om du bygger luft tätt så vill jag gratulera till en metod som man bara anv i rymdindustrin
. fattar inte att folk inom bygg inte fattar vad det handlar om, har ingen ork/lust att dra fysiken också här, blir lite för tungrot. omman inte känner till sambandet mellan värme och luft så får man plugga (inte på KTH utan där dom förstår sig på relationen (prof bylund eller Prof Svendenius är en bra start)
. fattar inte att folk inom bygg inte fattar vad det handlar om, har ingen ork/lust att dra fysiken också här, blir lite för tungrot. omman inte känner till sambandet mellan värme och luft så får man plugga (inte på KTH utan där dom förstår sig på relationen (prof bylund eller Prof Svendenius är en bra start)Nej givetvis går det inte att bygga helt lufttätt, men att det skulle läcka ut så mycket fuktig luft att all isolering är förstörd efter 7 år verkar väldigt märkligt. Borde inte någon annan än du ha upptäckt det vid det här laget? Det finns ju trots allt några hundra tusen hus bara i Sverige som har byggts med mineralull och ångspärr de senaste 50 åren.
gör en fuktkvots mätning på din isol och på en torr. är skilnaden större än 2% så har du förlorat ca 1/3 av isolerings värdet
sry 1/4 ska det vara
här ett utdrag från byggindustrin (tidningen)
Samtidigt vittnar flera om färgen Thermoskydds effekt. Bland annat Nils Svendenius, professor emeritus vid Tekniska högskolan i Jönköping. Han menar att tekniken bakom Thermogaias produkter har en solid vetenskaplig grund och att Folke Björks kritik grundar sig på att han inte i tillräcklig utsträckning penetrerat den dokumentation som finns.
Samtidigt vittnar flera om färgen Thermoskydds effekt. Bland annat Nils Svendenius, professor emeritus vid Tekniska högskolan i Jönköping. Han menar att tekniken bakom Thermogaias produkter har en solid vetenskaplig grund och att Folke Björks kritik grundar sig på att han inte i tillräcklig utsträckning penetrerat den dokumentation som finns.
En del av förklaringen ligger i begreppet relativ fuktighet och att ju varmare luften är, desto mer vatten kan den bära. OM luften vi pratar om är 10 grader C och har 100%rH (Maximal fuktighet) och vi värmer samma luft till 15 C så får denna luft en relativ fuktighet på 72%Rh dvs luften ligger då längre ifrån att fälla ut vattendroppar. Om vi hypotetiskt har ett svagt undertryck i huset (i snitt) så kommer kall luft gå in i timmerväggen utifrån och bli varmare än ute dvs gå ifrån daggpunkten och INTE fälla ut några vattendroppar. OM vi istället beaktar inneluften och säger att den är 22 grader och har 72%rH och har ett hypotetiskt övertryck i huset så luften trycker ut i väggen och kyls då av till 15 grader så går den relativa fukten upp till .. ÖVER 100% dvs vatten kommer att fällas ut någonstans i väggen där temperaturen är 16,72 grader eller kallare. Så valet är då om man hypotetiskt (ja, jag säger det igen) vill ha kall uteluft som går in i väggen och blir torrare eller vill man ha varm inneluft som går ut i väggen och blir fuktigare... MEN nu; DEN praktiska twisten.... Det har inte riktigt så stor betydelse som man vill ge diskussionen om du bygger traditionellt med timmer... Det undertryck eller övertryck du avsiktligt kan skapa i ett sådant hus är kanske 30 Pa (kanske något högre om du eldar frenetiskt och har ett gaaaanska tätt hus på samma gång som du kör köksfläkten). Men ute så blåser det kanske 10 m/s dvs du kommer ha 100 Pa övertryck på "blåssidan av huset" och nästan lika mycket undertryck på läsidorna...O ordain skrev:
dvs fukt kommer då och då fälla ut i timmerväggen i små mängder men också torka upp när vinden vrider eller lägger sig eller solen ligger på fasaden osv.. . Så om du inte blandar tekniker från förr och nu så är min rekommendation; om du använder traditionella byggmetoder med traditionella material så lyssna på råden från erfarna praktiker och gå inte vilse i akademiska resonemang.
Väldigt långt, men mycket läsvärt.Ian Hostetter skrev:
En del av förklaringen ligger i begreppet relativ fuktighet och att ju varmare luften är, desto mer vatten kan den bära. OM luften vi pratar om är 10 grader C och har 100%rH (Maximal fuktighet) och vi värmer samma luft till 15 C så får denna luft en relativ fuktighet på 72%Rh dvs luften ligger då längre ifrån att fälla ut vattendroppar. Om vi hypotetiskt har ett svagt undertryck i huset (i snitt) så kommer kall luft gå in i timmerväggen utifrån och bli varmare än ute dvs gå ifrån daggpunkten och INTE fälla ut några vattendroppar. OM vi istället beaktar inneluften och säger att den är 22 grader och har 72%rH och har ett hypotetiskt övertryck i huset så luften trycker ut i väggen och kyls då av till 15 grader så går den relativa fukten upp till .. ÖVER 100% dvs vatten kommer att fällas ut någonstans i väggen där temperaturen är 16,72 grader eller kallare. Så valet är då om man hypotetiskt (ja, jag säger det igen) vill ha kall uteluft som går in i väggen och blir torrare eller vill man ha varm inneluft som går ut i väggen och blir fuktigare... MEN nu; DEN praktiska twisten.... Det har inte riktigt så stor betydelse som man vill ge diskussionen om du bygger traditionellt med timmer... Det undertryck eller övertryck du avsiktligt kan skapa i ett sådant hus är kanske 30 Pa (kanske något högre om du eldar frenetiskt och har ett gaaaanska tätt hus på samma gång som du kör köksfläkten). Men ute så blåser det kanske 10 m/s dvs du kommer ha 100 Pa övertryck på "blåssidan av huset" och nästan lika mycket undertryck på läsidorna...
Fortsätt bygga med tidigare metod, och lägg in två pinnar till i brasan så uppnås samma trivselfaktorn inne. 😃
