Hej jag har tänkt dränera om källaren.
Idag är det en bitumenbestruken mur av betonghålsten.
Vi vill ha varmare och komfortablare innomhusklimat.
Jag vet inte om jag är helt övertygad om att isodränkonceptet är det bästa.
Jag menar att jag har läst här om folk som har fuktiga väggar och en uppvärmd källare vilket skulle vara omöjligt om man skulle ha en fuktvandring utåt.
Antalet hus i sverige med bitumen bestruken källarvägg är nog ganska stort och jag tror inte alla har fuktiga väggar när det begav sig och var fräscht.
Så varför inte en ogenomsläpplig dränering a la foamglas eller som jag tänkte en budgetvariant av cellplast?
Det blir ungefär som bitumenbestrukning 2.0. Dvs du stoppar fukten och du håller kvar värmen.
Cellplasten tar åt sig fukt så därför tänkte jag att man skulle skydda den med någon form av plast, tex byggplast (det man använder till ångspärren). Det finns på rullar med 4 meters bredd.
Att sätta ett lutande plan av takpapp under jord har jag fått tips av här också. På så sätt skulle man kunna ha rabatter ända in till huset utan problem.
Skulle man inte kunna använda en cellplast med lägre densitet om man skyddar den med byggplast?
Jag gjorde en principskiss och undrar om jag är helt ute och cyklar.
Om ni vet trådar som tar upp att dränera ogenomsläppligt så skulle det vara intressant att läsa, jag tror det finns men har inte hittat några.
Kan säga att jag bor i en sandåker med högt grundvatten.
En ide är att sätta platon eller platonkopia innerst mot vägg. Görs det rätt får du inget vatten tryck mot muren utifrån men muren får ändå lite andningsutrymme. Jag tror inte heller att all bitumen tätning är förbrukad bara pga ålder. Tittade idag på en sådan mur som frilagts pga tillbyggnad. Jag tittade nära och noga såg inte en spricka eller krackelering i de bitumen ytorna jag granskade. För egen del kommer nästa dränering troligtvis inte bli med isodrän eller pordrän. Jag har en annan tanke som jag tror kan ge bättre resultat hos oss. En del är omgjord med Pordrän men resten blir sannolikt en annan lösning.
Ja det klassiska är med en platon.
Men jag ser egentligen inte någon poäng med det.
Vi har bitumen på väggarna. så jag tror inte att mycket kommer röra sig utåt utan att jag blästrar bort längs hela väggen.Dessutom får jag ett (mycket?)sämre isolervärde då jag har en luftspalt mellan. Varför inte bara frigolit direkt på och så tätskikt utanpå frigoliten samt kapilärbrytande lager utanför detta (skissen)?
Den enda fukten är från plinten som muren står på samt om lite vandrar upp från plattan. Borde inte den kunna torka in mot rummet, för det borde inte vara så mycket som kommer den vägen eller?
Det går alldeles utmärkt att sätta en frigolitskiva (helst rejält tjock) kloss mot källarmurens utsida och sedan nöja sig med det. Frigoliten klarar den mekaniska nötningen från dräneringsgruset och är ganska vattentät (om inte helt). Även om det är principiellt fel att ha asfaltisolering på murens utsida, så kommer den inte att ha någon betydelse när väggen blir isolerad, eftersom fuktvandringen inifrån och ut kommer att upphöra.
Du skriver högt grundvatten och det uppfattade jag som att du har viss mängd tillkommande fukt i all betong som står på mark. När det gäller fukt på insidan så är det inte alltid brister eller i murens tätskikt=bitumen som ställer till det.
I mina ögon ska isolering flytta murens lägsta temperaturnivå utåt. Dvs förhindra avkylning från mark som en hård vinter är frusen. Med undantag av översta lagret "jord" så blir nog sällan marken så varm att den värmer källaren utifrån.
Materialval och metod för utvändig isolering hänger för mig ihop med hur du tänker inreda källaren och hur du tänker hantera den fukt som marken "levererar" och den fukt som mer "bo-yta" användande kan innebära.
Det finns säkert olika frigolit=EPS cellplast men jag har sett siffror på fuktadsorption på 7-8% och när tidsaxeln är så lång som när det gäller dränering och utvändig isolering är min syn nog att jag tror material som läggs under mark får den fukt det kan adsorbera ifall man inte förseglar helt med gas-tät och vatten tät yta runt om frigoliten.
