Visserligen, i en halmstack men det är väl ändå inte det som diskuteras här utan hur egenskaperna är i en husvägg med allt vad det innebär.
Jag anser inte att Halm anses vara inert, i alla fall inte ur rent biologiskt hänseende eftersom man använder halm i bland annat komposter vilket innebär att det ruttnar eller möglar ganska bra.
Som inert material på en soptipp är sten, grus, tegel och liknande. Prova med att åka dit med ett gäng halmbalar och kasta bland de inerta massorna och jag lovar dig att du kommer att få på skallen av luttrade och ibland mycket bestämd renhållningspersonal.
Haavard har lyckats med sitt bygge vilket jag är glad över men, jag skulle önska att han var vaksam framöver och höll ögonen på de faror som jag oroar mig över och bemöter dem med klokhet och kreativitet.
Jag anser inte att Halm anses vara inert, i alla fall inte ur rent biologiskt hänseende eftersom man använder halm i bland annat komposter vilket innebär att det ruttnar eller möglar ganska bra.
Som inert material på en soptipp är sten, grus, tegel och liknande. Prova med att åka dit med ett gäng halmbalar och kasta bland de inerta massorna och jag lovar dig att du kommer att få på skallen av luttrade och ibland mycket bestämd renhållningspersonal.
Haavard har lyckats med sitt bygge vilket jag är glad över men, jag skulle önska att han var vaksam framöver och höll ögonen på de faror som jag oroar mig över och bemöter dem med klokhet och kreativitet.
Jag kan anekdotiskt nämna för dig ett tjurstall som jag rensat och byggt om för andra ändamål. Det var isolerat i 'bjälklaget" plus ytterligare ca: 50 cm med hårdpressad råghalm. Halmen kom enligt uppgift från tröskade kärvar där den efter det hårdpressats. Allt utfört någon gång andra halvan 50-tal och funktionellt fram till -98, jag rev i det 2003.
Balarna lagda i skift och packat på 1-1/4" brädor som utgjorde tak i utrymmet nedåt. Möss och andra gnagare hade ratat detta fanns inga spår i de pressade dekarna. Samma med mögel mm syntes i stort bara skiftningar okulärt pga fukt där sån funnits i större omfattning.
I stort var volymen i skick som när den las dit bortsett färgskiftningar. Och jag ser det stället som ett perfekt exempel på en belastning både fukt och övrig miljö vida överstigande något som kan komma ifråga i bostäder.
Ser därför inget som skulle hindra att göra det för ett husbygge om man önskar. Med vettigt handlag blandat med nutida metoder och inte hela huvudet under armen bör man kunna lyckas utmärkt. Och som sagt tror jag du har att lära av Oldboy och hans månghundraåriga bönder åtminstone har jag det och gör så också vid tillfälle.
Balarna lagda i skift och packat på 1-1/4" brädor som utgjorde tak i utrymmet nedåt. Möss och andra gnagare hade ratat detta fanns inga spår i de pressade dekarna. Samma med mögel mm syntes i stort bara skiftningar okulärt pga fukt där sån funnits i större omfattning.
I stort var volymen i skick som när den las dit bortsett färgskiftningar. Och jag ser det stället som ett perfekt exempel på en belastning både fukt och övrig miljö vida överstigande något som kan komma ifråga i bostäder.
Ser därför inget som skulle hindra att göra det för ett husbygge om man önskar. Med vettigt handlag blandat med nutida metoder och inte hela huvudet under armen bör man kunna lyckas utmärkt. Och som sagt tror jag du har att lära av Oldboy och hans månghundraåriga bönder åtminstone har jag det och gör så också vid tillfälle.
Jag kan tyvärr inte bevisa att det inte blir fuktskador, där stödjer jag mig bara på den erfarenheten som finns.OveRaskopp skrev:
Går det att få en fuktmätare med ett 30 cm "mätspjut" till ett rimligt pris? I så fall är det ju inte svårt att hitta svaret.
Vi tar en sak i taget:
Oj, måste jag skriva, är det verkligen sant att det fanns nästan en meter bestående av halmbalar i golvbjälklaget, där en massa, förhoppningsvis, nötkreatur gått och bajsat och kissat i nästan femtio år utan att det har påverkat halmen det minsta. Sensationellt och torde ge många forskare uppslag till nya material, eller gamla då, och bygga hus med bara halmgolv och lite brädor ovanpå, behöver man ens en toa, det är väl bara att ösa på. För någon påverkan förefaller det inte vara.
