Isolering gammalt hus
Hej. Har köpt ett hus byggt runt 1925 och är i full färd med att riva ut gamla ytskikt invändigt.
Funderar en del på isolering eftersom det är nästa steg.
Idag är det inifrån sett plank, gammal vindspärr, torv(som faktiskt ligger i stort sett ända upp), vindpapp igen, liggande plank och slutligen stående fasad spikad rätt på planken.
Planen är att tilläggsisolera insidan eftersom det inte finns så mycket utrymme utvändigt om vi inte lägger om taket.
Det vi tänkt att göra är att regla 45 mm på insidan och sätta cellulosaplattor på det. Sen OSB + gips. Vi kommer att tejpa OSB skivorna noga.
Torvet i väggarna kanske vi ersätter med att spruta lösull när vi gör om fasaden framöver. Då skulle vi kunna raka ut torven på tomten istället för invändigt. Då lägger vi även på en luftspalt.
Vi kommer att installera ngn slags luftåtervinning ftx+ värmepanna eller FLVP.
Verkar detta som en ok lösning eller ska man tänka annorlunda när man installerar luftåtervinning i ett gammal hus med självdrag(vilket i dagsläget är i det närmaste obefintligt)
/Johan
Verkar detta som en ok lösning.
Funderar en del på isolering eftersom det är nästa steg.
Idag är det inifrån sett plank, gammal vindspärr, torv(som faktiskt ligger i stort sett ända upp), vindpapp igen, liggande plank och slutligen stående fasad spikad rätt på planken.
Planen är att tilläggsisolera insidan eftersom det inte finns så mycket utrymme utvändigt om vi inte lägger om taket.
Det vi tänkt att göra är att regla 45 mm på insidan och sätta cellulosaplattor på det. Sen OSB + gips. Vi kommer att tejpa OSB skivorna noga.
Torvet i väggarna kanske vi ersätter med att spruta lösull när vi gör om fasaden framöver. Då skulle vi kunna raka ut torven på tomten istället för invändigt. Då lägger vi även på en luftspalt.
Vi kommer att installera ngn slags luftåtervinning ftx+ värmepanna eller FLVP.
Verkar detta som en ok lösning eller ska man tänka annorlunda när man installerar luftåtervinning i ett gammal hus med självdrag(vilket i dagsläget är i det närmaste obefintligt)
/Johan
Verkar detta som en ok lösning.
FLVP är nog tveksamt i ett äldre hus som trots ev tilläggsisolering normalt inte blir så energisnålt som ett nytt hus. Dvs huset kommer att kräva betydligt mer värme än vad en FLVP kan ge.
FTX är helt ok. Gäller bara att gå runt i huset och dreva/täta överallt.
Värmepanna (ved/pellets/flis) är nog det bästa till ett gammalt hus som är byggt för den typen av uppvärmning. Då går det också att få självdraget att fungera.
FTX är helt ok. Gäller bara att gå runt i huset och dreva/täta överallt.
Värmepanna (ved/pellets/flis) är nog det bästa till ett gammalt hus som är byggt för den typen av uppvärmning. Då går det också att få självdraget att fungera.
Ok. Misstänkte det ang. FLVP
Kanske satsar på FTX + luft/vatten-pump.
Å andra sidan installerade jag en FLVP i radhuset från -79 där väggarna är skittunna och kalla på vintern. Där fick vi en energideklaration nu när vi sålde på 41 kwh/kvm viket är riktigt bra.
Kanske satsar på FTX + luft/vatten-pump.
Å andra sidan installerade jag en FLVP i radhuset från -79 där väggarna är skittunna och kalla på vintern. Där fick vi en energideklaration nu när vi sålde på 41 kwh/kvm viket är riktigt bra.
Det är inte ok att tejpa osbskivor ...annars verkar det ok med väggkonstruktionen....
Värmen i ett sådant hus styr ventilationen med självdrag så bäst är att installera bergvärme och att elda i eldstad ansluten till skorstenen...
Värmeåtervinning är inte bra med så tunn isolering samt utan tydlig fukttransport som uppstår med eldstad
Värmen i ett sådant hus styr ventilationen med självdrag så bäst är att installera bergvärme och att elda i eldstad ansluten till skorstenen...
