit på den säkra sidan.
Någon som vet mer besked?
Redigerat:
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 244 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 244 inlägg
Utgår man från krav på max.1 mm svikt vid 1 kN/m ökad egenlast som är det egentliga kravet (oavsett cc) bör ju tillverkaren av den spårade skivan kunna ge besked gissar jag.johanfl skrev:
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 244 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 244 inlägg
Du har säkert rätt men när min lilla ickekonstruktörshjärna:Sförsöker klura lite på saken så får jag inte ihop detjohanfl skrev:
. Du menar alltså att "bärigheten" med cc 75 räcker, det är svikttåligheten som brister och den avhjälper man med kortlingar - som INTE påverkar bärigheten då:S?Jag är ju inte konstruktör men får jag fundera så klarnar nog begreppen.Samtidigt är jag lite lat så jag lyssnar gärna på en förklaring. Menar du att det iofs håller med cc 75 (bärigheten) men sviktar för mycket och kortlingarna minska svikten utan att påverka bärigheten? Men borde inte bärigheten påverkas av kortlingarna? Jag trodde det var därför man kortlade för man ska väl inte fästa några handfat i golvet?
Som ni ser så är inte snickerkonstruktionen min starka sida :blushing: men jag är angelägen om att förstå ALLT som jag sysslar med, så även detta:wow:.
Möjligen blev det lite väl många smileys här men det är bara för att frågan inte ska uppfattas som ett ifrågasättande utan helt bygger på skär och genuin okunskap.
Jag förutsätter ju förstås att bärigheten för ditt bjälklag med cc75 håller för det du tänker belasta det med, det är ju en helt annan sak som måste räknas ut. Men just att kortla mellan dina befintliga bjälkar ökar styvheten för hela konstruktionen. Sen kan ju förstås hela skiten trilla ner för att bärigheten inte håller måttet. Men styvt blir det ;-)
Det har ju tidigare stått ett badkar här på denna cc utan att vi hamnat i vardagsrummet.johanfl skrev:
Efter renoveringen ska vi inte ha något badkar utan en tvättmaskin istället. Så det är nog inget problem med bärigheten. Men jag antar att man ska ha cc30 om man ska ha klinker, för att just styvheten ska bli bättre så det inte spricker. Är det några problem med att lägga klinker på denna bärigheten? Vi har tidigare haft plastmatta så det blir väl lite tyngre med flytspackel å klinker?Jag är ju en "glad amatör" själv som håller på och renoverar mitt badrum själv så jag ska nog inte uttala mig om bärigheten. Men det som jag läst mig till och även fått råd av kompisar i byggsvängen så skall man ha cc30 på träbjälklag för att vara säker på att det blir tillräckligt styvt för klinker.
Jag har nu kortlat upp mitt befintliga cc60 45x220 bjälklag med cc30 45x220, på det skruva&limma spårat (för 16mm rör) 22mm golvspån. Prima&flytspackla, tätskikt och sen klinker. Hoppas det håller
Jag har nu kortlat upp mitt befintliga cc60 45x220 bjälklag med cc30 45x220, på det skruva&limma spårat (för 16mm rör) 22mm golvspån. Prima&flytspackla, tätskikt och sen klinker. Hoppas det håller
Allt pekar ju på att det enda jag ska oroa mej för är att få det såpass styvt att det går att ha klinker på? Eftersom jag eller folk 50 år före mej trots allt aldrig har hamnat i vardagsrummet när vi suttit i badkaret på cc 75 stockar.
Jag är inte heller konstruktör eller snickare för den delen, men om man kortlar upp med cc30 så måste ju svikten i golvspånet minska betydligt än om du inte kortlar upp och har kvar cc75 på dina bjälkar. Och det är den sviktminskningen som du vill åt om du vill lägga klinker på golvet.thomasj skrev:
I och för sig så bör ju bärigheten öka lite också. Kanske inte den totala men punktlast på varje bjälke bör kunna ökas om du sätter kortlingar emellan bjälkarna då dessa förflyttar lasten mellan reglerna.
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 244 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 244 inlägg
Jo jag är ju med på resonemanget men det var väl mest den militantaGladh skrev:
åtskillnaden mellan bärighet och svikt som jag undrade över men efter lite funderingar klarnade det en aning även om jag skulle tro att man får svårt att helt åtskilja dessa variabler.Nya branschregler from 1 feb 2010
Tagit ur http://www.bkr.se/upload/branschregler/Branschregler_web_2010.pdf
"Viktiga nyheter och förändringar i denna utgåva:
– pkt 2.3 Våtrum indelas i våtzoner:
Våtzon 1 omfattar väggar vid badkar/dusch och väggytor minst en meter utanför
dessa samt hela golvytan.
Våtzon 2 omfattar våtrummets övriga väggytor.
– pkt 2.5 Nya begrepp för tätskiktssystem:
VTvF och VTgF är godkända system med tätskikt av flexibel folie.
VTv och VTg är övriga godkända system.
– pkt 2.6 Vid skivkonstruktioner väljs för väggar inom våtzon 1 tätskiktssystem av folietyp (VTvF).
För väggar inom zon 2 kan tätskiktssystem av folietyp (VTvF) eller övriga godkända tätskiktssystem
(VTv) väljas.
För skivkonstruktioner på golv väljs tätskiktssystem av folietyp (VTgF).
För golv och väggar med massivkonstruktion kan tätskiktssystem av folietyp (VTgF)
eller övriga godkända tätskiktssystem (VTg) väljas inom våtzon 1 och 2.
– pkt 5.7 Kartongklädda gipsskivor ska inte användas i våtzon 1.
– pkt 5.7.1 Skivor som ska vara underlag för tätskikt och plattsättning i våtzon 1 ska ha fuktstabilitet
efter nedfuktning och vara motståndskraftiga mot mikrobiell påväxt.
– pkt 6 Ånggenomgångsmotstånd. Klarläggande om ånggenomgångsmotstånd och fuktsäkerhetsprojektering."
Tagit ur http://www.bkr.se/upload/branschregler/Branschregler_web_2010.pdf
"Viktiga nyheter och förändringar i denna utgåva:
– pkt 2.3 Våtrum indelas i våtzoner:
Våtzon 1 omfattar väggar vid badkar/dusch och väggytor minst en meter utanför
dessa samt hela golvytan.
Våtzon 2 omfattar våtrummets övriga väggytor.
– pkt 2.5 Nya begrepp för tätskiktssystem:
VTvF och VTgF är godkända system med tätskikt av flexibel folie.
VTv och VTg är övriga godkända system.
– pkt 2.6 Vid skivkonstruktioner väljs för väggar inom våtzon 1 tätskiktssystem av folietyp (VTvF).
För väggar inom zon 2 kan tätskiktssystem av folietyp (VTvF) eller övriga godkända tätskiktssystem
(VTv) väljas.
För skivkonstruktioner på golv väljs tätskiktssystem av folietyp (VTgF).
För golv och väggar med massivkonstruktion kan tätskiktssystem av folietyp (VTgF)
eller övriga godkända tätskiktssystem (VTg) väljas inom våtzon 1 och 2.
– pkt 5.7 Kartongklädda gipsskivor ska inte användas i våtzon 1.
– pkt 5.7.1 Skivor som ska vara underlag för tätskikt och plattsättning i våtzon 1 ska ha fuktstabilitet
efter nedfuktning och vara motståndskraftiga mot mikrobiell påväxt.
– pkt 6 Ånggenomgångsmotstånd. Klarläggande om ånggenomgångsmotstånd och fuktsäkerhetsprojektering."