Att möss inte har bosatt sig där har många förklaringar, den främsta är nog att det förmodligen är en gård som föder upp kreatur och där finns mängder av utrymmen som passar möss bättre, främst med tanke på avståndet till mat.
Nu skall vi bli lite mer seriösa och gå in på huvudproblemet. Att jämföra ett djurstall med en människoboning är helt fel. I en bostad är temperaturen ganska konstant någonstans mellan 18, vilket är sällsynt, och upp till 24 grader.
I ett tjurstall finns ingen egentlig uppvärmning.
I en bostad finns väggar, golv och tak som gör att den inte utsätts för de olika årstidernas temperaturer och luftfuktigheter.
Ett tjurstall saknar ofta väggar, har oisolerade tak och ett skydd mot marknötning i form av betong, jord eller annat hårt material belagt med halm eller annat sugande material.
Mellan inneklimat och uteklimat i en bostad så pågår en ständig fuktvandring beroende på årstid.
I ett tjurstall friskar det på mest hela tiden.
Åt alla håll och eftersom inga väggar finns så går det inte att påvisa någon daggpunkt eller fryspunkt.
Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på landsbygden. En av mina bästa vänner är lantbrukare och mycket vis.
Han och hans familj bedriver ett modernt jordbruk med moderna maskiner, har byggnader utförda efter de normer som gäller idag och de vet mycket om både djurhållning och byggnadskrav.
Jag ringde honom för att prata lite om det som vi här på denna tråd har ventilerat och han skrattade bara när jag refererade vad som skrivits här.
Det finns inga bönder, enligt min kamrat, som bygger med halmbalar.
Det har honom veterligen aldrig funnits det heller annat än i undantagsfall och då av ekonomiska skäl.
Han nämnde också att visst är hans yrkeskår bemängd med visa och förnuftiga yrkesmänniskor och av den anledningen så skulle aldrig någon av dem komma på den befängda tanken att använda ett material som de använder som fuktupptagare i stallar och spiltor som byggnadsmaterial.
Näe, sa han, det kommer då och då några tomtenissar ut på landet och påstår sig vara besläktade med bönder sedan urminnes tider och de vet minsann hur lantbruk och djurskötsel skall gå till.
De fnyser åt traktorer och skördetröskor, skäller över ogräsmedel och envisas med att försöka leva under de villkor som bönderna, under svåra umbäranden, levde under på den tid då allt arbete utfördes manuellt.
De orkar några månader, i undantags fall ett år, sedan flyr de landets möss och flugor, lukten av skit och leriga skor.
Så sa han och skrattade glatt.
För han bor i ett modernt hus, har ett modernt levnadssätt men har de allra vackraste snickerier hemma, för snickra och bygga, då krävs det handlag och en tumme något perifert i handen.
Men inte farao skall man bygga osmart för det.
Den mannen beundrar jag och tar till mig goda råd av precis som jag gör med alla människor som inte stirrar sig blinda på sin egenkonstruerade religion, den enda rätta.
Oj, måste jag skriva, är det verkligen sant att det fanns nästan en meter bestående av halmbalar i golvbjälklaget, där en massa, förhoppningsvis, nötkreatur gått och bajsat och kissat i nästan femtio år utan att det har påverkat halmen det minsta. Sensationellt och torde ge många forskare uppslag till nya material, eller gamla då, och bygga hus med bara halmgolv och lite brädor ovanpå, behöver man ens en toa, det är väl bara att ösa på. För någon påverkan förefaller det inte vara.
Att möss inte har bosatt sig där har många förklaringar, den främsta är nog att det förmodligen är en gård som föder upp kreatur och där finns mängder av utrymmen som passar möss bättre, främst med tanke på avståndet till mat.
Nu skall vi bli lite mer seriösa och gå in på huvudproblemet. Att jämföra ett djurstall med en människoboning är helt fel. I en bostad är temperaturen ganska konstant någonstans mellan 18, vilket är sällsynt, och upp till 24 grader.
I ett tjurstall finns ingen egentlig uppvärmning.
I en bostad finns väggar, golv och tak som gör att den inte utsätts för de olika årstidernas temperaturer och luftfuktigheter.
Ett tjurstall saknar ofta väggar, har oisolerade tak och ett skydd mot marknötning i form av betong, jord eller annat hårt material belagt med halm eller annat sugande material.