Värmeåtervinning är inte bra med så tunn isolering samt utan tydlig fukttransport som uppstår med eldstad
Ok. hade en isoleringskille från en firma i stockholm som jobbar med lösull i huset igår som sa att vi noga skulle tejpa osb-skivorna innan vi gipsade så jag antar att åsikterna går isär där. Man kan ju lägga en extra vindspärr bakom istället och se till att det täcker ordentligt. Den gamla vindspärren har nog sett sina bästa dagar 
Jag vill dock ha en lösning som fungerar utan att behöva elda i eldstaden. Och sen måste ju behovet av veltilation nufötiden vara långt mycket större än vad det var på 20-talet. Känns dessutom oekonomiskt att bara skicka ut uppvärmd luft dessutom.
Fick sjukt bra payback på min comfortzone sist, trots tunna väggar, så jag tänkte att det skulle kunna funka här också.
Jag vill dock ha en lösning som fungerar utan att behöva elda i eldstaden. Och sen måste ju behovet av veltilation nufötiden vara långt mycket större än vad det var på 20-talet. Känns dessutom oekonomiskt att bara skicka ut uppvärmd luft dessutom.
Fick sjukt bra payback på min comfortzone sist, trots tunna väggar, så jag tänkte att det skulle kunna funka här också.
Ska följa denna tråd. Jag har ett hus i sthlm från 1909 där jag tänkt isolera där jag kommer åt från insida 45mm isolina lin, i köket har jag gjort så, lin, sen isolinas papp, osb (som jag i efterhand borde valt plywood eller råspont) och sen gips (som även det kan ifrågasättas, men det funkar väl).
Jag har bara 3" stående plank, på insidan av detta är det putsade väggar. Utsidan är nu fett tjock isolering, skitfult. Fönstren är "inbbyggda", takfoten borta, den fina panelen ersatt av grovsågal lockpanel. Vill ta bort denna tilläggsisolering så det blir snyggare.
Jag har bara 3" stående plank, på insidan av detta är det putsade väggar. Utsidan är nu fett tjock isolering, skitfult. Fönstren är "inbbyggda", takfoten borta, den fina panelen ersatt av grovsågal lockpanel. Vill ta bort denna tilläggsisolering så det blir snyggare.
Redigerat:
byggarätt skrev:
1) "Värmen i ett sådant hus styr ventilationen med självdrag så bäst är att installera bergvärme och att elda i eldstad ansluten till skorstenen..."
Njae, om självdraget behålls, (dvs ingen FTX eller FLVP), så är ju inte VP (t ex bergvärme) lämpligt, utan det är betydligt lämpligare med en panna som eldar mot skorstenen.
Men det går såklart att elda i eldstad också, under förutsättning att man eldar varje dag och att skorstenen är i tegel så att den håller tillräcklig värme mellan eldningarna.
En annan väsentlig aspekt med eldad värmepanna är att den ger precis den höga temperatur på radiatorvattnet som husets värmesystem är dimensionerat för.
Med VP så är risken stor att man behöver byta eller åtminstone komplettera värmesystemet (=fler radiatorer, el byte mot större). Dessutom minskar lönsamheten med VP iom den högre framledningstemperaturen.
2) "Värmeåtervinning är inte bra med så tunn isolering samt utan tydlig fukttransport som uppstår med eldstad"
Värmeåtervinning är alltid bra. Oavsett hur välisolerat (eller inte) ett hus är.
Jag antar att du menar att det är större risk att ett tunt/dåligt isolerat hus inte går att få tillräckligt tätt?
Det håller jag inte med om. Men man bör gå runt och dreva ordentligt på insidan.
1) "Värmen i ett sådant hus styr ventilationen med självdrag så bäst är att installera bergvärme och att elda i eldstad ansluten till skorstenen..."
Njae, om självdraget behålls, (dvs ingen FTX eller FLVP), så är ju inte VP (t ex bergvärme) lämpligt, utan det är betydligt lämpligare med en panna som eldar mot skorstenen.
Men det går såklart att elda i eldstad också, under förutsättning att man eldar varje dag och att skorstenen är i tegel så att den håller tillräcklig värme mellan eldningarna.
En annan väsentlig aspekt med eldad värmepanna är att den ger precis den höga temperatur på radiatorvattnet som husets värmesystem är dimensionerat för.
