Vågar man satsa på ångbroms???
Vi står i begrepp att påbörja bygge av en relativt välisolerad (45+220+45) villa i ett plan.
Jag har förstått att det är ännu viktigare att tänka på fuktspärrarna i ett välisolerat hus och har därför kikat lite på de senaste rönen inklusive Gore Tex-liknande vind- och fuktspärrar, så kallade "ångbromsar" (exempelvis Mataki Halotex och Isover Vario Duplex).
Tyvärr får jag lite olika uppfattning hur detta skall användas ifrån olika källor/tillverkare. Är det någon som är mer insatt i tekniken eller har erfarenhet av dessa material???
Väggar
I yttervägg används ångbroms som diffusionsspärr för att möjliggöra uttorkning av byggfukt innåt huset.
Enligt vissa källor gäller detta främst hus som står kalla och obebodda delar av året. Vad gäller för ett åretrunthus?
Vissa påpekar att ångmotståndet ökar på vintern och därmed minskar risken för att vattenånga skall tränga in i konstruktionen? Men är inte den risken mindre med en konventionell byggplast?
Uppvägs uttorkningsfördelarna av läckage-risken även i ett såpass välisolerat hus som vårt?
Snedtak
I en del av huset kommer vi ha ryggåstak (45+310 isolering, 22 gr lutning).
Här verkar det finnas olika bud. Några verkar mena att man kan ha konventionell ångspärr invändigt (innertak) och sedan använda ångbroms istället för underlagspapp, för att ge möjlighet för ev fukt att ta sig ut uppåt.
I andra fall verkar det istället vara den inre plasten som byts mot ångbroms. Om man sedan behåller takpappen, eller om det beror på huruvida taket är ventilerat eller oventilerat lyckas jag inte riktigt bli klok på.
Kan någon utveckla resonemanget kring detta?
Vindsbjälklag
Här finns också olika bud, huruvida ångbromsen används istället för ångspärr eller istället för takpapp. Beror det på huruvida vindsutrymmet är ventilerat eller oventilerat?
(Hur stor roll spelar taklutningen för val av lösning för vindsbjälklaget?)
Sammanfattningsvis: Vågar man satsa på dessa "nya" material, med tanke på att det i byggbranchen brukar dröja ett decennium eller två innan man kommer på att "det där var ju ingen bra idé"...???
Jag har förstått att det är ännu viktigare att tänka på fuktspärrarna i ett välisolerat hus och har därför kikat lite på de senaste rönen inklusive Gore Tex-liknande vind- och fuktspärrar, så kallade "ångbromsar" (exempelvis Mataki Halotex och Isover Vario Duplex).
Tyvärr får jag lite olika uppfattning hur detta skall användas ifrån olika källor/tillverkare. Är det någon som är mer insatt i tekniken eller har erfarenhet av dessa material???
Väggar
I yttervägg används ångbroms som diffusionsspärr för att möjliggöra uttorkning av byggfukt innåt huset.
Enligt vissa källor gäller detta främst hus som står kalla och obebodda delar av året. Vad gäller för ett åretrunthus?
Vissa påpekar att ångmotståndet ökar på vintern och därmed minskar risken för att vattenånga skall tränga in i konstruktionen? Men är inte den risken mindre med en konventionell byggplast?
Uppvägs uttorkningsfördelarna av läckage-risken även i ett såpass välisolerat hus som vårt?
Snedtak
I en del av huset kommer vi ha ryggåstak (45+310 isolering, 22 gr lutning).
Här verkar det finnas olika bud. Några verkar mena att man kan ha konventionell ångspärr invändigt (innertak) och sedan använda ångbroms istället för underlagspapp, för att ge möjlighet för ev fukt att ta sig ut uppåt.
I andra fall verkar det istället vara den inre plasten som byts mot ångbroms. Om man sedan behåller takpappen, eller om det beror på huruvida taket är ventilerat eller oventilerat lyckas jag inte riktigt bli klok på.
Kan någon utveckla resonemanget kring detta?
Vindsbjälklag
Här finns också olika bud, huruvida ångbromsen används istället för ångspärr eller istället för takpapp. Beror det på huruvida vindsutrymmet är ventilerat eller oventilerat?
(Hur stor roll spelar taklutningen för val av lösning för vindsbjälklaget?)
Sammanfattningsvis: Vågar man satsa på dessa "nya" material, med tanke på att det i byggbranchen brukar dröja ett decennium eller två innan man kommer på att "det där var ju ingen bra idé"...???
låter klart lättast att blåsa in ekofiber eller liknande mtrl. och skippa all plast och alla bromsar istället för att försöka få klarhet i nåt som inte verkar gå att få klarhet i.
Du skulle nog prata med en ingenjör och inte tillverkare/byggare.
Du skulle nog prata med en ingenjör och inte tillverkare/byggare.
Efter att ha läst Konsumentverkets jämförande test känns cellulosabaserade isolermatierial uteslutet ur mögelbeständighets-synpunkt.spocks_beard skrev:
jaså den har jag inte läst, har du nån länk till testet ?
Visserligen utanför ämnet, men http://www.konsumentverket.se/Documents/energi/spara_energi/test_losull_feb03.pdfspocks_beard skrev:
På vilket sätt skulle ekofiber undvika ett ställningstagande mellan plast eller ångbroms...?
Enl. tillverkarna har ex.vis Ekofiber hygroskopisk egenskap och kan således lagra och släppa fukt, precis som kutterspån gjort i alla år på vindarna. Pga. detta behövs ej diff.plast eller annat.
Men, bara för att jag letade på ekofiber.se om just detta så hittar jag inget....
Googla lite, ekofiber vind och Ekofiber vägg verkar inte vara helt likadana.
Ser att Ekofibers mögelbeständighet ligger på 4, tur man valde det till vinden då 
Lite lustigt att det sprider glödbrand, har sett tillverkning av cellulosabaserad, borsalt-impregnerad isolering, det slocknade fort efter det antändes..