Mellan inneklimat och uteklimat i en bostad så pågår en ständig fuktvandring beroende på årstid.
I ett tjurstall friskar det på mest hela tiden.
Åt alla håll och eftersom inga väggar finns så går det inte att påvisa någon daggpunkt eller fryspunkt.
Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på landsbygden. En av mina bästa vänner är lantbrukare och mycket vis.
Han och hans familj bedriver ett modernt jordbruk med moderna maskiner, har byggnader utförda efter de normer som gäller idag och de vet mycket om både djurhållning och byggnadskrav.
Jag ringde honom för att prata lite om det som vi här på denna tråd har ventilerat och han skrattade bara när jag refererade vad som skrivits här.
Det finns inga bönder, enligt min kamrat, som bygger med halmbalar.
Det har honom veterligen aldrig funnits det heller annat än i undantagsfall och då av ekonomiska skäl.
Han nämnde också att visst är hans yrkeskår bemängd med visa och förnuftiga yrkesmänniskor och av den anledningen så skulle aldrig någon av dem komma på den befängda tanken att använda ett material som de använder som fuktupptagare i stallar och spiltor som byggnadsmaterial.
Näe, sa han, det kommer då och då några tomtenissar ut på landet och påstår sig vara besläktade med bönder sedan urminnes tider och de vet minsann hur lantbruk och djurskötsel skall gå till.
De fnyser åt traktorer och skördetröskor, skäller över ogräsmedel och envisas med att försöka leva under de villkor som bönderna, under svåra umbäranden, levde under på den tid då allt arbete utfördes manuellt.
De orkar några månader, i undantags fall ett år, sedan flyr de landets möss och flugor, lukten av skit och leriga skor.
Så sa han och skrattade glatt.
För han bor i ett modernt hus, har ett modernt levnadssätt men har de allra vackraste snickerier hemma, för snickra och bygga, då krävs det handlag och en tumme något perifert i handen.
Men inte farao skall man bygga osmart för det.
Den mannen beundrar jag och tar till mig goda råd av precis som jag gör med alla människor som inte stirrar sig blinda på sin egenkonstruerade religion, den enda rätta.
Du behöver inte göra dig dum Ove jag ser dig inte som så men med vad du presterat senast i skrift får jag kanske omvärdera det. Förstod du inte vad jag skrev tidigare? Om inte vänligen bred inte ut dig med diverse textmassor helt utan värde vad gäller halm i olika form för bygge, isolering etc av både äldre och nyare konstruktioner. Det står helt klart att du inte greppar miljöbelastningen i någon lokal där man stallat nötboskap.
För mig står det även helt klart att du är någon form av vad som numera brukar benämnas troll, det bygger jag både på dina skriverier här och i en annan av mig läst tråd gällande nollspänningsutlösare för maskiner. Lika ignorant och oförmögen till diskussion där också och med enkelriktad megafon för kommunikation med omgivningen.
För mig står det även helt klart att du är någon form av vad som numera brukar benämnas troll, det bygger jag både på dina skriverier här och i en annan av mig läst tråd gällande nollspänningsutlösare för maskiner. Lika ignorant och oförmögen till diskussion där också och med enkelriktad megafon för kommunikation med omgivningen.
Åh, tackar.
Vi kanske inte ska diskutera nollspänningsströmbrytaren här, min elektriker påstod att förfarandet som den skribenten frågar efter är olämpligt och dessutom ännu mer olämpligt att börja ändra säkerhetssystem eftersom det kan hända att efterkommande skadas
I alla fall, om jag har missuppfattat dig, förklara då på ett sådant sätt att jag förstår, annars får du nog finna dig i att din förklaring angående tjurstallarna var lite kryptisk och möjligen felaktig i just detta sammanhang.
Ignorant blir jag nog mest när det handlar om personer som tycker utan att ha tillräckliga kunskaper om problemets huvudkaraktär.
Det kommer ju alltid någon lättstött person som genast börjar kasta ur sig otidigheter när den egna kunskapen fallerar.
så, mitt råd, skärp dig, håll dig till fakta och undvik onödiga påhopp.
Vi kanske inte ska diskutera nollspänningsströmbrytaren här, min elektriker påstod att förfarandet som den skribenten frågar efter är olämpligt och dessutom ännu mer olämpligt att börja ändra säkerhetssystem eftersom det kan hända att efterkommande skadas
I alla fall, om jag har missuppfattat dig, förklara då på ett sådant sätt att jag förstår, annars får du nog finna dig i att din förklaring angående tjurstallarna var lite kryptisk och möjligen felaktig i just detta sammanhang.