Med VP så är risken stor att man behöver byta eller åtminstone komplettera värmesystemet (=fler radiatorer, el byte mot större). Dessutom minskar lönsamheten med VP iom den högre framledningstemperaturen.
2) "Värmeåtervinning är inte bra med så tunn isolering samt utan tydlig fukttransport som uppstår med eldstad"
Värmeåtervinning är alltid bra. Oavsett hur välisolerat (eller inte) ett hus är.
Jag antar att du menar att det är större risk att ett tunt/dåligt isolerat hus inte går att få tillräckligt tätt?
Det håller jag inte med om. Men man bör gå runt och dreva ordentligt på insidan.
Extra info: Det kommer att dras golvvärme både uppe och nere så framledningstemperaturen behöver ju inte vara lika hög som för det gamla radiatorsystemet.
Och som jag skrev tidigare så installerade jag en FLVP (Comfortzone CE50) i ett radhus från -79 där väggarna är dåligt isolerade och kalla på vintern. Blev jättebra och halverade i stort sett elräkningen trots löjligt tunna väggar. Den levererade värme utan tillskott en bra bit under nollan.
Vi har i stort sett rivit ut allt invändigt även den gamla spån/torv/skor/julpynts-isoleringen i mellanbjälklagen så vi har fria händer att dra ventilationskanaler hur vi vill.
Och som jag skrev tidigare så installerade jag en FLVP (Comfortzone CE50) i ett radhus från -79 där väggarna är dåligt isolerade och kalla på vintern. Blev jättebra och halverade i stort sett elräkningen trots löjligt tunna väggar. Den levererade värme utan tillskott en bra bit under nollan.
Vi har i stort sett rivit ut allt invändigt även den gamla spån/torv/skor/julpynts-isoleringen i mellanbjälklagen så vi har fria händer att dra ventilationskanaler hur vi vill.
Redigerat:
Golvvärme, ja då blir det större frihetsgrader med värmesystemet förstås. Om du väljer VP så bör det kompletteras med mekanisk ventilation i ett äldre hus gjort för panna & självdrag.
Om golvvärmen ska ersätta radiatorerna under fönstren så kan det bli problem med kallras på äldre fönster.
Om golvvärmen ska ersätta radiatorerna under fönstren så kan det bli problem med kallras på äldre fönster.
Alla fönster är 3-glas fönster från slutet av 90-talet så det finns inga gamla fönster i huset. Vi kommer nog att byta de flesta ändå och försöka kränga de gamla fönstren. Har även bestämt mig för att komplettera väggen med en ångbroms mot plankstommen innan vi reglar upp för cellulosaplattorna, osb osv... Den gamla vindpappen som sitter där har nog gjort sitt.
Vi kommer att göra det så tätt vi kan och sätta friskluftsventiler i väggarna(om vi kör på FLVP) eller låta FTX-en stå för luftombytet.
På det stora hela bygger vi ju egentligen ett nytt hus runt den gamla plankstommen
Mycket att hålla reda på och stressigt men jäkligt kul
Vi kommer att göra det så tätt vi kan och sätta friskluftsventiler i väggarna(om vi kör på FLVP) eller låta FTX-en stå för luftombytet.
På det stora hela bygger vi ju egentligen ett nytt hus runt den gamla plankstommen
Mycket att hålla reda på och stressigt men jäkligt kul
Redigerat:
En liten notering ang inv tilläggsisolering:
Nu är 45 mm tilläggsisolering inte mkt, men det är nog ändå bättre än 3" plank => daggpkt landar förmodligen i plankväggen. Å andra sidan är det ju (totalt) inte så mkt isolering utan att värmen inifrån sannolikt klarar att driva ut fukten, men det var mest en reflektion ang ångbromsens placering.
Ångbromsen fyller samma funktion som ångspärren, och för ångspärren rekomenderas max 1/3 in i väggen fr insidan sett. (Förutsätter dessutom samma isolervärde [lambda] på hela isolertjockleken.) Allt för att undvika kondens på ångspärren.
Har du tänkt bygga en modern vägg med osb/plyfa + gips så behövs förmodligen ingen ångbroms då de skivorna och färg/tapeter kommer att fungera som ångbroms.
