Funderar på att beställa takstolsboken med tillhörande program. Blev dock litet tveksam när jag läste att den inte kan räkna ut mer än på vissa sätt. Är det någon som vet om det går att räkna på takstolar, vanligt sadeltak, ca 5m spännvidd, 27 grader, utan fackverk inne i. Hade tänkt att inreda över garaget någon gång och vill inte ha för mycket "pinnar" inne i takstolarna.
Tja...
Om du använder en bärlina i mitten längs med nock (limträ) och två stolpar som bär den i gavlarna, kan du lägga kertobalkar, alternativt limträbalkar som du sedan lägger spånten på. Då slipper du helt tillverka några takstolar vilket i sin tur ger dig ett helt öppet tak.
Det är faktiskt möjligt att använda vanligt konstruktionsvirke också. Vi har två 45x195 på högkant som takbalkar i vardagsrummet (spännvidd ca 8m). Det ger dessutom gott om plats för isolering!
Det är faktiskt möjligt att använda vanligt konstruktionsvirke också. Vi har två 45x195 på högkant som takbalkar i vardagsrummet (spännvidd ca 8m). Det ger dessutom gott om plats för isolering!
Bobban...
Låter intressant! Men syr du dem omlott med varandra då? Antar att du inte hittade 195or på 8m? Eller menade du som åsar?
Nästan helt säker på att det går (27 grader är en vanlig takvinkel, och jag minns att flera takstolstyper fanns beskrivna), men det var ett tag sedan jag läste boken. Om du är osäker på om du har användning av den så kan du ju kolla in den på biblioteket
Takbok2004 (takstolsboken) räknar endast på följande takstolar och vinklar.
Uppstolpat 2-fack eller 3-fack 14° och 27°
Fackverkstakstol Triangel, W-takstol eller WW-takstoleller 14° och 27°
Ramverkstakstol 38° och 45°
Svensk takstol 38°
Takstolsbenämningarna är deras egna, jag vet inte om det finns sammanblandningsrisk.
Vidare finns det lite andra begränsningar, t.ex. att det går inte att räkna på mindre dimension på virke än 120mm, vare sig på upplag eller i takstol.
Mowi300 skrev:
Är det någon som vet om det går att räkna på takstolar, vanligt sadeltak, ca 5m spännvidd, 27 grader, utan fackverk inne i.
Så svaret blir alltså nej.
Antingen blir det fackverk, eller så blir det 38° + förhöjt väggliv, thats it.
Dessutom med 5 meter spännvidd och 27° så har du inte så många cm kvar efter isolering.
Bobban...
Låter intressant! Men syr du dem omlott med varandra då? Antar att du inte hittade 195or på 8m? Eller menade du som åsar?
Nockbalken är limträ (115x495 vill jag minnas). På den vilar sedan åsar i konstruktionsvirke 45x195 (två på högkant). De är sammanfogade med spikplåt på sidorna.
Mja..
Gör jag en ramverk 45° så blir takfoten = uk av takstolen, typ klassiskt 1,5-planshus ala Älvsbyhus med flera. Gör jag en ramverk 38° så blir det automatiskt förhöjt väggliv. Men livets höjd går inte att välja, det blir vad det blir.
Jag misstänker att programmet sätter samma nockhöjd som 45° med samma spännvidd, och då blir livet den höjd som det blir när det är 38°.
Men ajg är inte säker, jag har inte laborerat så mycket med det.
Nu vet jag precis hur det fungerar. Jag fick boken och har dimentionerat takstolarna till mitt garage. Det blir 38 grader och förhöjningen som finns med blir perfekt för mina ändamål.
Mowi300.
Klart att det går att "räkna på takstolar". Vad vill du veta?
Jag har helt öppna takstolar med spännvidd 5,2 meter och 30 grader. Bärlinan består av 3 st 45 x 120 som är limmade/spikade ihop. Att det är 3 stycken har inte med hållfastheten att göra, vill bara ha lite fetare utseende.
I min stuga är det 30 grader 4.8 m spännvidd och öppna takstolar.
Takstolarna är då av 220x95 och konstruktionsvirke K24 (har jag för mig det står), ihopspikade med spikplåt - och en liten "kil" längst ned (invid vägglivet).
Men troligen är detta lite i överkant - dom ser rätt feta ut jmf med andra som jag har sett med liknadne konstruktion...
Det går att räkna på alla typer av takstolar och övriga typer av konstruktioner, oavsett hur de ser ut och vad de byggs av. Man måste bara ha fått lära sig den kunskapen.
Idag utbildas troligen inte byggnadsingenjörer i att handräkna en konstruktion sen datorer och dataprogram kommit in i bilden. På 'min tid' (läs: <1970) fick man först lära sig teknologi, sen statik (läran om yttre krafter i vila) och dynamik (läran om yttre krafter i rörelse) och sen hållfasthetsläran med elasticitetsteorin enligt Hooks lag som grund. (Dessa används än idag och ligger inbakade i byggnormer, -formler och dataprogram.)
Skillnaden är att på 'min tid' fick man lära sig 'se' statiska/dynamiska problem praktiskt och även lära sig olika metoder för att beräkna krafterna, såväl grafiskt som numeriskt (=matematiskt). Den grafiska lösningsmetoden används troligen inte alls idag. Ni kan ju kolla om någon nybakad byggnadsingenjör (4-årig tekniskt gymnasium, även civ.ingenjör) klarar av att slå en Cremona på en W-fackverkare och därur erhålla krafterna i takstolens olika virkesdelar som i sin tur ger dimensionerna enl. hållfasthetsläran och byggnormerna
________________
Byggaren
Det går att räkna på alla typer av takstolar och övriga typer av konstruktioner, oavsett hur de ser ut och vad de byggs av. Man måste bara ha fått lära sig den kunskapen.
Idag utbildas troligen inte byggnadsingenjörer i att handräkna en konstruktion sen datorer och dataprogram kommit in i bilden. På 'min tid' (läs: <1970) fick man först lära sig teknologi, sen statik (läran om yttre krafter i vila) och dynamik (läran om yttre krafter i rörelse) och sen hållfasthetsläran med elasticitetsteorin enligt Hooks lag som grund. (Dessa används än idag och ligger inbakade i byggnormer, -formler och dataprogram.)
Skillnaden är att på 'min tid' fick man lära sig 'se' statiska/dynamiska problem praktiskt och även lära sig olika metoder för att beräkna krafterna, såväl grafiskt som numeriskt (=matematiskt). Den grafiska lösningsmetoden används troligen inte alls idag. Ni kan ju kolla om någon nybakad byggnadsingenjör (4-årig tekniskt gymnasium, även civ.ingenjör) klarar av att slå en Cremona på en W-fackverkare och därur erhålla krafterna i takstolens olika virkesdelar som i sin tur ger dimensionerna enl. hållfasthetsläran och byggnormerna
________________
Byggaren
Tom på "min" tid (tidigt 90-tal) fick vi handräkna - så datorerna har kommit de seanste 10 åren. Men nu slipper man dels mänskliga felräkningar, dels kan man dimensionera allt mkt snabbare- och dessutom beräkna bra mycket komplexare fall.
Problemet är förstås att man är beroende av vad ens datorprogram klarar
Med en fulllödig CAD-applikation kan du nog räkna krafter på de flesta konstruktioner...