Jag säger inte att din lösning är mindre bra utan beskriver hur jag tänkt.
Det är en omöjlig ekvation men helst vill jag att nya lösningar ska vara såpass genomtänkta att de fungerar i +50 år som som konstruktion.
Valet av platon/platonkopia för mig ger en liten luftspalt ut på grundmurens sula vilket bör över lång tid gör att lite av sulans fuktlast kan gå på utsidan i kombination med att jag vet att det inte kommer ligga fukt mot en asfalt/bitumen yta som redan är pensionär dvs +65år. Dvs ur det perspektivet ser jag platon som tät men släpper upp eventuell fukt. Luft spalten minskar avkylning från marken och jag gjorde bedömningen att skillnaden i isoleringseffekt blir relativt låg och att detta uppvägs av att sula+mur kan få släppa lite fukt den vägen.
Jag har därför tittat på XPS plast istället som är mer slutet och därför bör ge bättre isoleringen över lång tid. När jag gör om resten av dräneringen kommer jag fortsätta med "spol-brunnar" för att kunna underhålla dräneringen vid behov. Vi har en hel del lera här och ler-partiklar är oerhört små. De minsta kräver HEPA filter för att stoppa i luft vilket gör att min dränering ska gå att spola/suga ren.
Som vanligt finns det någon "intressant person" på youtube som jämfört EPS - XPS och sånt brukar jag vilja koppla till data. Jag minns inte siffrorna och få saker är "täta"och utan adsorption men skillnaden vill jag minnas var stor och styrde mig mot XPS. Enkla resonemanget är att fukt / vatten kyler eller drar energi.
På insidan har jag vänt lite på resonemanget. Jag mätte temperaturen på ett antal ställen på grundmuren där jag bedömde att den var som kallast. Sen räknade jag baklänges på vilken relativ luftfuktighet jag behövde hålla för att hålla muren torr oavsett om det hängs tvätt, duschas, tränas etc. Jag säger muren eftersom den blir svalast bortsett från fönster och en del golvytor. Det gör att det även fungerar bakom på på platsbyggda garderober, bakom bokhyllor mm. Det är upptagen några hål som gör att större delen av luften i källaren roteras konstant för att minimera stillastående luft oberoende av ventilationen.
Ganska många sa att det blir för dyrt men alternativet är att hålla torrt med värme och ventilera ut fukten eller att se till att en avfuktare höll torrt. Jag kunde då justera in rätt ventilation som innebär gott om frisk luft men inte släppa ut onödigt med energi för att "värma kråkorna. Jag lät avfuktare torka en torr källare väldigt torr och höll den nivån ett bra tag. Sen lät jag avfuktarens automatik styra mot värdet jag vill hålla. Det drar inte särskilt mycket energi hos oss nu när det är "intrimmat". Sammantaget ger detta möjligheten att inreda på ett sätt som är komfortabelt.
För att få detta bra så valde vi att välja golv och vägg ytor variera. Tex vi har ett våtrum och där utgick vi från att om en innerväggs mur är tät på ena sidan så valde vi öppen färg på andra sidan. Likadant med val av golv. Vi utgick från att ju tätare golv vi valde desto mer fukt skulle vilja leta sig upp i väggmurarna.
Liknande resonemang har gjorts för samtliga utrymmen i källaren och det fungerar bra. Jag har tillgång till bra mätinstrument och har kontroll-mätt ett antal gånger för att se om något behöver justeras. So far so good.
I mina ögon är det många små pusselbitar som får en gammal källare att fungera för annan användning än de ursprungligen byggdes för. Vi har gästrum och arbetsrum i källaren som bortsett från lägre takhöjd och mindre fönster utifrån komfort-perspektiv känns som tex ett vanligt sovrum.
.
Jag tänkte mig följande dränering. Är också inne på att ha det tätt.
Stryka ny asfalt på väggen.
Fogskumslimma 100 mm S80
Platonmatta utanpå S80 för att få en tät utsida också.
Bara på funderingsstadiet ännu.
Att fukt vandrar utåt ser jag som en myt. Väggen torkar inåt pga värme och ventilation. Det har funkat så i 45 år nu i vårt hus. Helt torrt i källaren.
Man kan ju tänka på samma sätt som en vanlig vägg, inne-fuktspärr-isolering-ventilerad spalt-väderskydd-mark.