Nu är 45 mm tilläggsisolering inte mkt, men det är nog ändå bättre än 3" plank => daggpkt landar förmodligen i plankväggen. Å andra sidan är det ju (totalt) inte så mkt isolering utan att värmen inifrån sannolikt klarar att driva ut fukten, men det var mest en reflektion ang ångbromsens placering.
Ångbromsen fyller samma funktion som ångspärren, och för ångspärren rekomenderas max 1/3 in i väggen fr insidan sett. (Förutsätter dessutom samma isolervärde [lambda] på hela isolertjockleken.) Allt för att undvika kondens på ångspärren.
Har du tänkt bygga en modern vägg med osb/plyfa + gips så behövs förmodligen ingen ångbroms då de skivorna och färg/tapeter kommer att fungera som ångbroms.
...brukar ju sägas att man inte ska lägga mer än 45 inifrån, just pga detta att man inte ska få fukt i väggarna...
Jag har ju åxå valt att börja isolera från insida med 45mm lin, det är lite tråkigt att ersätta puts och plank med OBS och gips, känns som man bygger in nya, inte så optimala material. Men utan att gå all in på byggnadsvård och köra råspont, spännd papp, lerklining eller putsväggar så vet jag inte nåt bättre alternativ?
Dock känns det som om att om man undviker plast och glas/stenullsisolering så har man iallafall inte plastat in sig helt i ett hörn...
Jag har ju åxå valt att börja isolera från insida med 45mm lin, det är lite tråkigt att ersätta puts och plank med OBS och gips, känns som man bygger in nya, inte så optimala material. Men utan att gå all in på byggnadsvård och köra råspont, spännd papp, lerklining eller putsväggar så vet jag inte nåt bättre alternativ?
Dock känns det som om att om man undviker plast och glas/stenullsisolering så har man iallafall inte plastat in sig helt i ett hörn...
Samma isolervärde har jag ju inte eftersom det är en plankstomme längst ut med spån i dagsläget. Ska ju visserligen ersättas med cellulosa där också framöver. Gäller det att isolervärdet måste vara samma när du sätter spärren i isolering istf precis bakom innerväggen d.v.s gips, osb, spärrOldboy skrev:
Ok . Vi får se hur jag gör. Hade en leverantör av lösull som var och kollade och han sa att jag NOG inte behövde spärr. Och du säger att jag FÖRMODLIGEN inte behöver det. Syftet är ju iofs att få det helt vindtätt och då kanske det är overkill med ångbroms. Nåt annat jag kan sätta som ett extra vindskyddslager i innerväggen?Oldboy skrev:
Det måste inte vara samma isoleringsmaterial/lambdavärde, men om det inte är det så gäller inte tumregeln 1/3-del in längre. Nu är det ju dock en tumregel, så lite marginal finns det normalt just eftersom varje gammal vägg är unik.
Det viktiga är att ångspärr/broms hamnar innanför daggpunkten i alla lägen (temperatur), annars riskerar man kondensutfällning på insidan av ångspärr/broms.
Om det är 45 mm bra isolering (lambda 0.03 - 0.04) innerst och 3" plank (=homogent trä: lambda 0.2) så kommer sannolikt daggpunkten i väggen (kondensutfällning) att hamna någonstans i skiktet med 45 mm isolering. Dvs innanför ångbromsen om den sätts mot plankväggen.
Det är därför ångbroms/spärr normalt ska sitta precis innanför väggskiktet (t ex gips). Men då man erfarit problem med hål i ångspärren (plasten) vid elektriska genomföringar, skruv & spikhål för saker fästa mot yttervägg etc så har man numera normalt ett installationsskikt innerst och sätter då ångspärren/plasten 45 mm in i väggen för att undvika hål i den. Det fungerar i en modern välisolerad vägg där runt 200 mm isolering ligger utanför ångspärren. (God marginal till 1/3-del in i väggen.)
Dock, i gamla hus med relativt klent isolerade väggar och därmed lite mer värmeläckage/varmare väggar samt hygroskopiska material så tycks det inte vara lika kritiskt. Varje vägg & de boende & deras vanor (=>fuktbelastning) är unika, med flera okända variabler, och därför kan/vill ingen säga ngt bestämt utan det blir sannolikt, förmodligen, troligtvis, nog etc.
Normalt har man inget extra vindskydd i innerväggen, utan litar på att vindskyddet på utsidan, samt drevningen runt fönster och dörrar, och sedan då ångspärren på insidan, räcker. I gamla hus kan det alltid vara tveksamt huruvida det yttre vindskyddet är helt. Det kan t ex vara genombrutet av om-/tillbyggnader, nya rördragningar, elkablar, gnagare, liksom det kan vara sprucket eller ha glipor (vindpapp).
Kanske är vindpapp bättre än en specifik ångbroms. Kanske går det på ett ut. Vindpapp är ju också en form av ångbroms. Frågan är hur stor ångbromsverkan de har. Tumregeln säger att ångbromsförmågan ska vara 5-10 ggr större på insidan än på utsidan.
Hur ser ytterväggen ut på insidan?
Är det helt naket så man ser de stående planken?
Det viktiga är att ångspärr/broms hamnar innanför daggpunkten i alla lägen (temperatur), annars riskerar man kondensutfällning på insidan av ångspärr/broms.
Om det är 45 mm bra isolering (lambda 0.03 - 0.04) innerst och 3" plank (=homogent trä: lambda 0.2) så kommer sannolikt daggpunkten i väggen (kondensutfällning) att hamna någonstans i skiktet med 45 mm isolering. Dvs innanför ångbromsen om den sätts mot plankväggen.
Det är därför ångbroms/spärr normalt ska sitta precis innanför väggskiktet (t ex gips). Men då man erfarit problem med hål i ångspärren (plasten) vid elektriska genomföringar, skruv & spikhål för saker fästa mot yttervägg etc så har man numera normalt ett installationsskikt innerst och sätter då ångspärren/plasten 45 mm in i väggen för att undvika hål i den. Det fungerar i en modern välisolerad vägg där runt 200 mm isolering ligger utanför ångspärren. (God marginal till 1/3-del in i väggen.)
Dock, i gamla hus med relativt klent isolerade väggar och därmed lite mer värmeläckage/varmare väggar samt hygroskopiska material så tycks det inte vara lika kritiskt. Varje vägg & de boende & deras vanor (=>fuktbelastning) är unika, med flera okända variabler, och därför kan/vill ingen säga ngt bestämt utan det blir sannolikt, förmodligen, troligtvis, nog etc.
Normalt har man inget extra vindskydd i innerväggen, utan litar på att vindskyddet på utsidan, samt drevningen runt fönster och dörrar, och sedan då ångspärren på insidan, räcker. I gamla hus kan det alltid vara tveksamt huruvida det yttre vindskyddet är helt. Det kan t ex vara genombrutet av om-/tillbyggnader, nya rördragningar, elkablar, gnagare, liksom det kan vara sprucket eller ha glipor (vindpapp).
Kanske är vindpapp bättre än en specifik ångbroms. Kanske går det på ett ut. Vindpapp är ju också en form av ångbroms. Frågan är hur stor ångbromsverkan de har. Tumregeln säger att ångbromsförmågan ska vara 5-10 ggr större på insidan än på utsidan.
Hur ser ytterväggen ut på insidan?
Är det helt naket så man ser de stående planken?
Ja. Vi har rivit bort allt på insidan. Så som det ser ut nu så är det inifrån:
Plank, gammal vindpapp, torv ell. dyl, vindpapp, plank och sist stående fasad spikad direkt på.
Vi kommer som sagt att ta tag i fasaden längre fram så torven kommer att ersättas av cellulosa lösull sen ny vindspärr utanpå och en luftspalt innan ny panel spikas på. Tyvärr har vi nästa inget utrymme alls för att tillägsisolera utifrån om vi inte lyfter takplåten.
Ska upp till huset idag så jag kan ta lite bilder och komplettera med.
Plank, gammal vindpapp, torv ell. dyl, vindpapp, plank och sist stående fasad spikad direkt på.
Vi kommer som sagt att ta tag i fasaden längre fram så torven kommer att ersättas av cellulosa lösull sen ny vindspärr utanpå och en luftspalt innan ny panel spikas på. Tyvärr har vi nästa inget utrymme alls för att tillägsisolera utifrån om vi inte lyfter takplåten.
Ska upp till huset idag så jag kan ta lite bilder och komplettera med.
Redigerat:
