Hur är det att bo i ett 1900 timmerhus, lyhört eller tyst?
Efter ett erbjudande så funderar jag nu på ett timmerhus ifrån 1900.
Men jag är nyfiken hur det är att bo i dessa, och då tänker jag framförallt på ljud.
Jag hatar hur mitt 80tals modulhus knakar och är lyhört.
Tänker att ett timmerhus bör stå stabilt oavsett årstidsskiften och stå emot bilvägsljud rätt bra.
Är det något annat som ni timmerägare kommerpå som ni vill dela med er som vi andra inte kunde ana om timmerhus så berätta gärna.
Men jag är nyfiken hur det är att bo i dessa, och då tänker jag framförallt på ljud.
Jag hatar hur mitt 80tals modulhus knakar och är lyhört.
Tänker att ett timmerhus bör stå stabilt oavsett årstidsskiften och stå emot bilvägsljud rätt bra.
Är det något annat som ni timmerägare kommerpå som ni vill dela med er som vi andra inte kunde ana om timmerhus så berätta gärna.
Jag är inte timmerhusägare men jag har ju sysslat en del med dem och som jag ser det är det speciellt tre saker som skiljer.
-Timmer dämpar högfrekventa ljud väl men lågfrekventa ljud kan ibland fortplantas till stommen och då är ljudisoleringen usel. Steg hörs bra mellan rummen medan prat hörs dåligt.
-Timmerhus knäpper och knakar i synnerhet vid väderomslag vintertid. Kölden knäpper bokstavligen i knutarna.
-Timmerhus fungerar väl utan maskinell ventilation. För mig som hatar ventilationsljud är det en klar fördel.
Om du tycker illa om ljud är väl den viktigaste åtgärden att bo med skog omkring dig och långt från stora bilvägar och järnvägar. I en sådan miljö kan de mänskliga ljud som ändå förekommer, en granne som hugger i skogen eller en bonde som harvar och ljuden från människorna man lever ihop med upplevas som hemtrevliga.
-Timmer dämpar högfrekventa ljud väl men lågfrekventa ljud kan ibland fortplantas till stommen och då är ljudisoleringen usel. Steg hörs bra mellan rummen medan prat hörs dåligt.
-Timmerhus knäpper och knakar i synnerhet vid väderomslag vintertid. Kölden knäpper bokstavligen i knutarna.
-Timmerhus fungerar väl utan maskinell ventilation. För mig som hatar ventilationsljud är det en klar fördel.
Om du tycker illa om ljud är väl den viktigaste åtgärden att bo med skog omkring dig och långt från stora bilvägar och järnvägar. I en sådan miljö kan de mänskliga ljud som ändå förekommer, en granne som hugger i skogen eller en bonde som harvar och ljuden från människorna man lever ihop med upplevas som hemtrevliga.
Ja jag drömmer om att bo i en skog, fast detta är på landet med väg intill.
Jag har varit inne nu i huset 1-2 timmar så förvånades jag positivt hurpass tyst den ändå var i dom rum där vinter-fönsterna var monterade så det var tvåglaslösning.
Dock var köket hopplös att lyckas inreda på modernt och rymligt vis. Istället för att jag försöker bygga om ett till hus så bör jag nog söka vidare efter något som känns rätt från början.
Tänk vad bortskämda vi blivit. Förr levde bondfamilj med massa barn i små utrymmen utan lyx såsom vattentoalett. Idag gnäller vi över att inte kunna ha köksö.
-----------------------
Du som jobbat med timmerhus och kunde beskriva så mycket.
Förändras något ifall man tilläggisolerar utsidan? Stabiliseras rörelserna i timret då vid dom olika årstiderna? Hur Tjock isolering lägger man på och är det bara en skröna att 5cm nyköpt isolering är lika bra som 30år gammal 45cm isolering?
Jag har varit inne nu i huset 1-2 timmar så förvånades jag positivt hurpass tyst den ändå var i dom rum där vinter-fönsterna var monterade så det var tvåglaslösning.