Ignorant blir jag nog mest när det handlar om personer som tycker utan att ha tillräckliga kunskaper om problemets huvudkaraktär.
Det kommer ju alltid någon lättstött person som genast börjar kasta ur sig otidigheter när den egna kunskapen fallerar.
så, mitt råd, skärp dig, håll dig till fakta och undvik onödiga påhopp.
Jag tyckte det var intressant med GK100s berättelse. Han måste väl rimligtvis talat om att det var isolerat med halm i bjälklaget ÖVER djuren. Att ha halm som markisolering lär väl inte någon haft och inte under djur som skiter och urinerar rakt på golvet ..
Jag är inte uppväxt på landet och har inte vänner med djur idag. Däremot är min far(farfars)föräldrageneration lantbrukare och har därför spenderat en del tid i mitt farfarföräldrahem (det är alltså min farmor som bott där, min gamla morfar och hans föräldrar var lantbrukare), det är byggt på slutet av 1800 talet men moderniserat under första halvan av seklet som gått.
De djurstallar där de hade korna är inte utan väggar utan är uppbygga med tjocka putsade tegelväggar... över större delen ladugården och över hela häststallet är där ett loft med lite gammalt hö (och hela släktens gamla saker). Exakt hur det användes vet jag inte. Men tänker att de säkert lagrade höet där för att ge viss isolerade effekt över korna. Därmed låter det inte omöjligt att det är så som GK100 skriver..
Väggarna var väl inte isolerade med halm?
Jag är inte uppväxt på landet och har inte vänner med djur idag. Däremot är min far(farfars)föräldrageneration lantbrukare och har därför spenderat en del tid i mitt farfarföräldrahem (det är alltså min farmor som bott där, min gamla morfar och hans föräldrar var lantbrukare), det är byggt på slutet av 1800 talet men moderniserat under första halvan av seklet som gått.
De djurstallar där de hade korna är inte utan väggar utan är uppbygga med tjocka putsade tegelväggar... över större delen ladugården och över hela häststallet är där ett loft med lite gammalt hö (och hela släktens gamla saker). Exakt hur det användes vet jag inte. Men tänker att de säkert lagrade höet där för att ge viss isolerade effekt över korna. Därmed låter det inte omöjligt att det är så som GK100 skriver..
Väggarna var väl inte isolerade med halm?
Vi behöver inte brottas Ove, jag kan hålla mig till fakta om så krävs och det är inte mycket av vad jag skrivit här som avviker från det i form av de anekdotiskt presenterade observationerna tidigare. Likväl är jag övertygad om att tex jag själv likt haavard skulle kunna bygga ett utmärkt hus av halmbalar med bruk av fundamentala fysikaliska grunder vilka jag till en del förstår och någorlunda behärskar.
Jag behöver inget sånt hus och har mer än tillräckligt av lokaler för olika ändamål men tanken lockar om läget skulle komma. Många av dem har jag själv byggt och enligt olika principer, de flesta inte enligt något planverks påbud eller nycker för stunden i en skruvad byggbransch. Alla utmärkta och med energiprestanda långt över vad som krävs med små resurser i form av insatsvaror, dvs långsiktiga med goda utsikter i LCA, asynkrona mot tidsandan kort sagt i ordets rätta bemärkelse ekonomiska.
Jag är nöjd här, ser du det som otidigheter får jag be om ursäkt. Det jag skriver på forumet är i förkrossande majoritet av fallen fyrkantigt, torrt, lätt uttråkande, rimligt underbyggt av fakta och oftast i eldelen så utflykten här får avslutas.
Jag behöver inget sånt hus och har mer än tillräckligt av lokaler för olika ändamål men tanken lockar om läget skulle komma. Många av dem har jag själv byggt och enligt olika principer, de flesta inte enligt något planverks påbud eller nycker för stunden i en skruvad byggbransch. Alla utmärkta och med energiprestanda långt över vad som krävs med små resurser i form av insatsvaror, dvs långsiktiga med goda utsikter i LCA, asynkrona mot tidsandan kort sagt i ordets rätta bemärkelse ekonomiska.
Jag är nöjd här, ser du det som otidigheter får jag be om ursäkt. Det jag skriver på forumet är i förkrossande majoritet av fallen fyrkantigt, torrt, lätt uttråkande, rimligt underbyggt av fakta och oftast i eldelen så utflykten här får avslutas.
Redigerat:
Det enda rimliga sätt man kan tolka anv av halm som isoleringsmtrl i tjurstall är väl i taket. Golvet brukar ju vara i betong som konstaterats...
Att miljön i äldre tjur-/kostallar är relevant förefaller mig mkt rimligt. Det är varmt och fuktigt även mitt i smällkalla vintern, så fuktbelastningen är betydligt större än i ett bostadshus. Då är det väl mkt relevant att notera att ett tjockt halmlager som måste ha hanterat stora fuktmängder/vandringar över många år är helt opåverkat?
Det är också mkt relevant att notera avsaknad av gnagarbon och exkrementer, trots en öppen förläggning, i ett stall där det förekommer sädeskorn i stora mängder (världens gnagarkäk). Normalt finns det triljoner gnagare i häst och kostall. De boar överallt.
Vi har häststall med loft där vi förvarar hö och halm. Mkt gnagare finns det - alltid.Det är därför man måste ha ett gäng stall-/gårdskatter, för att hålla en jämn terrorbalans. Spår efter gnagare ser man överallt, utom inne i hö- och halmbalar. Däremot under, över och emellan om det finns utrymme.
Jag kan bara tala för mig själv, och jag är ingen halmbalshusfundamentalist. Jag vidarebefordrar mina egna observationer i detta fall eftersom de förhoppningsvis kan tillföra ngt av intresse. Fakta. Sedan är det upp till var och en att spekulera över hur relevanta dessa uppgifter är för tillståndet i en halmbalsvägg.
Det bästa sättet är att studera en befintlig vägg som varit i bruk under längre tid. Haavards förslag att mäta fukthalten i väggen är utmärkt, och borde kunna ge ett fullgott utslag i frågan. Fakta.
Tills fuktfakta från haavards eller ngn annans befintliga halmvägg är konstaterade så går det inte att bevisa vare sig det ena eller andra.
Personligen tror jag att en halmbalsvägg kan fungera, men att det kanske är en känslig konstruktion, sk riskkonstruktion. Å andra sidan är ju i princip samtliga äldre hus byggda AD 0 - 2000 ca riskkonstruktioner, och många har stått >100 år, så då uppkommer frågan om hur sannolikt det är att ett fel uppstår pga riskkonstruktionen. Och, om ett fel uppstår - vilka konsekvenser får det?
Att miljön i äldre tjur-/kostallar är relevant förefaller mig mkt rimligt. Det är varmt och fuktigt även mitt i smällkalla vintern, så fuktbelastningen är betydligt större än i ett bostadshus. Då är det väl mkt relevant att notera att ett tjockt halmlager som måste ha hanterat stora fuktmängder/vandringar över många år är helt opåverkat?
Det är också mkt relevant att notera avsaknad av gnagarbon och exkrementer, trots en öppen förläggning, i ett stall där det förekommer sädeskorn i stora mängder (världens gnagarkäk). Normalt finns det triljoner gnagare i häst och kostall. De boar överallt.
Vi har häststall med loft där vi förvarar hö och halm. Mkt gnagare finns det - alltid.Det är därför man måste ha ett gäng stall-/gårdskatter, för att hålla en jämn terrorbalans. Spår efter gnagare ser man överallt, utom inne i hö- och halmbalar. Däremot under, över och emellan om det finns utrymme.
Jag kan bara tala för mig själv, och jag är ingen halmbalshusfundamentalist. Jag vidarebefordrar mina egna observationer i detta fall eftersom de förhoppningsvis kan tillföra ngt av intresse. Fakta. Sedan är det upp till var och en att spekulera över hur relevanta dessa uppgifter är för tillståndet i en halmbalsvägg.
Det bästa sättet är att studera en befintlig vägg som varit i bruk under längre tid. Haavards förslag att mäta fukthalten i väggen är utmärkt, och borde kunna ge ett fullgott utslag i frågan. Fakta.
Tills fuktfakta från haavards eller ngn annans befintliga halmvägg är konstaterade så går det inte att bevisa vare sig det ena eller andra.
Personligen tror jag att en halmbalsvägg kan fungera, men att det kanske är en känslig konstruktion, sk riskkonstruktion. Å andra sidan är ju i princip samtliga äldre hus byggda AD 0 - 2000 ca riskkonstruktioner, och många har stått >100 år, så då uppkommer frågan om hur sannolikt det är att ett fel uppstår pga riskkonstruktionen. Och, om ett fel uppstår - vilka konsekvenser får det?
Halm som byggnadsmaterial har använts i många hundra, ja säkert tusentals, år i tak-konstruktioner i vårt klimat, så där har både du och din bonde fel, Ove. Även t.ex. koskit har använts flitigt, liksom lera, vass och andra naturmaterial. Att påstå att det är befängt att använda dylika material som byggnadsmaterial bara för att det används för djurhållning - eller till om med är producerad - i spiltor och stallar är okunnigt.
Huruvida tjocka halmbalar är lämpligt som bärande och isolerande material i husväggar på lång sikt i vårt klimat är en fråga som inte verkar ha fått något svar än. Jag skulle gissa på att svaret blir som det brukar, d.v.s. det fungerar under vissa förutsättningar och i vissa konstruktioner. Jag uppskattar dock de entusiaster som lägger ner enorm tid, kraft och pengar för att prova ut detta i praktiken, och hoppas att det även kommer fler vetenskapliga undersökningar som sprider mer ljus över frågan.
Huruvida tjocka halmbalar är lämpligt som bärande och isolerande material i husväggar på lång sikt i vårt klimat är en fråga som inte verkar ha fått något svar än. Jag skulle gissa på att svaret blir som det brukar, d.v.s. det fungerar under vissa förutsättningar och i vissa konstruktioner. Jag uppskattar dock de entusiaster som lägger ner enorm tid, kraft och pengar för att prova ut detta i praktiken, och hoppas att det även kommer fler vetenskapliga undersökningar som sprider mer ljus över frågan.
Jag raljerade lite om var halmen fanns och fick ju på skallen då vilket jag kanske förtjänade, man ska vara seriös vilket jag inte uppfattade GK100 vara när han påstod att de halmbalar som han hittade skulle vara någon form av isolering, i ett djurstall, på loftet.
Förmodligen kvarglömda lager av strö i form av halmbalar.
Som används under djuren men ovanpå marken för dess utomordentliga absorptionsförmåga.
På loften förvaras av praktiska skäl hö men ibland också halm. Självfallet uppnås en viss isoleringsförmåga men, blanda inte ihop det med isolering till bostadshus som aldrig har varit hö annat än i nödfall.
Det är många här som ställer sig upp och försvarar halmbalsbyggande, ibland med argument som slirar betänkligt och som ofta saknar all grund.
Halmbalsbyggandet är en restprodukt från gröna vågen, alla kända halmbalshus i Sverige är inte äldre än ungefär trettio år och yngre, en del har betänkliga skador och få rapporter om dem finns ute, desto mer om det förträffliga byggnadssättet.
Ibland kommer någon nybonde på aett nytt sätt att bygga hus, oftast med något ekologiskt motiv och ni som har hängt med i alternativbyggandet kanske kan erinra er jordhusen uppe i Orsa-trakten. Hälsovårdsnämnden fick ta i med hårdhandskarna för att stoppa dem.
Där var faran bevisbar men i halmbalsvärlden så är det betydligt svårare men, vi som förhoppningsvis lever ett tag till kanske, till vår stora sorg, får se katastrofala effekter i form av mögel och förruttnelseprocesser.
Kommer vi då att hjälpa de stackare som har byggt för kostnaderna kommer ju bli astronomiska, i alla fall för en privatperson.
När jag studerar "alens" hus, alltså den som skapade denna tråd från början, och den enorma skicklighet som hen utfört snickerier, färgval och nyskapande så känns det beklämmande om jag skulle ha rätt. Om man har den oerhörda kunskap och förmåga som hen har så borde det vara ett krav att bygga på ett sätt som garanterar en framtida hållbarhet.
Förmodligen kvarglömda lager av strö i form av halmbalar.
Som används under djuren men ovanpå marken för dess utomordentliga absorptionsförmåga.
På loften förvaras av praktiska skäl hö men ibland också halm. Självfallet uppnås en viss isoleringsförmåga men, blanda inte ihop det med isolering till bostadshus som aldrig har varit hö annat än i nödfall.
Det är många här som ställer sig upp och försvarar halmbalsbyggande, ibland med argument som slirar betänkligt och som ofta saknar all grund.
Halmbalsbyggandet är en restprodukt från gröna vågen, alla kända halmbalshus i Sverige är inte äldre än ungefär trettio år och yngre, en del har betänkliga skador och få rapporter om dem finns ute, desto mer om det förträffliga byggnadssättet.
Ibland kommer någon nybonde på aett nytt sätt att bygga hus, oftast med något ekologiskt motiv och ni som har hängt med i alternativbyggandet kanske kan erinra er jordhusen uppe i Orsa-trakten. Hälsovårdsnämnden fick ta i med hårdhandskarna för att stoppa dem.
Där var faran bevisbar men i halmbalsvärlden så är det betydligt svårare men, vi som förhoppningsvis lever ett tag till kanske, till vår stora sorg, får se katastrofala effekter i form av mögel och förruttnelseprocesser.
Kommer vi då att hjälpa de stackare som har byggt för kostnaderna kommer ju bli astronomiska, i alla fall för en privatperson.
När jag studerar "alens" hus, alltså den som skapade denna tråd från början, och den enorma skicklighet som hen utfört snickerier, färgval och nyskapande så känns det beklämmande om jag skulle ha rätt. Om man har den oerhörda kunskap och förmåga som hen har så borde det vara ett krav att bygga på ett sätt som garanterar en framtida hållbarhet.
Man kan ju undra lite varför man inte ser några halmbalshus om dom nu skulle vara så bra? Trähus och hus av div "stenmaterial" ser man ju över allt och det får i alla fall mig att tro att dom är bättre än vad halmhus är. Och det gäller både äldre och moderna hus ??
Fast ett hus av halmbalar kan ju se ut som ett vanligt hus med träpanel om de har sådant på utsidan? Sedan så är de klart att de mesta hus byggs av trä av den enkla anledningen att många kan bygga med de, många besitter kunskap innom det området.
Finns även många exempel där det inte blivit bra när man byggt med vanliga träväggar med fuktskador osv.
Personligen har ja inte hittat några exempel på konstruktioner med halmbalar som fått fuktskador, men de kan bero på att de finns få hus byggda med det i Sverige,
Sedan får man väga in att halmbalar isolerar sämre och konstruktionen tar mycket plats osv
Så att säga att det ena är bättre än det andra baserat på antal tycker jag är lite vågat
passar olika personer och lägen
Finns även många exempel där det inte blivit bra när man byggt med vanliga träväggar med fuktskador osv.
Personligen har ja inte hittat några exempel på konstruktioner med halmbalar som fått fuktskador, men de kan bero på att de finns få hus byggda med det i Sverige,
Sedan får man väga in att halmbalar isolerar sämre och konstruktionen tar mycket plats osv
Så att säga att det ena är bättre än det andra baserat på antal tycker jag är lite vågat
passar olika personer och lägen Innan man började bygga trähus med mineralull och plast så fanns det såklart inga dylika hus (!). Med elmonts resonemang skulle därmed hus med dagens standardkonstruktion var sämre än hus med äldre konstruktionsprinciper. Även om jag kan vara sympatisk ställd till just den slutsatsen så håller knappast ett sånt resonemang, då skulle vi inte ha någon utveckling alls och fortfarande leva i grottor.
Dessutom måste det definieras vad som menas med 'bättre' - ekonomiskt, ekologiskt, väggtjocklek, estetiskt, inomhusluft, lätthet att bygga, hållbarhet, risk för byggfel, underhållsmässigt, ja det finns en stor mängd kriterier man kan titta på och värdera.
Även om det skulle visa sig att det är lämpligt att bygga halmbalshus i vårt klimat sett från ett fuktperspektiv så skall det mer till för att byggnadssättet skall bli allmänt spritt, t.ex. rimlig kostnad. Så vi lär inte se en stor mängd halmbalshus byggas än på ett tag!
så håller knappast ett sånt resonemang, då skulle vi inte ha någon utveckling alls och fortfarande leva i grottor.Dessutom måste det definieras vad som menas med 'bättre' - ekonomiskt, ekologiskt, väggtjocklek, estetiskt, inomhusluft, lätthet att bygga, hållbarhet, risk för byggfel, underhållsmässigt, ja det finns en stor mängd kriterier man kan titta på och värdera.
Även om det skulle visa sig att det är lämpligt att bygga halmbalshus i vårt klimat sett från ett fuktperspektiv så skall det mer till för att byggnadssättet skall bli allmänt spritt, t.ex. rimlig kostnad. Så vi lär inte se en stor mängd halmbalshus byggas än på ett tag!