Innan jag hittade ett par alternativa lösningar varav en som jag valt ritade jag även på din tanke. Med rita menar jag En enkel konstruktions-skiss som jag prövade utifrån fuktmekaniska kända parametrar. Det går att räkna på men eftersom jag har lite "data" för olika material och gör det för egen användning så blir "mitt" konstruktionsprov på papper tillräcklig för att jag ska ta beslut för egen del.
Kort sagt konstaterade jag att muren blir instängd och den fukt som naturligt kommer från marken via grundmurens sula inte har någonstans att ta vägen. Det framgick inte om du menade invändig isoleringen eller inte men mellan muren och tex invändigt tätskikt är sannolikheten stor att fuktigheten blir så hög att det blir problem. Finns det puts kvar så kan putsen"svälla." och skulle det finnas någon "rest av organiskt" material blir det risk för mikrobiell tillväxt som ger sk källar lukt. Fukt och lukt har en förmåga att leta sig ut.
I de vanligaste trä-ytterväggarna sätter man tätskikt=plast innan man sätter tex gipskivor. För att det ska fungera måste materialen utanför vara sk mer diffusionsöppna så ingen fukt stängs in. I en källare fungerar det dessvärre inte riktigt lika. Enligt mig skulle det inte fungera även om man slipar bort bitumen/asflat och följer isodrän/pordrän. I mark anpassar "isodrän/pordrän till miljön och då bör luftfuktigheten i skivorna bli hög. Blir den för hög i förhållande till luftens temperatur så blir det "kondens" som kan rinna nedåt då skivorna är kapillärbrytande=kapillärt är förenklat beskrivet hur fukt transporteras i material eller miljöer när när fukten är i form av vatten. Luftfuktighet ses som vatten i ångfas.
Det här ska inte blandas ihop med gamla inredda källare där man satt trä-reglar, isolering och gips för att få bättre klimat. Det går att göra invändig på-byggnad om väggen görs ventilerad men även då måste man tänka igenom lösningen så att fukten verkligen kan vandra ut dvs vill man isolera lite för att öka komforten i ett rum måste det göras väldigt genom tänkt för att fungera utifrån det jag lärde mig innan vi började renovera källaren.
Det finns både material och konstruktioner som fungerar om de kombineras rätt och med rätt styrning av klimatet i källaren.
Jag kommer aldrig ge "svartvita" råd i som inlägg i en tråd men kan dela erfarenhet och ge reflektioner. För att "testa" olika tänkta lösningsalternativ måste man enligt mig "låsa" en del av konstruktionen tankemässigt för att kunna reflektera/kommentera vad som går att göra på andra sidan grundmuren för att det ska fungera som helhet. Är det en öppen fråga om val av utvändig konstruktion för tex isolering och tätskikt så är det svårt att reflektera/kommentera hur en fungerande lösning kan göras på insidan.
Sorry om jag är petig och kanske låter som en teoretiker men jag gör praktiska lösningar utifrån den teori om tex fuktmekanik jag känner till. Om det behövs för egen del så prövar jag en konstruktion praktiskt innan vi bygger.
Området är komplext och enligt mig så är lite teori i kombination med erfarenhet och praktiskt test av konstruktionen säkraste vägen att få det att fungera bra.
Jag har pratat med många "experter" som gärna ger förslag men inte lika gärna under "ansvar" skriva på ett papper som garanterar att en konstruktion för att kunna använda en gammal källare som bo-yta.
Branschens mantra är att dränera och isolera utvändigt med isodrän/pordrän så blir det "fred på jorden".
Enligt mig bör utvändig lösning i form av dränering kompletteras med rätt konstruktion inne för att fungera. Jag har pratat med flera som efter en stor investering i dräneringen blivit frustrerade för att det inte omvandlar källaren till bo-yta. Jag har läst liknande på olika forum. Finns det vatten i marken vilket det gör kring de flesta källare bör man utan tvekan ha en fungerande dränering för annans blöts yttre grundmurens sula och fungerar inte dräneringen så ökas nog vatten mängden i materialet under huset åtminstone en bit innanför grundmuren. Hur långt in det når avgörs av vilket material som finns under sula och golv inne.
Trots alla mantran går det tydligen att isolera även invändigt för mitt hus har i vissa rum haft invändig isolering i +65 år och sådant fält-prov har högre värde i mina ögon än vissa "expertråd" som ges kring teknik som kanske är 10-15 är gammal.
Om TS beskriver hur du/ni vill göra invändigt dvs typ av golv, väggar och hur ni vill få upp komfort-nivån så kan jag dela med mig av mina erfarenheter.
Vill bara reda ut ett par saker här när det gäller fuktvandring.
I ett vanligt rum så har du ett fuktillskott inne i rummet. Så rummet har en högre mängd än luften ute.
Här vill vi minimera fuktvandringen utåt. Därav tätskiktet på insidan aå att fukten inte går utåt och blir kallare med risk för kondens osv.
I en platta på mark så är situationen omvänd. Här är marken alltid att betrakta som fuktig. Så här vill vi minimera fuktvandringen inåt. Därför lägger vi tätskikt på utsidan tillsammans med isoleringen mot marken. Detta för att göra betongen torr och varm.
En källarvägg är en mix av dessa ting och därför svår att få bra.
Men så länge du håller dig till samma principer som platta på mark när du gör en källarvägg under marknivå så är du på rätt spår.
Sen är källare en källare och åtgärder för att göra det till något annat är komplicerat och inte helt lätt att få rätt.
Platon utanpå cellplast tror jag är bra, men ska man ändå göra jobbet är det lika bra att fläska på rejält med isolering. 300mm?
Jag såg inte detta inlägg innan jag postade mitt. Jag plitade på mitt under ett telefonmöte där jag var tvungen att delta men som i praktiken inte berörde mig.
Jag tror platon ska sitta innanför cellplasten för att platons funktion ska ge nytta. Vill du täta utanpå cellplasten för att minska cellplastens adsorption=uppsugning av fukt från marken finns billigare alternativ. Jag har inte "skissat" på den lösningen men tror att den är väl värd att tänka igenom. Eftersom jag valt XPS "cellplast så är min lösningen avsevärt mindre känslig för markfukt än om man använder EPS cellplast. EPS är den vaniliga "smuliga" varianten.
Tjockleken på utvändig isolering är mycket bra frågeställning att fundera lite på. Dvs vilken tjocklek tillför bra resultat och vid vilken tjocklek på isolering passerar man gränsen för att isoleringstjockleken inte ger någon större skillnad för grundmur och källarens klimat.
Jag ska inte blanda in honom i detta men jag har en god vän som är oerhört kompetent och jobbar med frågor kring energi/fukt och olika konstruktioner. Han sa när han dränerat om att han egentligen nog skulle satt dubbla lager skivor.
Vid vilken tjocklek gränsen går för att det inte ska vara värt att öka tjockleken kan jag inte på rak arm bedöma men att 200 mm isolerar bättre än 100 mm kan vi lekmän nog våga konstatera. 300 mm blir bättre men vart gränsen går för att tjockare isolering inte tillför förbättrat resultat vet jag inte. 500 mm isolerar bättre men det behöver inte innebära att grundmurens temperatur förändras om man väljer 500mm istället för 400mm. Detta går att räkna på men jag kommer inte damma av gamla ekvationer. Däremot går det kanske att finna lite fakta hos tillverkare av isolering
Det är en av de faktorer jag sett som "nackdel" med "öppen" isolering som isodrän/pordrän. Varför använda fiberdukt som släpper igenom vatten från tex ett riktigt regn eller när snö smälter på våren in i isodrän/pordränskivan för att sedan hamna i dräneringen. Vattnet bör då ta med sig små partiklar som är mindre än vad markduk filtrerar och de hamnar då i skivorna eller dränerings-slangen. Detta har jag heller inte "prövat" utifrån en skiss och lite funderande men vatten som sjunker i marken runt ett hus till dräneringsslangens nivå når dränerings-slangen den vägen utan att behöva hålla upp fukten i skivorna och släppa in onödigt med små partiklar.
Låt oss ventilera lite olika lösningar och tankar. Branschens mantran är inte det samma som att de fungerar i alla källare och utvändig isolering och dränering enligt konstens alla regler gör inte om en källare till bostads-standard utan att man gör en genomtänkt lösning på insidan.
Vill bara reda ut ett par saker här när det gäller fuktvandring.
I ett vanligt rum så har du ett fuktillskott inne i rummet. Så rummet har en högre mängd än luften ute.
Här vill vi minimera fuktvandringen utåt. Därav tätskiktet på insidan aå att fukten inte går utåt och blir kallare med risk för kondens osv.
I en platta på mark så är situationen omvänd. Här är marken alltid att betrakta som fuktig. Så här vill vi minimera fuktvandringen inåt. Därför lägger vi tätskikt på utsidan tillsammans med isoleringen mot marken. Detta för att göra betongen torr och varm.
En källarvägg är en mix av dessa ting och därför svår att få bra.
Men så länge du håller dig till samma principer som platta på mark när du gör en källarvägg under marknivå så är du på rätt spår.
Sen är källare en källare och åtgärder för att göra det till något annat är komplicerat och inte helt lätt att få rätt.
Mina 2 ören
Skönt att läsa att det finns fler som konstaterat att källare inte är helt enkla att få bra. Den insikten gör det lättare att få till en skapligt bra lösning inne. Hur vi gjort har jag beskrivit tidigare. Om det fungerar i alla källare vill jag inte hävda men en schablon kan jag dela med mig av. Nu överdriver jag lite men om man tex håller relativ fuktighet 25% i källaren och ingen stillastående luft så minskar risken för fuktproblem drastiskt. Det finns fina ord för detta men förenklar så strävar luft=en gas att jämna ut skillnaderna i vad jag vill minnas kallas differentialtryck. Strunt samma. Varm krut-torr luft ger stor skillnad mot svalare luft som är "halvinstängt" mot en sval grundmur genom en påbyggnad. Det gör att utjämnings"kraften" över tid sänker fukten i konstruktioner eller bakom konstruktioner så länge de inte är "gastäta".
Det finns nog ingen generellt optimal tjocklek på den utvändiga isoleringen. Den övre delen av källarväggen förblir ju normalt oisolerad. Mer än 200 mm tror jag inte man har någon större nytta av. Det största långsiktiga problemet med dräneringar brukar vara att dräneringsgruset blandas med jord och lera. Om man klär dräneringsgropen med kraftig geoduk som viks om dräneringsgruset så ökar möjligheterna att det håller lite längre. Därmed bör även isoleringens fuktupptagning kunna hållas tillbaka långsiktigt.
Min spontana tanke hamnade också på 200mm men jag har inte kontrollerat det stämmer.
Att isolera utvändigt ovan mark går även om jag in sett mer än något enstaka hus i praktiken. TS har ritat in cellplast ovan mark på sin skiss och om jag läser rätt på skissen är tanken att sätta en minerit-skiva utanpå.
Det finns ett alternativ som använts som invändig isolering i källare i typ 65-70år. Byggarna då hade inte hört dagens expert-råd om att invändig isolering i källare är tabu. Materialet heter träullit och har enligt min syn bra egenskaper.
De sattes då på insidan muren och sedan putsades väggen. Min källare är ca 70 år och träulliten fungerar fortfarande trots att det idag är "tabu" med invändig isolering av yttre grundmurar i källare. Träullit klarar fuktvariationer rätt bra och är inte putsen målad med tät färg så klarar den svängningar. Däremot blir ju allt i en ytter-grundmur blött om en dränering havererar så att betongsulan blir stående i vatten.
Det beror på hur ytterväggens yta ser ut men är den slät och att det passar i förhållande till fasaden så skulle jag titta på träullit ifall jag skulle isolera källarvägg utvändigt ovan mark. I så fall putsa träulliten och sedan måla med en diffusions öppen färg för mur.
Jag tycker det är intressant att du skriver kraftig geoduk för då har vi liknande tankar. Den duken de rekommenderade mig var tunn och jag kunde inte se att den skulle klara mina krav. Jag har skissat på en något justerad konstruktion än "standard-råden" där ingår geotextil som ska stoppa mer partiklar än "standard-duken" för dränering. Jag har inte valt material=fraktionsstorlek på återfyllnads material än men kommer inte återfylla med jord och lera runt dränings gravens duk. Jag tror vi menar samma dvs dräneringsgrop.
Jag kommer inte återfylla så att det blir "kapillär"brytande utanför isoleringen från gräsmatta ner till dränerings-slangen men jag kommer använda material som inte innehåller så små partiklar så att mängder kan gå igenom geo -duken. Att återfylla med den lera jag vet finns i den marknivån kommer inte bli aktuellt. Jag har sett broschyrerna om att återfyllnad kan ske med uppgrävt material men jag vill inte ha ler-partiklar ovanför och runt dräneringsgropen. Lerpartiklar är oerhört små och jag tror att dräneringens livslängd blir betydligt bättre genom att återfylla närmaste delen med annat än jord och lera. I kombination med att installera "spolbrunnar" som gör det möjligt att rensa dräneringsslangarna genom att spola eller suga ut material i fall det tränger in utifrån bör ge längre livslängd.
OBS. Detta är ännu en tanke-lek som ska testas först men iden i korthet är att en bit ovanför dräneringsgropen sätta en skärm som fästs mot XPS cellplast och sedan med tex 30 graders vinkel får sticka ut 30-50 cm. Iden bygger på att jag ska använda lite mer tvättad "sten" än vad som normalt rekommenderas. Skärmen läggs på kapillär brytande underlag och ovanför så görs återfyllnad med "icke jord/lera" upp till nivån där det behövs jord för gräsmatta. "icke jord/lera" materialet har jag inte bestämt än men det ska gå att packa såpass tätt att inte vatten sjunker snabbare i det materialet än i övrigt material runt källaren. På ett avsnitt vi prövat på användes grövre sand. Vi får se vad det blir nästa gång. Skärmen går att göra av olika material gör jag ett test så använder jag antagligen aluminiumplåt då jag har några kvadratmeter "halvbucklig" liggande. Skulle det fungera så kan det få bort lite vatten som sugs upp av mark en bit från huset och resten hamnar i dräneringsgropen. Denna ide är jag osäker på om den kommer ge rätt effekt så det återstår att se vad ett prov resulterar i,
Jag kommer även lägga en plattrad närmast grundmuren för att få bort vattnet som samlas upp när det regnar mot en fasad. Utanför plattraden blir det naturligtvis lätt fall på gräsmattan med lutning från huset Det kan tyckas basalt men det får bort en hel del vatten som annars följer fasaden och skulle blöta marken nära isoleringen och dessutom gör tyngdlagen att vattnet sjunker och då är det bättre om marken en bit från huset får hjälpa till och vara vatten-buffert mellan regniga och soliga dagar. Under plattorna läggs markduk som får gå ut en bit snett nedåt så det går att lägga jord för gräsmatta som inte ska blandas med underliggande återfyllnadsmaterial som jag beskrivit ovanför.
.
Syftet är att få ner så lite vatten till dräneringen som möjligt utifrån om det tex regnar mycket och att det vatten som når geoduken innehåller så lite små partiklar för att inte täta dräneringen samt att partiklarna helst ska vara såpass stora att de inte tätar geo-duken. I kombination med spolbrunnar i dräneringen bör det ge bättre livslängd. Det finns företag som enkelt går in med en kamera och inspekterar en dränering om det finns lämpliga ingångar som tex spolbrunnar. Samma företag brukar var duktiga på att få ut material ur rör också så i viss utsträckning bör det gå att underhålla min dränering när den är klar. Att låta någon filma efter tex 15 år kostar i dagens pengar 2-3000kr.
Sen är vi tvungna att ha en pumpbrunn för att lyfta dräneringsvattnet till kommunens dagvatten-nivå. Om den pumpen stannar så "fylls" dräneringen vilket gör att jag installerat en övervakning på pumpen så jag märker om den slutar fungera. Samma övervakning gör att jag kan se hur ofta pumpen startar. Den mätningen blir osäker men om jag ser att pumpens antal starter sjunker med 50% mot normalt så är det dags att se över dräneringen. Ett enkelt prov kommer jag kunna göra själv via spolbrunnarna.
Tanken är lång livslängd och underhållsmöjlighet för att om dräneringen havererar blir det ofta fuktskador inne i källaren som är dyra att åtgärda samtidigt som det då måste dräneras om. Lösningen ska helst se till att detta inte inträffar utan om dräneringen börjar bli tät och det inte går att spola/suga ut då är det dags att gräva en ny. Görs det i tid så slipper man problem inne i källaren eller åtminstone bara mindre problem som inte kräver utrivning och ombyggnation.
Om man räknar med U värdet 0,17 för en källarvägg med 200 mm frigolit och 0,32 för samma vägg med 100 mm samt 0,9 för den oisolerade delen ovan mark och att den oisolerade delen utgör en tredjedel av höjden blir det samlade U värdet för väggen 0,41 för 200 mm och 0,51 för 100 mm. Ingen jättestor skillnad med andra ord. För att stoppa fuktvandringen krävs nog egentligen inte så mycket isolering, utan det är mer en fråga om energihushållning. Som gammal arkitekt tycker jag att tilläggsisolering av grunden ovan mark utan motsvarande åtgärd på fasaden är rätt vedervärdigt. Och skall man tilläggsisolera fasaden så bör man flytta ut fönster och förlänga taksprång vilket kan generera rätt mycket extra arbete,