Dock var köket hopplös att lyckas inreda på modernt och rymligt vis. Istället för att jag försöker bygga om ett till hus så bör jag nog söka vidare efter något som känns rätt från början.
Tänk vad bortskämda vi blivit. Förr levde bondfamilj med massa barn i små utrymmen utan lyx såsom vattentoalett. Idag gnäller vi över att inte kunna ha köksö.
-----------------------
Du som jobbat med timmerhus och kunde beskriva så mycket.
Förändras något ifall man tilläggisolerar utsidan? Stabiliseras rörelserna i timret då vid dom olika årstiderna? Hur Tjock isolering lägger man på och är det bara en skröna att 5cm nyköpt isolering är lika bra som 30år gammal 45cm isolering?
Redigerat:
Vi skall hålla i minnet att de här gamla bondgårdarna inte hade något separat kök från början och när de separata köken infördes så blev de trånga för att rymmas i någon kammare i den traditionella planlösningen. Traditionen var så stark i somliga trakter att även första och andra generationens nybyggen med separat kök fick opraktiskt trånga kök.
Köksö behöver man inte och går sällan att få in på ett bra vis men man kan i allmänhet få till ett både praktiskt och rymligt och luftigt L eller U-fomat kök om man följer den gamla traditionen och gör storstugan till kök. Det blir en sorts kombinerat kök och matsal och allrum som dels passar in i det gamla huset och traditionen och dels är tidlöst halvmodernt i alla tider.
Det här med tilläggsisolering är ett omstritt område. Fråga 10 yrkesmän så får du 14 svar. Fråga en isoleringsfabrikant så får du svaret att hans produkt är den enda som duger och fråga en byggmaterialförsäljare så får du svaret att den produkten han tjänar mest på är bäst.
Jag har försökt reda ut frågan så gott det går i teorin och sett vad som är praktiskt genomförbart ute på bygget och bildat mig en bestämd åsikt men den är bara min åsikt.
Min åsikt är att det gör väldigt stor skillnad för både ljud och värme-isolering om man driver upp timran med linblånor helt enligt gammal tradition. Packar varenda liten springa full. Det här är arbetsdrygt så det blir onödigt dyrt att leja men jag vet folk som har haft det som familjeaktivitet. Poluretanskum samlar fukt som drar till sig röta så det är bannlyst.
Vill man förbättra isoleringen ytterligare skall tilläggsisoleringen läggas på utsidan. Eftersom det är omöjligt att få till en vettig fuktspärr invändigt bygger man med material som tål fuktvandring. Till exempel ekofiber och asfaboard. När man tilläggsisolerar utvändigt finns det ingen kall tät yta som fukten möter på sin väg ut och så kan man utnyttja timrets värmelagrande förmåga för att få ett jämt och behagligt inomhusklimat och så får man en vindtät ytterrock utanpå timran.
Invändigt tycker jag att treetex/huokoleijona/insulit direkt på timret är en värmetekniskt bra och ekonomiskt vettig lösning. Då måste man dra elinstallationerna i golv och tak med nedtak synligt på puts men man sparar en massa arbetstid jämfört med att regla alla väggar raka för gips. Bakom köksinredningen och väggen vid elcentralen och i badrum måste man regla upp så alla installationer ryms men man sparar ändå någon veckas arbete och bibehåller mera av timmerhusmiljön när man inte reglar upp allt. Att såga in installationer i timran är ren vandalism.
Gällande isoleringstjocklek så anser jag att de formler som används för att beräkna värmegenomgång ger en hyfsad approximation men de stämmer inte helt med den verklighet de försöker simulera. Ett väl drivet timmerhus med någon form av vindskydd eller tunn tilläggsisolering utanpå ger litet bättre värden i verkligheten än i teorin.
Hur mycket beräkningarna avviker från verkligheten och om det behöver beaktas det tvistar de lärde om.
Rent sådär praktiskt har jag fått uppfattningen att en välgjord 5 cm tilläggsisolering plus vindskyddsskiva utanpå en väl driven timra räcker gott och väl. Har man långa utskiften kan man lägga på 7,5 cm i stället men mer än så skulle jag inte tilläggsisolera.
Om huset har gammaldags tvåglasfönster med rejät avstånd mellan glasen skulle jag inte byta fönster annat än om de är totalt kaputt. Kopplade fönster skulle jag antingen byta eller förse med innerbågar på gångjärn.
Med det här kommer man upp till en bra termisk komfort och så får man ett hus som fungerar utan ventilationsmaskin. Jag hatar ventilationsmaskinljud. Säkert går det åt litet mer värme än i ett modernt superisolerat hus men jag bedömer att ytterligare isolering kostar mer än det smakar..... och så kommer fuktproblemen emot.
Ett av timmerhusets stora fördelar är att man kan sänka temperaturen i rum där ingen bor för tillfället.
Golv och tak lönar sig att förbättra. Byter man ut mossa eller spån eller jord mot ekofiber är mycket vunnet fastän man inte bygger om just någonting.
Jag tror att det är en skröna att ny isolering är bättre än gammal av samma slag. Någonting måste ju handlarna hitta på för att få folk att ständigt konsummera mera och renovera oftare.
Fast jag tror också att den liksom många skrönor innehåller ett korn av sanning. Många tjocka tilläggsisoleringar av gullfiber är ju rejält fuktiga av kondensfukt. Precis som de tjocka isoleringarna i alltför många nya hus. Då isoleringen är fuktig far isolerförmågan åt helsike...... och efter några år brukar möglet komma smygande.
Hoppas jag fick med alla sidor av problemet här.
Köksö behöver man inte och går sällan att få in på ett bra vis men man kan i allmänhet få till ett både praktiskt och rymligt och luftigt L eller U-fomat kök om man följer den gamla traditionen och gör storstugan till kök. Det blir en sorts kombinerat kök och matsal och allrum som dels passar in i det gamla huset och traditionen och dels är tidlöst halvmodernt i alla tider.
Det här med tilläggsisolering är ett omstritt område. Fråga 10 yrkesmän så får du 14 svar. Fråga en isoleringsfabrikant så får du svaret att hans produkt är den enda som duger och fråga en byggmaterialförsäljare så får du svaret att den produkten han tjänar mest på är bäst.
Jag har försökt reda ut frågan så gott det går i teorin och sett vad som är praktiskt genomförbart ute på bygget och bildat mig en bestämd åsikt men den är bara min åsikt.
Min åsikt är att det gör väldigt stor skillnad för både ljud och värme-isolering om man driver upp timran med linblånor helt enligt gammal tradition. Packar varenda liten springa full. Det här är arbetsdrygt så det blir onödigt dyrt att leja men jag vet folk som har haft det som familjeaktivitet. Poluretanskum samlar fukt som drar till sig röta så det är bannlyst.
Vill man förbättra isoleringen ytterligare skall tilläggsisoleringen läggas på utsidan. Eftersom det är omöjligt att få till en vettig fuktspärr invändigt bygger man med material som tål fuktvandring. Till exempel ekofiber och asfaboard. När man tilläggsisolerar utvändigt finns det ingen kall tät yta som fukten möter på sin väg ut och så kan man utnyttja timrets värmelagrande förmåga för att få ett jämt och behagligt inomhusklimat och så får man en vindtät ytterrock utanpå timran.
Invändigt tycker jag att treetex/huokoleijona/insulit direkt på timret är en värmetekniskt bra och ekonomiskt vettig lösning. Då måste man dra elinstallationerna i golv och tak med nedtak synligt på puts men man sparar en massa arbetstid jämfört med att regla alla väggar raka för gips. Bakom köksinredningen och väggen vid elcentralen och i badrum måste man regla upp så alla installationer ryms men man sparar ändå någon veckas arbete och bibehåller mera av timmerhusmiljön när man inte reglar upp allt. Att såga in installationer i timran är ren vandalism.
Gällande isoleringstjocklek så anser jag att de formler som används för att beräkna värmegenomgång ger en hyfsad approximation men de stämmer inte helt med den verklighet de försöker simulera. Ett väl drivet timmerhus med någon form av vindskydd eller tunn tilläggsisolering utanpå ger litet bättre värden i verkligheten än i teorin.
Hur mycket beräkningarna avviker från verkligheten och om det behöver beaktas det tvistar de lärde om.
Rent sådär praktiskt har jag fått uppfattningen att en välgjord 5 cm tilläggsisolering plus vindskyddsskiva utanpå en väl driven timra räcker gott och väl. Har man långa utskiften kan man lägga på 7,5 cm i stället men mer än så skulle jag inte tilläggsisolera.
Om huset har gammaldags tvåglasfönster med rejät avstånd mellan glasen skulle jag inte byta fönster annat än om de är totalt kaputt. Kopplade fönster skulle jag antingen byta eller förse med innerbågar på gångjärn.
Med det här kommer man upp till en bra termisk komfort och så får man ett hus som fungerar utan ventilationsmaskin. Jag hatar ventilationsmaskinljud. Säkert går det åt litet mer värme än i ett modernt superisolerat hus men jag bedömer att ytterligare isolering kostar mer än det smakar..... och så kommer fuktproblemen emot.
Ett av timmerhusets stora fördelar är att man kan sänka temperaturen i rum där ingen bor för tillfället.
Golv och tak lönar sig att förbättra. Byter man ut mossa eller spån eller jord mot ekofiber är mycket vunnet fastän man inte bygger om just någonting.
Jag tror att det är en skröna att ny isolering är bättre än gammal av samma slag. Någonting måste ju handlarna hitta på för att få folk att ständigt konsummera mera och renovera oftare.
Fast jag tror också att den liksom många skrönor innehåller ett korn av sanning. Många tjocka tilläggsisoleringar av gullfiber är ju rejält fuktiga av kondensfukt. Precis som de tjocka isoleringarna i alltför många nya hus. Då isoleringen är fuktig far isolerförmågan åt helsike...... och efter några år brukar möglet komma smygande.
Hoppas jag fick med alla sidor av problemet här.
Ska läsa texten ordentligt sen men vill ta chansen att även fråga;
1) Jag såg att ett och annat timmer har drabbats av dom där små djuren som gör massa punkthål i virket och lämnar fint trädamm utanför. Är det domedagen då, eller är det frid och fröjd att låta Anticimex spruta gift, sen på med värme i huset (som stått kallt länge)?
2) Skulle inte husen må bättre av mekanisk frånluft? Tänker jag kunde nyttja en av skorstenarna och dra ner ett rör. Fläkt på taket och fläkt i köket. Sen luftventiler i fönsterna. Sen pilla in vattenburen värme istället för alla pengaslukande elradiatorer.
3) "man driver upp timran med linblånor helt enligt gammal tradition"
Är det bara att ta bort panelen, pilla bort det man kan mellan timmerstockarna och lyckas pilla dit det nya eller mer komplicerat än så?
4) "att treetex/huokoleijona/insulit direkt på timret är en värmetekniskt bra och ekonomiskt vettig lösning"... Är gips bannlyst? eller gips utanpå träskivorna?
5) varför måste elen ligga utanpå? en hade tagit motorsåg och sågat spår i timret, dragit el och på med gips.. är detta dåligt?
1) Jag såg att ett och annat timmer har drabbats av dom där små djuren som gör massa punkthål i virket och lämnar fint trädamm utanför. Är det domedagen då, eller är det frid och fröjd att låta Anticimex spruta gift, sen på med värme i huset (som stått kallt länge)?
2) Skulle inte husen må bättre av mekanisk frånluft? Tänker jag kunde nyttja en av skorstenarna och dra ner ett rör. Fläkt på taket och fläkt i köket. Sen luftventiler i fönsterna. Sen pilla in vattenburen värme istället för alla pengaslukande elradiatorer.
3) "man driver upp timran med linblånor helt enligt gammal tradition"
Är det bara att ta bort panelen, pilla bort det man kan mellan timmerstockarna och lyckas pilla dit det nya eller mer komplicerat än så?
4) "att treetex/huokoleijona/insulit direkt på timret är en värmetekniskt bra och ekonomiskt vettig lösning"... Är gips bannlyst? eller gips utanpå träskivorna?
5) varför måste elen ligga utanpå? en hade tagit motorsåg och sågat spår i timret, dragit el och på med gips.. är detta dåligt?
Redigerat:
1. Det finns ett odjur som heter husbock där nere i söder och de kan ställa till en massa elände. Jag känner inte till hur man bekämpar husbock eller hur man bedömer skadorna för husbocken finns inte såhär långt norrut men den lär kunna fördärva en hel stomme.
Övriga trägnagare kan i värsta fall förstöra en stock eller tre men de allra flesta angreppen är ofarliga och kan bekämpas med relativt enkla medel.
Punkthål i fast virke är möbelmask som dör i hus med centralvärme och som också dör i minusgrader. Punkthål i mjukt mjöligt virke är en gammal rötskada som sedermera har angripits av en insekt som äter det ruttna virket men inte går på friskt virke.
2. Varför? Man skall inte krångla till saker som fungerar. Såvida man eldar i någon eldstad emellanåt så sköter självdraget om frånluften och huset mår bra. Även en oeldad murstock get ofta tillräckligt självdrag för frånluften.
En liten frånluftsfläkt i badrumet som man knäpper på en stund när man har dushat minskar fuktbelastningen på huset och det är bra.
3. Ja. En 5 cm bred spackelspade är ett idealiskt verktyg. I knutarna kan man använda en tunn bladfjäder av något slag för att pressa in blånorna. Förr skulle obrädade timror drivar upp ungefär en gång vart femtionde år och brädade timror skulle drivas när man bytte bräder på fasaderna.
4. Problemet med gips är att det kräver ett slätt och rakt och vinkelrätt underlag. Förr definierade man kvalitet som god passning och täta fogar. Rakhet och måttnogrannhet betraktades inte som avgörande för kvaliteten.
Numera stirrar man sig blind på rakhet och måttnogrannhet medan man tillåter dåliga passningar och slarviga fogar som skulle ha resulterat i en omgåbng kok stryk med läderrem för en 14-årig timmermanslärlig på 1800-talet.
På grund av den här kulturskillnaden är gamla hus aldrig någonsin raka. Enda sättet att få in gips i ett gammalt hus är att regla upp alla väggar och mäta och mäta och mäta igen så allt blir rakt. Massor med dyr arbetstid går åt till ingen nytta och folk klagar att renovering blir dyrare än nybygge. Visserligen får man utrumme för dolda installationer men man betalar mycket för att dölja några kablar.
Huokoleijona är böjligt så den ställer man bara mot stockväggen och spikar fast och så tar man nästa skiva och spikar fast och på en dag har man skivat hur mycket som helst. Sedan tapetserar man på den. Om man väljer en tapet utan mönsterpassning ser ingen att huset är snett...... och gamla hus skall vara sneda. Snedheten hör till stilen och tidsåldern.
En annar fördel med det här är att om man vill hänga upp en tung väggklocka är det bara att slå in en tretumsspik rätt i timret.
Bakom köksinredningen och på väggen vid elcentralen och i badrummet blir det många installationer och krav på rakhet så där lönar det sig att regla upp.
5. För att elinstallationer har mycket kortare livstid än timran har. 30 år mot 300 år.
Då man sågar spår i timret blir det brottanvisningar i stockarna och nästa gång installationerna förändras eller förnyas blir rännorna ännu fler och ganska snart börjar stommen falla sönder. Väggarna börjar bulna och stockar pressas ut. Jag har upplevt några skräckexempel på söndersågade timror och att reparera sådant tar många månaders hårt och högkvalificerat arbete och traktorlassvis med virke i specialdimensioner. I värsta fall finns det ingen annan råd än att plocka ned hela huset bit för bit och sätta upp det på nytt med mycket nytt timmer om man vill ha det kvar.
Sådant onödigt arbete och hutlösa kostnader skall man inte ställa till!
Därför skall man inte såga i timran i onödan.
Jag har bland annat lappat ihop en liten bondgård där halva längden på huset bars upp enbart av fönsterkarmarna och några 2x5 tums plankstumpar som var insatta som fyllningar vid sidorna av karmarna. Timret mellan fönstren bar ingenting alls. På grund av en klåfingrig renoverare med såg.
Det blev att lyfta i fönsterhålen och plocka ned timringen mellan fönstren och sätta upp den på nytt med delvis nytt timmer. Inte billigt.
Övriga trägnagare kan i värsta fall förstöra en stock eller tre men de allra flesta angreppen är ofarliga och kan bekämpas med relativt enkla medel.
Punkthål i fast virke är möbelmask som dör i hus med centralvärme och som också dör i minusgrader. Punkthål i mjukt mjöligt virke är en gammal rötskada som sedermera har angripits av en insekt som äter det ruttna virket men inte går på friskt virke.
2. Varför? Man skall inte krångla till saker som fungerar. Såvida man eldar i någon eldstad emellanåt så sköter självdraget om frånluften och huset mår bra. Även en oeldad murstock get ofta tillräckligt självdrag för frånluften.
En liten frånluftsfläkt i badrumet som man knäpper på en stund när man har dushat minskar fuktbelastningen på huset och det är bra.
3. Ja. En 5 cm bred spackelspade är ett idealiskt verktyg. I knutarna kan man använda en tunn bladfjäder av något slag för att pressa in blånorna. Förr skulle obrädade timror drivar upp ungefär en gång vart femtionde år och brädade timror skulle drivas när man bytte bräder på fasaderna.
4. Problemet med gips är att det kräver ett slätt och rakt och vinkelrätt underlag. Förr definierade man kvalitet som god passning och täta fogar. Rakhet och måttnogrannhet betraktades inte som avgörande för kvaliteten.
Numera stirrar man sig blind på rakhet och måttnogrannhet medan man tillåter dåliga passningar och slarviga fogar som skulle ha resulterat i en omgåbng kok stryk med läderrem för en 14-årig timmermanslärlig på 1800-talet.
På grund av den här kulturskillnaden är gamla hus aldrig någonsin raka. Enda sättet att få in gips i ett gammalt hus är att regla upp alla väggar och mäta och mäta och mäta igen så allt blir rakt. Massor med dyr arbetstid går åt till ingen nytta och folk klagar att renovering blir dyrare än nybygge. Visserligen får man utrumme för dolda installationer men man betalar mycket för att dölja några kablar.
Huokoleijona är böjligt så den ställer man bara mot stockväggen och spikar fast och så tar man nästa skiva och spikar fast och på en dag har man skivat hur mycket som helst. Sedan tapetserar man på den. Om man väljer en tapet utan mönsterpassning ser ingen att huset är snett...... och gamla hus skall vara sneda. Snedheten hör till stilen och tidsåldern.
En annar fördel med det här är att om man vill hänga upp en tung väggklocka är det bara att slå in en tretumsspik rätt i timret.
Bakom köksinredningen och på väggen vid elcentralen och i badrummet blir det många installationer och krav på rakhet så där lönar det sig att regla upp.
5. För att elinstallationer har mycket kortare livstid än timran har. 30 år mot 300 år.
Då man sågar spår i timret blir det brottanvisningar i stockarna och nästa gång installationerna förändras eller förnyas blir rännorna ännu fler och ganska snart börjar stommen falla sönder. Väggarna börjar bulna och stockar pressas ut. Jag har upplevt några skräckexempel på söndersågade timror och att reparera sådant tar många månaders hårt och högkvalificerat arbete och traktorlassvis med virke i specialdimensioner. I värsta fall finns det ingen annan råd än att plocka ned hela huset bit för bit och sätta upp det på nytt med mycket nytt timmer om man vill ha det kvar.
Sådant onödigt arbete och hutlösa kostnader skall man inte ställa till!
Därför skall man inte såga i timran i onödan.
Jag har bland annat lappat ihop en liten bondgård där halva längden på huset bars upp enbart av fönsterkarmarna och några 2x5 tums plankstumpar som var insatta som fyllningar vid sidorna av karmarna. Timret mellan fönstren bar ingenting alls. På grund av en klåfingrig renoverare med såg.
Det blev att lyfta i fönsterhålen och plocka ned timringen mellan fönstren och sätta upp den på nytt med delvis nytt timmer. Inte billigt.
Redigerat:
Jag bor ett sådant hus. Något äldre dock.
När det gäller isolering är jag inne på att lägga en fuktspärr på utsidan av den befintliga stommen. Som Heimlaga påpekade är det hopplöst att få tätt invändigt. Med den lösningen måste man ha minst 100mm isolering på utsidan, gärna mer. Den gamla stommen motsvarar då moderna installationsskikt. En sådan lösning skulle få huset att motsvara ett modernt hus med tung stomme. Nackdelen är att det påverkar utseendet mycket med att bygga ut väggen så mycket. Mitt hus har ingen fasad som är värd at bevara. Det är klätt med Eternit och har fönster från 80talet. Det finns inget synligt utvändigt som liknar originalet.
När det gäller isolering är jag inne på att lägga en fuktspärr på utsidan av den befintliga stommen. Som Heimlaga påpekade är det hopplöst att få tätt invändigt. Med den lösningen måste man ha minst 100mm isolering på utsidan, gärna mer. Den gamla stommen motsvarar då moderna installationsskikt. En sådan lösning skulle få huset att motsvara ett modernt hus med tung stomme. Nackdelen är att det påverkar utseendet mycket med att bygga ut väggen så mycket. Mitt hus har ingen fasad som är värd at bevara. Det är klätt med Eternit och har fönster från 80talet. Det finns inget synligt utvändigt som liknar originalet.
Medlem
· Västernorrland
· 10 289 inlägg
Värt att poängtera är att om huset är byggt 1900 så kan det vara stående timmer. Mitt hus har det och är helt oisolerat. Dragigt och kallt javisst men man får väl klä sig därefter eller elda mer i kaminen. Skulle aldrig ens komma på tanken att isolera för att få komfortvärme på 22-25 grader som en del har.
Knäpper och smäller i stommen gör det mest när man eldar och murstocken expanderar och rör på sig.
Knäpper och smäller i stommen gör det mest när man eldar och murstocken expanderar och rör på sig.
Har elen bara 30 års livslängd så har man anlitat fel yrkesgrupp för jobbet, En korrekt utförd elinstallation torde i dag hålla minst 100 år om man bortser från slitage på apparater som man troligen kan räkna med att ha i 50 år.
Bor i hus med timmerstomme från 1907. Den är tillbyggd 1918 till 330 m2, den delen stående plankstomme.
Huset hade från början liggande panel, som vid tillbyggnaden reveterades. Det isolerades 50 mm utanpå reveteringen 1977 och utanpå det ny panel.
Huset är knäpptyst. Inneluften mycket behaglig. När det blåser på vintern blir det dragigt, annars inte. Åtgår cirka 45000 kWh för uppvärmning, så vi har bergvärme och förbrukar nu cirka 12000 kWh för uppvärmning.
Huset är också tyst inuti, vilket nog beror på storleken och att det byggdes av någon med goda resurser. Dubbla murstockar, elva eldstäder, massiv ek i trappa och golv. Andra trähus jag bott i byggda vid samma tid kunde man höra allt grannarna gjorde.
Huset hade från början liggande panel, som vid tillbyggnaden reveterades. Det isolerades 50 mm utanpå reveteringen 1977 och utanpå det ny panel.
Huset är knäpptyst. Inneluften mycket behaglig. När det blåser på vintern blir det dragigt, annars inte. Åtgår cirka 45000 kWh för uppvärmning, så vi har bergvärme och förbrukar nu cirka 12000 kWh för uppvärmning.
Huset är också tyst inuti, vilket nog beror på storleken och att det byggdes av någon med goda resurser. Dubbla murstockar, elva eldstäder, massiv ek i trappa och golv. Andra trähus jag bott i byggda vid samma tid kunde man höra allt grannarna gjorde.
Redigerat:
